|
|
Post by benderix on Jan 11, 2015 0:30:14 GMT 1
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jan 11, 2015 10:37:42 GMT 1
Det kan - precis som med elfenben, även om väldigt gamla - degradera värdet helt och hållet. Dvs de berömda och värdefulla slutet av 50-början av 60 talets Fender och Gibson kommer inte att sjunka i värde. De har inget värde eftersom de inte kan säljas eller köpas. Inte så att de blir värdelösa, men de får enbart - tydligen - skänkas bort, eller behållas i nuvarande ägarens ägo. Om det nu även är/blir förbjudet att skänka bort dem, undrar jag hur det blir med ARV. Dvs de personer som lyckades få tag i gitarrerna från den tiden, börjar ju numera så smått komma till åren, och deras guror går i arv till barnen.
|
|
stinkey
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,387
|
Post by stinkey on Jan 11, 2015 14:29:11 GMT 1
Retroaktiv miljövård???!
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,711
|
Post by piotr on Jan 11, 2015 18:50:51 GMT 1
Det där med 1947, är det en ny, europeisk, regel? Tidigare gällde nån gång på 60-talet för elfenben och 1992 för dalbergia nigra. Men med lämplig dokumentation tycks det ju gå ändå. Fredholm har exporterat till USA och åtm. haft med visningsobjekt till Tyskland.
Den där 1992-regeln innebar f ö för gitarrer inte den tidpunkt virket skördats utan när gitarren satts ihop.
Jag har alltså två osäljbara gitarrer - möjligen kan jag skaffa fram bevis att den äldre av dem är byggd 1981. Men den andra råkar vara byggd just 1992.
|
|
|
|
Post by julianbream on Jan 12, 2015 12:03:07 GMT 1
Nu ska vi inte överdriva faran. Jag har pratat mycket om detta med Rudi på TFOA som alltid har massa Martin, Strator och klassiska med brazilian. Det där innan '47 gäller antikviteter. Alla instrument importerade till Europa och producerade inom Europa innan juni'92 är undantagna och behöver inte ett CITES intyg.
|
|
|
|
Post by benderix on Jan 12, 2015 17:43:36 GMT 1
Nu ska vi inte överdriva faran. Jag har pratat mycket om detta med Rudi på TFOA som alltid har massa Martin, Strator och klassiska med brazilian. Det där innan '47 gäller antikviteter. Alla instrument importerade till Europa och producerade inom Europa innan juni'92 är undantagna och behöver inte ett CITES intyg. Hur kan man få detta bekräftat av myndigheten tro ? Jag har hört motsatsen, alltså att nämnda undantag inte finns... |
|
|
|
Post by julianbream on Jan 12, 2015 18:41:45 GMT 1
Ja du Benderix. Jag vet att när Johan Gustavsson skulle fixa exportlicens till sina Bluesmasters med brazilian greppbräda så tog det sån tid och Jordbruksverket kom med så många olika direktiv att det höll på att tvinga honom att sluta bygga på export. Ändå hade han alla papper i ordning. Nu är det frid o fröjd. Kanske du ska skriva till Rudi på www.tfoa.eu och hälsa från mig, Anders Rinnan - han har säkert järnkoll - det är ju ännu värre på kontinenten där tysk polis går med blåslampa efter allt virke som är mörkt. |
|
|
|
Post by benderix on Jan 12, 2015 20:55:26 GMT 1
Ja, det är det jag hört Tyskarna är på som f-n !
|
|
|
|
Post by benderix on Jan 12, 2015 21:05:50 GMT 1
|
|
|
|
Post by julianbream on Jan 12, 2015 23:01:13 GMT 1
Klart att Martin har alla papper i ordning - be dem skicka med dokumentationen så är allt grönt
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,711
|
Post by piotr on Jan 15, 2015 6:10:07 GMT 1
Nyligen var det någon som på AFF:s facebooksida utannonserade en D18 från 1967. Jag undrade försiktigt om inte den modellen hade huvudfaner i
brasiliansk palisander, vilket bekräftades av någon tredje person. Ingen verkar ha fattat att det är ett problem. Det är dock inte mitt bekymmer.
PS, OT:Jag har aldrig förstått vitsen med att i svensk text använda engelska benämningar (därtill felstavade) på något som inte har sitt ursprung i ett engelskspråkigt land. Om inte svenska duger, varför inte portugisiska?
|
|
|
|
Post by julianbream on Jan 15, 2015 16:07:37 GMT 1
Piotr kanske skulle ge oss några bra svenska ord för jamma, benda, chordmelody, fronta, up/downstroke, drop 2-voicing, harmonisk progression, lead guitar, chorus, phaser, dist, outro, blockackord och ca ett 30'tal fler amerikanska termer som på ett enkelt sätt gör att jag kan samtala med likasinnade gitarrister/musiker som gillar blues och jazz.
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,711
|
Post by piotr on Jan 29, 2015 15:01:05 GMT 1
(Verkligen OT, därför har jag väntat:)
Och vad har det med den här saken att göra? Dalbergia nigra, brasiliansk jakaranda/palisander, riojakaranda, eller bara rio, kommer ju INTE från USA utan från Brasilien, vars officiella språk är portugisiska, inte engelska. Och vi har alltså svenska ord som inte på något vis är konstlade "försvenskningar" av de engelska uttrycken, utan oberoende av dessa, mer praktiska och knappast mindre begripliga. Här talas om "brazilian greppbräda" (med litet b!) - vad blir det i bestämd form? Är det mer praktiskt än "greppbräda i rio"? Vilket landslag var det som blamerade sig i VM nyss - "det brazilian landslag(et)"?
Det är nog en typiskt svensk sjuka att tro att engelskan är alltings ursprung eller överordnad alla andra språk. Det kan bero på att många inte kan något annat främmande språk och därför också tror att de är speciellt duktiga på engelska. Av icke engelskspråkiga länder är det t ex bara i Sverige jag hört myntenheten "euro" uttalas på engelskt vis. På ett friluftsforum jag besöker tror många att kontinentala vandringsleder officiellt har engelska namn. Duger inte de franska, tyska, italienska, etc. namnen är det väl bara att hitta på svenska namn.
Behöver vi "abalone" när vi har det vetenskapliga "haliotis" och det svenska "havsöra"? Jag undrar för jag har ju faktiskt ALDRIG hört någon svensk uttala "abalone" korrekt.
Vad är vunnet med alla dessa s-pluraler: arpeggios (arpeggier, arpeggion), genres scenarios (scenarier, scenarion) och LP's? Bestämd form?? Finns det verkligen någon som säger "de där LP'sen"? Jag som är 4 år äldre än LP-skivan har alltid sagt "flera LP", "de där "LP:na" - varför krångla till det i onödan? (SAOL är av samma mening, men vill ha små bokstäver). Nyss såg jag "tailpiece" för stränghållare - är verkligen violinen av brittiskt eller amerikanskt ursprung? Med spänning väntade jag på vad pluralen kunde bli - den blev "tailpiecar". Och jag har faktiskt blivit fintad av "ben blanks" - språkblandning, särskrivning och s-plural blev för mycket för mig. Jag tycker ordpar, verb-substantiv, av typen ämna-ämne är bland det vackraste vi har i svenskan.
Vitsen med "case" har jag nog heller aldrig förstått, med tanke på oenigheten om pluralen: jag har sett "casar" (!!!), "cases" och "case". Speciellt det första fick mig nog att se ut som en fiollåda (inte filocase) i ansiktet.
Något säger det väl också om engelskans dominans, för att inte säga tyranni, när man ser översättningslån som "skala" eller "skallängd" - "skala" har nu två helt andra betydelser på svenska. Vi har sen länge haft "mensur", från tyskan. Jag skulle annars föreslå "fri" eller "svängande (sträng)längd". Det har också talats om "spansk häl", vilket låter lika naturligt för mig som "höghälade skor". Men där kan det vara spanskan som förvirrar. Enligt min ordbok kan "talón" betyda både (kroppsdelen) häl och "klack på stränginstrument". Så det är ursäktat.
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,711
|
Post by piotr on Jan 29, 2015 15:11:21 GMT 1
Ännu mer OT, men mer om musik:
När jag tittar på din uppräkning av "amerikanska uttryck" är det rätt betecknande att du tror att "harmonisk" och "progression" hör dit - de har latinskt ursprung och har funnits mycket länge i svenska språket, möjligen via andra europeiska språk som tyska och franska. Men vem säger "harmonisk progression"? På svenska säger vi ackords- eller harmoniföljd. Ofta går det med bara "ackord" eller "harmonier", t ex "Giant Steps har knepiga harmonier",
"kan du ackorden till Round Midnight?" "Gång" är också gångbart, t ex "ii-V-I-gångar".
"Ackord" kommer från franskan och har funnits mycket länge i svenskan, "block", också gammalt, går nog inte ens att spåra.
Så, "blockackord" - vad är frågan? Och "chordmelody" - den svenska motsvarigheten borde väl vara självklar?
"Jamma" är - till skillnad från "Brazilian" - ett fungerande lånord
nämligen genom försvenskat uttal, och fullständiga svenska verbformer. "Chorus"
(ytterst från grekiska χορός) fungerar också, med o-uttal och givetvis "flera chorus", "de där chorusen". "Lead guitar"? "Guitar" heter "gitarr" på svenska, och nog kan en gitarrist spela "lead" men han är lika gärna lanserad "solist" (italienska: solista). Eller varför inte "förstagitarr(ist)"?
"Benda" har jag faktiskt aldrig hört, däremot det mera fysiskt påtagliga "bända". Vilket låter bäst: benda, bendar, bendade, bendat, eller bända, bänder, bände, bänt? Jag brukar dock säga "töja" eller "tänja".
Ordet "outro" (borde det inte heta "extro"?) har jag aldrig använt, det motsvaras väl rätt väl av det italienska lånordet "coda".
Upstroke och downstroke må vara engelska ord, men plektrumföring är
verkligen ingen amerikansk uppfinning och vi har givetvis sen mycket länge "upp-" och "nedslag".
"Dist" är väl kort för "distorsion", av latinska "distortio", återigen inte ett specifikt amerikanskt lånord.
Och verbet dista fungerar utmärkt, dista, distar, distade, distat. Skilj alltså på lånord och främmande uttryck.
"Voicing" ska vi givetvis inte ha, det blir konstigt med pluralen. Voicingar? Flera voicings, de där voicingsen? Till din ledning så
vojsar vi inte ackord i Sverige, sedan länge *lägger* vi dem, vi *sprider* stämmorna inom dem och vi *för* stämmorna genom längre ackordsföljder. För "drop-2" vill jag inte föreslå något eftersom säkert någon annan redan gjort det.
Kontentan är att vi i en del fall har fungerande, praktiska och välljudande, svenska motsvarigheter, ofta rentav äldre än eller helt oberoende av de engelska uttrycken, i andra fall naturligt och smidigt försvenskade lånord. Jag talar utan att blygas om "beat",
"tajt", "cooking" (som substantiv) och "groove" och kan tycka att en spelare är väl "stiff", det smälter väl in i språket. Men lika ofta kan jag tala om svikt, driv, sväng, sug, ös och gung
och det kan både sjuda och puttra om musiken, även om en eller annan solist är en smula träig.
Det handlar om välljud och smidighet; språkvård är till sin natur praktisk. Till de riktigt välljudande, suggestiva och praktiska svenska orden i jazzjargongen hör "spräck" och "vräk".
Undras vad de kan heta på engelska?
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jan 29, 2015 16:11:22 GMT 1
Tack för ett bra och intressant inlägg Piotr!
Liten parentes: när jag säger "spansk häl" hänvisar jag till den byggteknik som man av tradition använder i Spanien där hals och halskloss är en enda där sargerna limmas in. Alltsa ingen separat halskloss eller halsfot.
|
|
