Hideglue - är det bättre?

[mabar]

Är hideglue bättre än annat lim för gitarrtillverkning? Det verkar som det skulle ha en speciell status när vissa custom shop high end gitarrer har tillverkats med detta lim.

isf, kan någon förklara hur? eller är det bara ännu en hype?

Svårare att jobba med vet jag att det är.

[rogerh]

Ingen hype.

Det bästa limmet för trä, börjar man använda det vill man sällan använda andra lim. Ett naturligt lim som använts lika länge som människor jagat. Binder trä hårdare än nästan alla andra limtyper. Torkar snabbt (ibland en nackdel), torktiden kan förlängas med värme. Blir hård kristall när den torkar vilket är bra i instrument. Två bitar trä som limmas nära varandra "suger ihop" sig vid torkningen. Genomskinlig när den torkat. Väldigt lätt att rengöra limkladd med en fuktig trasa, även torkat lim går att ta bort med en fuktig trasa. Man kan blanda limmet olika tjockt för olika ändamål med vatten. Man kan limma med nytt lim i en gammal fog, det gamla limmet gelar ihop med det nya. Limkladd kan enkelt sicklas eller sandas bort. Granulatet kan lagras nästan hur länge som helst.

En annan stor fördel är att limmet går att få lös efter tillsättning av vatten och värme, t.ex. vid en halsomsättning.

Enda "nackdelen" är att den måste förberedas med att lösas upp i vatten och värmas innan det kan användas. "Nackdel" inom citationstecken därför att det är inget jobb alls när man väl kommit igång med limmet och skaffat en värmare. Vill man ha lim snabbt kan man micra glasburken med ihopgelat lim, efter 10 sekunder har man lim som flyter. Limmet klarar inte heller tropiska klimat med hög värme och fuktighet (eller 80 grader varmt i en bil i solen). Är det kallt i lokalen blir limmet svårjobbat då det torkar för snabbt, tvärtom får man längre tid på sig om lokalen är uppvärmd. Luktar lite skumt också om man är finkänslig.

[mabar]

Hmm, isf desto hårdare limfog desto lättare resoneras det?

[rogerh]

Hård och tunn limfog binder samman träbitarna och dämpar vibrationerna minst. Jämför med snickarlim som ger en tjock och seg fog, rena ljuddämparen.

[Tyko]

Jag använder uteslutande varmt hudlim till dom instrument jag bygger och är övertygad om att det är bättre än alla kalla trälim på alla för instrumentbygge betydande egenskaper. Roger har nämnt många viktiga punkter här ovan.
Jag kan tillägga att det även är ett helt naturligt lim som framställs av naturprodukter vilket känns rätt för mig som en byggare som försöker vara så ekologisk riktig som möjligt.
Det är även ett lim som tål betydligt mer värme än dom andra trälimmer som används inom gitarrbyggeri.

[Stefan]

Jag var lite förvånad över att Wayne Henderson använder Tite-Bond. Han bygger ju i så liten skala, en gitarr i taget så han borde ju kunna använda hudlim med fördel.

[rogerh]

Alla som använder Tite-Bond till allt är loosers!

[mabar]

Oj, no further comments.

[Deleted]

Vill minnas att jag läste i Acoustic guitar magazine, om Martin att de använda hide glue bara på deras custom shop. Det är enklare att arbeta med, ungefär som lödtenn, om man vill ta loss grejor. När man reparerar alla andra saker med annat lim måste man fila bort gammalt lim och ersätta med nytt. Med Hideglue är det bara till att "re-flow" och så behöver man inte fila bort ngt gammalt först. Det är ju ENBART och ENDAST ur tillverkningssynpunkt och reparationssynpunkt, men hållfastheten är densamma som för moderna lim, och de på Martin säger att eventuella ljudförbättringar existerar inte. Så att om det finns någon som säger något om eventuella ljudegenskaper med hudlim så är det bara nys. Själv är jag ju ute efter att man skall helst slippa göra halsomsättning, eller reparera en gura öht. Det är ju andra faktorer som spelar in, om man behöver göra halsomsättning, än att det är hudlimmat.

Jag är nämligen säker på att det "limmar" lika bra som andra lim. Eller dåligt, vilket sätt man än ser på det. Och det är mer byggarens eller reparatörens fördel än den som spelar på den. Dvs det är dom som märker skillnaden, inte andra.

[peterd]

I och för sig har jag bestämt mig för att inte delta i den här diskussionen överhuvudtaget. Det är så svårt att diskutera med människor som har skådat Ljuset!

Vi har alla våra olika preferenser. Jag använder gärna olika typer av lim och jag väljer det lim som jag erfarenhetsmässigt tycker passar bäst. Hudlim är skitbra och nästan det enda jag kan tänka mig när det handlar om att limma halsar och stall. Det har fördelen att bli hårt. Om man använder segt snickarlim vid dessa tillfällen så är risken att det släpper sakta men säkert tfa strängdraget. Jag har i huvudsak mycket goda erfarenheter av hudlim, men det är också det lim som har svikit mig grövst av alla. Orsaken har väl egentligen varit lättja. Jag har vid några tillfällen valt att inte blanda till nytt hudlim eftersom jag bara skulle göra en liten grej och i stället har jag spätt ut gammalt halvtorrt hudlim och värmt. Det gör jag aldrig om.

Därför håller jag inte riktig med Dig Stefan. Förutsättningen för att jobba med hudlim är att man har ganska snabb omsättning på det. Har man några gitarrer på gång funkar det utmärkt, men om man bara har ett objekt på gång och det kanske går veckor mellan limningarna så blir hudlimsblandandet inför varje tillfälle en alltför tidskrävande del av arbetet. Däremot kan jag mycket väl förstå att Tyko och Roger gillar det som håller på, mer eller mindre dagligen och stundligen.

Vad jag menar är egentligen att vi har flera aspekter att ta hänsyn till än vilket lim som egentligen är bäst. Tidsaspekten och användningsfrekvensen är t ex en sådan faktor

[mabar]

Är det inte så att tidsaspekten och användningsfrekvensen i samband med hudlim bara är ytterligare faktorer som bidrar till ett avgörande om vad som är bäst?

[rogerh]

Ska man limma trä finns det inget bättre eller bekvämare lim än varmlim. För synliga sprickor är det det enda bra limmet. Bara ibland ställer den korta öppettiden till bekymmer, t.ex. när en botten ska limmas tillbaka. Men då finns fisklim som har alla fina egenskaperna hos varmlim men som dessutom är kladdigare och har flera timmars öppentid.

Superlim är bra för små snabba limningar, den tunna varianten kan man ha för att förstärka trä med också.

Epoxylim använder jag till kolfiberstavar och för att limma fogar som aldrig ska isär, t.ex. i en avbruten hals. Eller ibland på en billig eller modern gitarr med knepiga lim i fogen som annars måste rensas nog om man ska kunna använda varmlim. Fisklim kan funka i en fog med hårt lim typ karlssons klister då den kladdar fast bra.

Använder Casco vattenlösligt allround lim till plastlister och plektrumskydd.

[Tyko]

Acoustic guitarmagasin och Martin.....tja, om man vill välja att tro att det som skrivs och sägs därifrån är någon slags total sanning och fakta så blir livet kanske enklare?
Att påstå att varmt hudlim och titebond håller lika bra är inte sant iallafall. Varmt hudlim har genom flera olika tester (med bla tyngder och värme) bevisats hålla märkbart bättre än titebond.
För en fabrik så är det helt klart lättare att arbeta med ett kallim än med ett varmlim där limytorna måste bearbetas perfekt och förvärmas. En fabrik vill spara tid och pengar men lägger gärna tid och pengar på att förklara varför de metoder dom har valt alltid är bäst. Det kallas reklam eller propaganda och det är en mycket viktig del för stora fabriker och företag. För en liten företagare eller tillverkare finns inga resurser för sådant, där är ryktet betydligt viktigare.

Vidare vill jag korrigera Ovecentli i tron att tex halsomsättningar inte har att göra med vilket lim som använts. Det är inte helt sant. Ganska ofta måste halsar sättas om och stall limmas om pga att limmet lösts upp i varma klimat (tex varma bilar) och halsens läge då förändrats genom strängarnas dragkraft. Varmt hudlim tål märkbart mycket mer värme än titebond innan det mjuknar och därför är det säkrare för halslimningar.

När man limmar om något som innan varit limmat med varmt hudlim är det inte heller bara till att "reflow" med nytt lim. Man måste skrapa bort det gamla limmet och få så trärena ytor som möjligt för att få en ultimat limyta. MEN den stora fördelen är att det lim som finns kvar insuget i träytorna kommer lösa sig med det nya limmet. Med tex titebond fäster inte nytt lim på gammalt lika bra. Greppet för det nya limmet blir alltså i värsta fall något försämrad än första gången då det alltid finns lite limrester insugna i träet. Med varmt hudlim blir det ingen försämring.

Men jag vill verkligen poängtera att titebond inte alls är ett dåligt eller undermåligt lim. Titebond är ett BRA lim. Det är bara det att varmt hudlim är ännu bättre (då utgår jag såklart från att det hanteras rätt).

[permarklund]

En annan stor föredel med varmt hudlim är att det INTE lider av "cold-creep". Cold-creep är då de limmade ytorna kan röra sig trots att limmet är helt torrt, det går väldigt långsamt men det händer. Hudlim motverkar alltså att gitarrens geometri ändras över tid pga strängarnas dragkraft. Men inte ens hudlim kan hålla emot om gitarrens geometri är felaktig, men den diskussionen har vi redan haft om jag inte minns fel

Per

[niklasc]

När ni nämner Titebond här, vilket lim är det då som avses? Flytande hudlim, "gullim" eller deras vita?