Post by marcusbjork on Apr 30, 2011 18:33:46 GMT 1
Den här hade min väldigt fattiga mormor med sig i äktenskapet när hon gifte sig med morfar på 20-talet. Fixade till denna hemma i lägenheten, då stränghöjden var helt åt skogen, som vanligt.
Höll på i omgångar med att fixa, innan jag hade hittat ackeguraforum, och lyckades tyvärr fördärva det fina pyramidstallet på vägen.
Även denna renovering är alltså en liten rysare, då jag var oerhört okunnig när jag började mecka med detta fina instrument. Läs och och rys av obehag blandat med stolthet över att du själv kan bättre!
Så här såg det ut efter första vändan, när jag hittat gitarren på en vind i Dalarna. Jag började med att lyfta ut mässingsstallbenet och helt enkelt såga ner i stallet med en tunn såg som pappa använder till modellbyggen. Jag sågade också glatt i motsatt riktning för varje sträng. Sen klämde jag i stallbenet igen. Nu mycket lägre med bättre stränghöjd som följd. He he. ;D Inte riktigt rätt teknik kan jag anse så här i efterhand efter att man sett hur ni på forumet gör, men på den tiden levde man i mörker. Inte en chans i värden att jag vågat försöka värma av stallet, än mindre halsen på den tiden. Gjorde lite strängstift av blompinnar med! Wohoo! Nåja det fick i alla fall till följd av att jag blev helt förtrollad av klangen i detta fina instrument vilket ledde vidare.
Gjorde ett till försök med stallet. Inte mycket mindre korkat det. I ett tillstånd av fullskaleidioti filade jag ner hela stallet och gjorde ett stallben av toppen av ett banjostall jag hade liggandes. Så här snett kan det gå innan man fattar att halsen måste av. Ja, stolt är man ju inte idag, men för att hjälpa andra lägger jag ut bilden här, trots skammen och nesan för min egen del. Kan tillägga att det lät riktigt illa i klangen med den här lösningen.
Sen hittade jag forumet och fram med strykjärnet. Man kunde alltså ta av halsen... Otroligt!
Tyvärr fjuttade jag ut ett par tänder ur rosetten när jag försökte ruckla av halsen:
Allt går att laga! I fullständig förnekelse av att jag kanske borde ge mig med det här projektet satte jag en liten granbit in under och tryckte dit bitarna igen:
En skruv som inte gick att rucka satte ytterligare käppar i hjulet. Vad fasen har jag gett mig in i tänkte jag. Men hälen var redan sprucken runt om så nederdelen fick gå först. Då gick det att skruva ur eländet.
Stekspaden halkade rätt ner i lådan när jag lossade halsen. En oerhört obehaglig känsla.
Men träet var mycket sprött så jag rev ur en hel tova till slut:
Passade på att göra en redig granblaffa under halsen som stabilisering inför framtiden. (Tack rogerh!)
Sen skar jag lite mer med kökskniv i locket och passade in ny fin gran i ett mäktigt kors tillsammans med granblaffan inuti. Trodde inte riktigt på rogerh som påstått att den delen av locket var lite död och att man obekymrat kunde trycka in extra bracing där. Men det tycks inte ha dödat tonen alls, så nu i efterhand får jag bekräfta den tesen.
Det tycktes alltså gå ganska bra, trots tidigare missöden och katastrofer. Då snubblade jag på en list i köket och halsen som jag bara skulle lägga bort från ostmackan flög i en vid båge över lägenheten och landade lodrätt fast lite snett på den del som sitter på locket. Inte så skoj.
Utan att för ett ögonblick låta mig nedslås av denna lilla motgång i vardagen trycket jag ihop rasket igen så rakt jag kunde i sidled:
Sen tryckte jag på halsaset med en liten grankil jag karvat till med kökskniv och sandpapper. Halsen blev spikrak i sidled efter brottet, men inte i höjdled.... men det var jag vid denna tidpunkt lyckligt ovetande om.
Köpte ett nytt pyramidstall och karvade ut en skåra med en skuvmejsel jag vässade till. (Tack klangfix!) En sån där stewmac-fräs hade ju varit bra att ha, om man säger så. Men, men...
Tänkte att jag skulle ha redigt med plats att intonera så jag karvade på rejält med skruvmejseln och tryckte i ett 6mm brett stallben.
Det gick sen i med en hammare, men jag har aldrig fått ur det igen sen dess
Intonerade en femsträngs G-tuning med bassträng med nålfilar jag köpte på tradera:
Som sagt blev halsen helt sned, blev som en koreapuckel ovanför brottytan vilket gjorde ett redigt strängskorr. Då kom jag att tänka på att jag en enda gång i livet tagit en ton över 12:e bandet, och det lät inte bra. Så jag ryckte ur alla banden över det 12:e. Simsalabim!
Smetade in alltsammans med Autosol och gned och gned:
Vågade mig på ett 012-set då jag tycket jag förstärkt så mycket under halsen, vilket fick till effekt att stallet gav med sig i limfogen. Men skam den som ger sig; jag behöll strängarna och limmade på stallet igen och det har hållit sen dess.
Hur blev den då att låta?
Helt fantastiskt! Vacker lite modern, men tydligt begränsad bas, superfin mellanregisterklang som vanligt och ett riktigt urljud allt som allt. Världens bästa gitarrer! Bättre än något jag nånsin provat i affär.
Den intonerar utomordentligt med låg och behaglig stränghöjd och har inget skorr någonstans...
Så sluttipset är alltså att om du har string buzz riv då ur band efter band med en tång tills det slutar skorra. ;D
I mobilkamera låter det så här:
Höll på i omgångar med att fixa, innan jag hade hittat ackeguraforum, och lyckades tyvärr fördärva det fina pyramidstallet på vägen.
Även denna renovering är alltså en liten rysare, då jag var oerhört okunnig när jag började mecka med detta fina instrument. Läs och och rys av obehag blandat med stolthet över att du själv kan bättre!
Så här såg det ut efter första vändan, när jag hittat gitarren på en vind i Dalarna. Jag började med att lyfta ut mässingsstallbenet och helt enkelt såga ner i stallet med en tunn såg som pappa använder till modellbyggen. Jag sågade också glatt i motsatt riktning för varje sträng. Sen klämde jag i stallbenet igen. Nu mycket lägre med bättre stränghöjd som följd. He he. ;D Inte riktigt rätt teknik kan jag anse så här i efterhand efter att man sett hur ni på forumet gör, men på den tiden levde man i mörker. Inte en chans i värden att jag vågat försöka värma av stallet, än mindre halsen på den tiden. Gjorde lite strängstift av blompinnar med! Wohoo! Nåja det fick i alla fall till följd av att jag blev helt förtrollad av klangen i detta fina instrument vilket ledde vidare.
Gjorde ett till försök med stallet. Inte mycket mindre korkat det. I ett tillstånd av fullskaleidioti filade jag ner hela stallet och gjorde ett stallben av toppen av ett banjostall jag hade liggandes. Så här snett kan det gå innan man fattar att halsen måste av. Ja, stolt är man ju inte idag, men för att hjälpa andra lägger jag ut bilden här, trots skammen och nesan för min egen del. Kan tillägga att det lät riktigt illa i klangen med den här lösningen.
Sen hittade jag forumet och fram med strykjärnet. Man kunde alltså ta av halsen... Otroligt!
Tyvärr fjuttade jag ut ett par tänder ur rosetten när jag försökte ruckla av halsen:
Allt går att laga! I fullständig förnekelse av att jag kanske borde ge mig med det här projektet satte jag en liten granbit in under och tryckte dit bitarna igen:
En skruv som inte gick att rucka satte ytterligare käppar i hjulet. Vad fasen har jag gett mig in i tänkte jag. Men hälen var redan sprucken runt om så nederdelen fick gå först. Då gick det att skruva ur eländet.
Stekspaden halkade rätt ner i lådan när jag lossade halsen. En oerhört obehaglig känsla.
Men träet var mycket sprött så jag rev ur en hel tova till slut:Passade på att göra en redig granblaffa under halsen som stabilisering inför framtiden. (Tack rogerh!)
Sen skar jag lite mer med kökskniv i locket och passade in ny fin gran i ett mäktigt kors tillsammans med granblaffan inuti. Trodde inte riktigt på rogerh som påstått att den delen av locket var lite död och att man obekymrat kunde trycka in extra bracing där. Men det tycks inte ha dödat tonen alls, så nu i efterhand får jag bekräfta den tesen.
Det tycktes alltså gå ganska bra, trots tidigare missöden och katastrofer. Då snubblade jag på en list i köket och halsen som jag bara skulle lägga bort från ostmackan flög i en vid båge över lägenheten och landade lodrätt fast lite snett på den del som sitter på locket. Inte så skoj.
Utan att för ett ögonblick låta mig nedslås av denna lilla motgång i vardagen trycket jag ihop rasket igen så rakt jag kunde i sidled:
Sen tryckte jag på halsaset med en liten grankil jag karvat till med kökskniv och sandpapper. Halsen blev spikrak i sidled efter brottet, men inte i höjdled.... men det var jag vid denna tidpunkt lyckligt ovetande om.
Köpte ett nytt pyramidstall och karvade ut en skåra med en skuvmejsel jag vässade till. (Tack klangfix!) En sån där stewmac-fräs hade ju varit bra att ha, om man säger så. Men, men...
Tänkte att jag skulle ha redigt med plats att intonera så jag karvade på rejält med skruvmejseln och tryckte i ett 6mm brett stallben.
Det gick sen i med en hammare, men jag har aldrig fått ur det igen sen dess
Intonerade en femsträngs G-tuning med bassträng med nålfilar jag köpte på tradera:
Som sagt blev halsen helt sned, blev som en koreapuckel ovanför brottytan vilket gjorde ett redigt strängskorr. Då kom jag att tänka på att jag en enda gång i livet tagit en ton över 12:e bandet, och det lät inte bra. Så jag ryckte ur alla banden över det 12:e. Simsalabim!
Smetade in alltsammans med Autosol och gned och gned:
Vågade mig på ett 012-set då jag tycket jag förstärkt så mycket under halsen, vilket fick till effekt att stallet gav med sig i limfogen. Men skam den som ger sig; jag behöll strängarna och limmade på stallet igen och det har hållit sen dess.
Hur blev den då att låta?
Helt fantastiskt! Vacker lite modern, men tydligt begränsad bas, superfin mellanregisterklang som vanligt och ett riktigt urljud allt som allt. Världens bästa gitarrer! Bättre än något jag nånsin provat i affär.
Den intonerar utomordentligt med låg och behaglig stränghöjd och har inget skorr någonstans...
Så sluttipset är alltså att om du har string buzz riv då ur band efter band med en tång tills det slutar skorra. ;D
I mobilkamera låter det så här:
