|
Post by svenake12 on Aug 5, 2014 23:27:15 GMT 1
Då blev det hudlim då, som jag blandade ut lite tunnare än normalt och noga värmde till 62 grader. Drog upp i en spruta och använde en väldigt tunn kanyl för att spruta in i sprickan. Vickade lite för att limmet skulle sugas in längre i sprickan.
Gitarren sitter nu i spänn i 24 timmar, eller till när jag kommer hem i morgon kväll.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 6, 2014 5:33:03 GMT 1
Låter helrätt
|
|
|
Post by fredrik on Aug 7, 2014 20:25:51 GMT 1
Apropå hudlim.
Vart kan jag köpa bra hudlim (välbeprövat för gitarrbygge med inte allt för kort öppentid) i Sverige? Tänkte att det var dags att pröva detta mirakellim på en greppbräda, bindnings och stall.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 7, 2014 22:21:33 GMT 1
|
|
|
Post by johanz on Mar 7, 2018 1:28:12 GMT 1
Sen är väl frågan hur starkt lim man egentligen behöver. I dagens samhälle strävar vi efter det bästa, det största, det snabbast, det starkaste, o det till vilken nytta? Jag ser ingen större vits med att ha ett lim som är tio gånger starkare än träet i sig självt. OM man ändå så vill så är hudlim det enda alternativet och både fisk samt benlim går bort då hudlimmet kan vara dubbelt så starkt om man bemödar sig titta i bloom skalorna. Detta medför således att ett Titebond hideglue ur hållbarhetsperspektiv fungerar mer än väl då det har starkare fog än träet. Ser heller inget problem med att två träbitar skulle glida under torktiden då det knappast är okänt att man löser det med några saltkorn.
|
|
|
Post by rogerh on Mar 7, 2018 8:31:26 GMT 1
Jaha, vad vad det där?
Jag anser att det är tjänstefel att inte använda det bästa limmet som det första man går till när man renoverar och bygger instrument. Den till synes lättköpta lösningen med Titebond i flaska är faktiskt inte ens snabbare eller bättre när man jobbar, med en värmare inköpt och lite erfarenhet bakom sig har varmt hudlim så många fördelar att det är LÄTTARE att använda än Titebond i flaska. Det enda som krävs är en liten ansträngning i början och lite omtanke.
Ser man gitarren som ett engångsinstrument som ska skrotas och ersättas med en ny när den behöver repareras, som man gör numera i löpande band fabriker, spelar det ingen roll vad man använder för lim. Vill man att gitarren ska få ett långt liv ska man underlätta för kommande lagningar och det gör man med varmt hudlim. Fråga vilken reparatör eller renoverare som helst vad de tycker om moderna limmer som titebond, snickarlim eller epoxy...
Att varmt hudlim ersattes med lim typ Titebond berodde inte på att det nya limmet var bättre eller ens bra, skälet var att det gick snabbare i fabriken, behövde ingen kunskap, minimerade risken för fel på grund av okunnighet och att det fungerade tillräckligt bra för att ingen kund skulle klaga inom garantitiden.
Jag är ingen limtaliban, alla lim har sin plats. Använder Titebond till helt vanliga snickerier och jiggar, man kan limma stora ytor och limmet blir hårt och inte segt som vanligt trälim i flaska. Epoxylim kan användas i fogar som aldrig ska öppnas eller för att limma t.ex. en kolfiberstav i halsen. Varmt hudlim är inte bästa limmet då man limmar trä mot metall eller andra material. Superlim är bra för små detaljer som t.ex. pärlemorinläggningar.
För alla fogar mellan träbitar som ska kunna öppnas och repareras är vamt hudlim helt enkelt bäst.
|
|
|
Post by Klangfix on Mar 7, 2018 12:49:58 GMT 1
Jag har aldrig använt varmt hudlim eftersom jag inbillar mig att öppentiden är för kort för min långsamhet då jag monterar ett lock eller botten. Med Liquid Hide Glue får man en öppentid bortåt 30 minuter, vilket mer än väl räcker till för att jag ska kunna montera 30-40 tvingar och finjustera sargens läge mot botten. Ingen av mina bottnar har nånsin rört sig. När det gäller stall, tenderar jag numera att limma med Titebonds gula lim, mest för att jag är feg. LHG är möjligen inte lika starkt, men jag kan ha fel. Varmlim hade absolut varit bäst, men jag har inte infrastrukturen för detta. :-)
|
|
|
Post by rogerh on Mar 7, 2018 13:16:57 GMT 1
När jag säger Titebond menar jag alltid originalet, den gulvita. Är lite lat.
När det gäller Titebond i form av kallt hudlim har jag blandade känslor. Är den färsk och som den ska fungerar den bra, men risken finns att man får en dålig batch eller använder för gammalt lim. Inte så kul när limfogar släpper! Det finns en annan bättre variant som kallas "Old brown glue" i USA. I det limmet har man bara använt Urea, den måste värmas till mer än 30 grader för att vara flytande men i den temperaturen är torktiden liknande Titebonds variant. Om den finns det inga katastrofhistorier att finna såvitt jag vet, däremot med Titebond varianten med en hel del skumma kemikalier i.
|
|
|
Post by niklasc on Mar 7, 2018 13:41:50 GMT 1
Jag har jämfört nytt flytande hudlim utlagt i en sträng på ett papper som sen får torka ett dygn jämfört med gammalt (åtminstone ett år efter att bäst före gått ut) på samma sätt. Upp till bäst före datum och några månader efter hördes ett tydligt "snap" när man bröt limsträngen. När jag hade passerat halvåret efter bäst före så tog det några dygn innan limmet stelnade och bortåt ett år efter bäst före så ville inte limmet stelna helt över huvud taget. Dvs det var inte längre blött men limsträngen blev aldrig hård. Efter denna erfarenhet (vad den nu är värd eftersom förutsättningarna inte är "autentiska") så använder jag inte längre flytande hudlim eftersom jag limmar så pass lite på ett år att jag i princip skulle behöva köpa en ny flaska för varannan limning.
I stället använder jag alifatiskt resinlim, alltså samma som Titebonds gula. Alifatiskt resinlim tycker jag förövrigt är en bättre term än "Titebond" eftersom det är ett varumärke som producerar såväl flytande hudlim som alaifatiskt resinlim och PVA-lim mm.
Alifatiskt resinlim har den fördelen att jag kan köpa det i hobbyaffären hemma. Används till modellflygplan i balsaträ t.ex. Och så har det längre hållbarhet än flytande hudlim.
|
|
|
Post by way2loud on Mar 7, 2018 14:38:43 GMT 1
Hrrmm.... Jag använder varmlim i form av torkade små pärlor som jag smälter och värmer i erforderlig mängd vid varje limning. Har dom torkade pärlorna något ”bäst före datum” eller åldrandet gäller bara efter värmning? Sen har jag ställt mej frågan om man inte kan limma med gelatin, dvs de gelatinark som finns i livsmedelsaffären (kallas husblass i Danmark) Som jag fattat är gelatin en renad livsmedelgodkänd form av hudlim.
|
|
|
Post by rogerh on Mar 7, 2018 17:26:28 GMT 1
Torkade pärlor hudlim håller hur länge som helst. En av MÅNGA fördelar med varmt hudlim! Skippa gelantinet. det finns ju riktigt lim. Annars kan jag tycka att gröt borde vara ett bra lim, rackans svårt att få bort när det torkat Intressant undersökning av Titebond flytande hudlim. Gör mig bara ändå mer säker på att jag inte vill använda det.
|
|
|
Post by johanz on Mar 7, 2018 18:42:12 GMT 1
Med tanke på vad jag läst och sett under alla år i detta forum så är det knappt hälften som gör rätt i förfarandet med draglim/varmlim. Korrekt handhavande så håller jag med om att tex hudlim ger betydligt starkare vidhäftning och fog än Titebond hideglu samt deras andra varianter. MEN,,,då ska vi även komma ihåg att hudlimmet också är betydligt starkare än andra varianter av varmlim som fisklim, benlim osv.
Att smeta på varmlim kan en apa, men det är få som verkligen kan limma där man förvärmer ytorna och säkerställer att ytorna är mättade genom förlimning osv. I annat fall får ni ett resultat som kommer vara än "svagare" än hideglue. Nu är inte hideglue svagt, bara det att varmlimmen är starkare. I de fall hideglue havererat så har man inte gjort rätt, så enkelt är det.
Lite som att ha fem hjulbultar istället för fyra, dvs i praktiken totalt ovesentligt men på pappret oj oj oj så mycket starkare.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Mar 7, 2018 23:18:31 GMT 1
Lite olika svar i tur och ordning:
Klangfix - om du gör det hela smart så har du betydligt mindre stress med varmlim då du kan limma en bit i taget, tom ta en paus och sedan limma nästa 10 cm efter att du förvärmt träet och en liten bit överlappande lim. Det varma hud- eller benlimmet kommer då att lösa sig med det som redan finns där och du får en perfekt övergång. Jag skulle aldrig vilja limma ett lock med annat lim då det är alldeles för stressigt med kallim!
Way2loud - ja, det går fint med gelatin och det har sin fördel om du vill ha en verkligen osynlig fog då gelatinet är en renare variant som är mer genomskinlig än normalt hur- eller benlim.
Johanz - ja, det stämmer att man måste göra rätt med hud- eller varmlim för att få bästa hållbara fog. Men så är det även med allt annat lim. Den stora fördelen i det sammanhanget med dom varma animaliska limmerna är dock att om en limning misslyckas pga man tex varit för långsam så är det bara att dela bitarna, torka av det gamla limmet och börja om från början. Med kallim måste man slipa bort allt gammalt lim som trängt in i träet....inte så kul. Vad det gäller mättade ytor och förlimning så är det något som framförallt behövs på ändbitar och där gäller samma sak med kallim för bästa resultat.
I slutändan är dock vilket lim man väljer som så mycket annat liksom en egen religion. Var och en blir förhoppningsvis lycklig på sin egen tro!
|
|
|
Post by johanz on Mar 10, 2018 4:30:47 GMT 1
TYko - Precis som du beskriver så finns det fördelar som gör att även jag uteslutande använder dem, omvärmning är en sådan bla. Däremot blir diskussionen snedvriden när man börjar prata styrka och påstår att kallim inte skulle hålla. Varmlimen må vara starkare, men det betyder inte att kallimen är svaga, bara svagare. Precis som med varmlimen så är det även med kallim av största vikt att man gör rätt, inte har utgånget datum på limen osv, eller försöker värma om fogen.
Sen är många oroliga över öppettiden men den går att förlänga rejält. Jag har testat på greppbrädor att värma ämnena genomvarma, inte högvärme i ytan men genomarma. Detta plus en halogenlampa ökar öppettiden rejält men det är lite pill med förberedelser så jag förstår mycket väl frestelsen att smeta på limmet på kalla ytor, tyvärr blir det då inte lika bra.
Tror tyvärr många läser om varmlimmens fantastiska egenskaper, handlar, och börjar limma. Istället för att läsa in sig på ämnet vilket verkligen inte kräver några studieskulder och är egentligen inte värst avancerat alls.
|
|