Post by magnus on Mar 12, 2011 12:46:36 GMT 1
Här kommer lite bilder på uppfräschningen jag gjort på min Goya 174.
Jag har haft den här sedan 2006, då jag köpte den från en tjej i Minnesota, som fått den av sin bror på 70-talet men egentligen aldrig lärt sig spela. Gitarren var knappt använd alls.
Jag har visat den förrut, t.ex i en tråd från 2007 där jag lagade stallet på en likadan som jag köpte på Ebay strax efteråt.
ackegura.proboards50.com/index.cgi?board=gitarrer&action=display&thread=602&page=1
På den här Goyan, som alltså är mycket välhållen, åtminstone för att vara från ca 1971/72, har jag inte gjort något under de år jag haft den, annat än att byta strängar och rengjort den.
Den har haft aningen hög stränghöjd, ett mycket konstigt utformat stall (lågt i framkant) och extremt liten delning (string-spacing) vid översadeln, ca 35,5 mm.
Dessutom så tyckte jag att greppbrädan verkade lite ojämn i sin radius, och inte minst så irriterar jag mig rent allmänt på att bandstavarna på kantlistade Levinare slutar innanför kantlisten.
Tanken har växt fram hos mig att fixa allt detta för att göra gitarren mer attraktiv att spela på, den har stått mest som prydnad fram till nu.
Sagt och gjort. Jag började med att demontera hals och stall.
Halsen kom inte loss som jag hade önskat. Jag fegade tydligtvis för mycket vid värmningen och gick lite för vårdslöst fram med smörkniven. Det känns för stunden som ett litet misslyckande men träflisan som sitter kvar på greppbrädeöverhänget går relativt lätt att få loss i ett stycke för att limma på plats med hudlim innan halsen skall tillbaka.
Vidare till stallet. Det gamla hade som sagt lite besynnerlig form, det lutade framåt och var osmakligt lågt i framkant.
Borttagning med varmluft.
Lyckat!
Beträffande stallet så var ursprungsplanen att snida till ett nytt från ett ämne jag köpt på Stewmac, men när jag rotade i mina lådor så hittade jag ett Goyastall av samma typ som jag köpte en gång på Ebay för att få sadelskruvarna. Stallet var i utmärkt skick och hålen för strängstiften visade sig sitta i exakt position för att stallet skulle passa. Jag bestämde mig för att använda detta.
Här är det ditlagt på prov.
Innan jag fortsatte så inspekterade jag stallplattan och noterade att en flisa hade gått hela vägen längs stifthålen. När jag ändå håller på så bestämmer jag mig för att byta ut det till ett nytt som jag tar från ett lönn-ämne jag köpt från Stewmac. Jag tunnar ut det till samma tjocklek som originalet, ca.2 mm.
Stallplatta original
När jag tar bort stallplattor så använder jag ett knep jag lärt mig av en av proffsen på UMGF, John Hall (Tippie53).
Jag klipper ut en bit wettex-duk i samma form som stallplattan och lägger den genomvåt mot stallplattan med gitarren liggande upp-och-ner. På det viset väter man i någon mån limfogen igenom träet i stallplattan, men framför allt så tillför man fukt till stallplattan som sedan hjälper till att lösa limfogen när man tillför värme.
För att få rätt form på trasan s jag inte väter för mycket ytor som inte skall bli våta, så gör jag ett enkelt avtryck genom att trycka lite matlagningsfolie mot insidan.
Den våta trasan får ligga i 1-2 timmar. Jag väter samtidigt flisan som blev kvar på greppbrädeöverhänget.
Efter att ha värmt upp ordentligt (vilket jag gör utifrån med varmluft eftersom stallet ändå är borttaget) så är stallplattan enkel att sprätta löss inifrån med min smörkniv.
Nästa moment är att limma rensa och slipa lockets in och utsida och limma tillbaka stallplatta och stall, i den ordningen. Detta har jag inga bilder på men det skedde helt odramatiskt, med varmt hudlim såklart.
Över till halsen. Planen är att byta alla banden samt slipa greppbrädan som dels har dålig finish, dels ojämn eller "inkonsekvent" radius. Jag gillar halsen på min Martin (000-16SRGT) så jag bestämmer mig för att beställa bandstavar (#0148 medium/medium) som folket på UMGF rekommenderar och ett 16" radius block i trä från Stewmac. Detta gjordes vecka 5 i år (2011) och lämpligt nog tvingades jag i tjänsten till Greensboro vecka 7 så jag kunde plocka hem prylarna (en gedigen kartong denna gång) som jag fått skickade till min bror som råkar bo i staden.
Jag sysselsätter mig under väntetiden med att justera halsklacken så att halsen kommer i rätt vinkel för det nya stallet. Jag justerar in klacken så att en stålskala hamnar en knapp mm ÖVER stallets topp, då min erfarenhet är att gitarren ändrar form under strängdrag, dels genom att locket reser sig lite runt stallet, dels genom att hela gitarrkroppen anpassar sig lite i området kring halsinfästningen (upper bout).
När jag grovbearbetar halsklacken så börjar jag med att skära med stämjärn så att jag lämnar en "sarg" runt ytterkonturen, som jag slutbearbetar mer rasp, slipkloss och sandpapper. Jag har inga bra bilder på detta mer än denna på hur det ser ut när det är klart.
När jag så slutligen kommer hem från USA så börjar jobbet med greppbrädan och banden.
Bandstavarna plockar jag bort genom att förvärma med en lödkolv och därefter lyfta banden med en fin tång jag sparat från mina dagar som elektronik-entusiast.
Bandstavarna placerar jag i ett litet ställ jag snabbtillverkat för att ha lite ordning på dem.
Detta är mitt första försök med ombandning och trots att jag var förberedd på det, så hade jag en del missöden med att det gick flisor ut spårkanterna när bandstavarna lyftes ur. Ebenholtz är hårt och mycket "flisbenäget"
De flisor jag kan, limmar jag tillbaka på plats med CA-lim men det blir en hel del fula märken kvar på några ställen. I en dialog med expertisen på UMGF får jag lugnande omdömen att det mesta kommer att döljas av de nya bandstavarna och att det går att snygga till med CA-lim uppblandat med slipdamm som jag sparar från slipningen av greppbrädan.
Så här ser det värsta spåret ut efter slipning.
När jag slipar greppbrädan så skruvar jag först indragstången för att få halsen så plan jag kan få den mellan halsinfästning och översadel. Jag drar sedan sträck tvärs greppbrädan med blyerts mellan varje bandspår. På det viset ser jag tydligt när jag bearbetat hela brädan. Mellan halsinfästning och ljudhål försöker jag få en jämn övergång efter band 14, där greppbrädan faller något.
Efter de första dragen ser man tydligt hur ojämn den var från början.
Slipklossen från Stewmac:
Jag börjar slipa med grovlek 120, och när jag är "nästan framme", dvs när jag nästan inte ser mer blyerts går jag över till 400-papper.
Jag hittade en tunn tunn spricka som jag faktiskt inte sett tidigare. Jag lade i omgångar en sträng med CA-lim tills jag inte längre kunde se att limmet gick ner i sprickan.
Efter slipning gick det knappt att se. Jag har inga bilder men det syns på bilderna efter bandningen.
I min iver att få det klart så (märkte jag när jag var klar) glömde jag av att fotografera under själva bandningen, men jag kan beskriva det lite grann i text.
Jag började från ljudhålet, för att få träna där det var minst kritiskt. Bandstavarna från Stewmac kommer i raka
längder så de behöver förkrökas, vilket jag gjorde för hand på arbetsbordet. "Krökning efter behag" som Melker skulle ha sagt....;D
Därefter kilppte jag dem i rätt längd för respektive spår och ställde dem på sin plats i "bandstavs-stället". När alla var klara så klippte jag och filade till ändarna så att "tången" slutar precis innanför kantlisten. Och det glömde jag, detta med kantlist var ju ett problem i sig. När radiusen slipats till så var jag ju tvungen att fixa till spårdjupet så att staven får plats på djupet hela vägen ut til kanten. Detta förstod jag att det skulle bli ett pill, men jag fick goda råd av Tyko, och införskaffade Stewmacs "partial fret-saw" som är till för just detta.
Jag hade även en "radius fret slot gauge", men fann ganska snabbt att jag kunde måla ett streck med en fin tuschpenna på sågblade för att hitta rätt spårdjup.
Det svåra är att "få rent" precis innanför listen, men man kan kompensera genom att klippa "tången" lite snett så att den går fri.
Åter till bandningen. När jag satt band 20-14 så gjorde jag ett besök hos mäster Hallgren som gav lite tips och råd.
Pers erfarenhet är ju främst platta klassiska greppbrädor men han har ju satt några km bandstav i sina dagar...
Per var vänlig nog att låna ut några DVD:er om fretting (Dan Erlewine) som var till mycket hjälp under det fortsatta arbetet.
Banden förböjs i aningen mindre radie (mer krökning) än greppbrädan, och tanken är att man slår fast dem lätt i ytterkanterna först och sedan bankar man försiktigt men resolut ner dem längs staven. Jag limmade med CA-lim på samtliga stavar, jag ville inte chansa på att några skulle lossa med tiden.
På de spår där staven verkade gå i för lätt så använde jag Stewmacs "fret-fitter"-tång för att få ett bättre grepp.
Beträffande banden mellan ljudhål och halsinfästning så finns det lite olika metoder att sätta dem, det är ju lite vanskligt att hamra just där. Dyra special-jiggar och press-tänger från Stewmac är lite overkill för hemmapularen, så jag improviserade. Min hustru hade benvikter för träningssyfte som bestod av en tygpåse med bly-granulat av något slag. Jag gjorde så att jag höll denna påse under greppbrädeöverhänget med gitarren i knät, så att jag i princip lyfte gitarren med blypåsen. På det viset kändes det tryggt att hamra i banden utan att skada gitarren.
Jag satte banden två och två, och i princip gjodes det så här.
1. spruta lim i spåret (rätt ymnigt så det flödar över när staven går i).
2. hamsa i staven så att den set ut att ligga kloss an hela vägen. var extra noga vid kantlisten så att det inte glipar.
3. Anvvänd radiusblocket som presskloss och sätt an med en skruvtving eller liknande. På det viser får man så bra och jämn press som möjligt längs hela bandstaven. För att inte skada ytan på radiusblocket så lade jag ett tunnt lönnfaner emellan.
Efter det att alla stavarna satts så "dressade" jag bandtopparna. Innan jag startade detta så tejpade jag hela greppbrädan. Här var det bra att ha sett Erlewines DVD, annars hade jag klipp dem längs kantlisten först, men Erlewine rekommederar slipning och kröning först. Detta för att det är lätt att slipa förmycket i greppbrädans ytterkant annars, inte minst med krönfilen.
Efter kröning klipps stavarna flush med ytterkanten av greppbrädan och bandstavarnas ändar slipar till. Jag började med en vanlig plattfil hållen i handen för att slipa till den fasade kanten i änan av brädan, försiktigt så att man inte kommer åt kantlisten.
När fasningen är klar så jämnade jag till ändarna så att inga vassa kanter fanns kvar, där man kan fastna med fingrar eller strängar. Jag har lite Stewmacfilar sedan tidigare men det går utmärkt med t.ex.ett nålfils-sett man hittar på Biltema eller Claes Olsson.
Till sist återstår polering av bandstavarna, vilket jag gjorde med 400 papper mot fingertoppen, följt av 0000-stålull och avslutande Autosol-polering. (tejpad bräda igen förstås)
Slutresultat:
Med nya bandstavar följer behovet av en ny översadel, som jag slipade till av ett ben-ämne från Bruce Weiart. Jag började med att positionera yttersträngarna, och försökte sätta den så att de hamnar på första bandet ungefär som de ligger på min Martin, vilken jag vet att jag gillar. Därefter använda jag Stewmacs special-stålskala för placeringen av övriga strängar.
Min sadel:
Gitarren "en pose":
Frågor på detta?
Edit: Glömde bilden på stallet efter setupen var färdig. Jag tycker att det ser lagom ut.
Jag har haft den här sedan 2006, då jag köpte den från en tjej i Minnesota, som fått den av sin bror på 70-talet men egentligen aldrig lärt sig spela. Gitarren var knappt använd alls.
Jag har visat den förrut, t.ex i en tråd från 2007 där jag lagade stallet på en likadan som jag köpte på Ebay strax efteråt.
ackegura.proboards50.com/index.cgi?board=gitarrer&action=display&thread=602&page=1
På den här Goyan, som alltså är mycket välhållen, åtminstone för att vara från ca 1971/72, har jag inte gjort något under de år jag haft den, annat än att byta strängar och rengjort den.
Den har haft aningen hög stränghöjd, ett mycket konstigt utformat stall (lågt i framkant) och extremt liten delning (string-spacing) vid översadeln, ca 35,5 mm.
Dessutom så tyckte jag att greppbrädan verkade lite ojämn i sin radius, och inte minst så irriterar jag mig rent allmänt på att bandstavarna på kantlistade Levinare slutar innanför kantlisten.
Tanken har växt fram hos mig att fixa allt detta för att göra gitarren mer attraktiv att spela på, den har stått mest som prydnad fram till nu.
Sagt och gjort. Jag började med att demontera hals och stall.
Halsen kom inte loss som jag hade önskat. Jag fegade tydligtvis för mycket vid värmningen och gick lite för vårdslöst fram med smörkniven. Det känns för stunden som ett litet misslyckande men träflisan som sitter kvar på greppbrädeöverhänget går relativt lätt att få loss i ett stycke för att limma på plats med hudlim innan halsen skall tillbaka.
Vidare till stallet. Det gamla hade som sagt lite besynnerlig form, det lutade framåt och var osmakligt lågt i framkant.
Borttagning med varmluft.
Lyckat!
Beträffande stallet så var ursprungsplanen att snida till ett nytt från ett ämne jag köpt på Stewmac, men när jag rotade i mina lådor så hittade jag ett Goyastall av samma typ som jag köpte en gång på Ebay för att få sadelskruvarna. Stallet var i utmärkt skick och hålen för strängstiften visade sig sitta i exakt position för att stallet skulle passa. Jag bestämde mig för att använda detta.
Här är det ditlagt på prov.
Innan jag fortsatte så inspekterade jag stallplattan och noterade att en flisa hade gått hela vägen längs stifthålen. När jag ändå håller på så bestämmer jag mig för att byta ut det till ett nytt som jag tar från ett lönn-ämne jag köpt från Stewmac. Jag tunnar ut det till samma tjocklek som originalet, ca.2 mm.
Stallplatta original
När jag tar bort stallplattor så använder jag ett knep jag lärt mig av en av proffsen på UMGF, John Hall (Tippie53).
Jag klipper ut en bit wettex-duk i samma form som stallplattan och lägger den genomvåt mot stallplattan med gitarren liggande upp-och-ner. På det viset väter man i någon mån limfogen igenom träet i stallplattan, men framför allt så tillför man fukt till stallplattan som sedan hjälper till att lösa limfogen när man tillför värme.
För att få rätt form på trasan s jag inte väter för mycket ytor som inte skall bli våta, så gör jag ett enkelt avtryck genom att trycka lite matlagningsfolie mot insidan.
Den våta trasan får ligga i 1-2 timmar. Jag väter samtidigt flisan som blev kvar på greppbrädeöverhänget.
Efter att ha värmt upp ordentligt (vilket jag gör utifrån med varmluft eftersom stallet ändå är borttaget) så är stallplattan enkel att sprätta löss inifrån med min smörkniv.
Nästa moment är att limma rensa och slipa lockets in och utsida och limma tillbaka stallplatta och stall, i den ordningen. Detta har jag inga bilder på men det skedde helt odramatiskt, med varmt hudlim såklart.
Över till halsen. Planen är att byta alla banden samt slipa greppbrädan som dels har dålig finish, dels ojämn eller "inkonsekvent" radius. Jag gillar halsen på min Martin (000-16SRGT) så jag bestämmer mig för att beställa bandstavar (#0148 medium/medium) som folket på UMGF rekommenderar och ett 16" radius block i trä från Stewmac. Detta gjordes vecka 5 i år (2011) och lämpligt nog tvingades jag i tjänsten till Greensboro vecka 7 så jag kunde plocka hem prylarna (en gedigen kartong denna gång) som jag fått skickade till min bror som råkar bo i staden.
Jag sysselsätter mig under väntetiden med att justera halsklacken så att halsen kommer i rätt vinkel för det nya stallet. Jag justerar in klacken så att en stålskala hamnar en knapp mm ÖVER stallets topp, då min erfarenhet är att gitarren ändrar form under strängdrag, dels genom att locket reser sig lite runt stallet, dels genom att hela gitarrkroppen anpassar sig lite i området kring halsinfästningen (upper bout).
När jag grovbearbetar halsklacken så börjar jag med att skära med stämjärn så att jag lämnar en "sarg" runt ytterkonturen, som jag slutbearbetar mer rasp, slipkloss och sandpapper. Jag har inga bra bilder på detta mer än denna på hur det ser ut när det är klart.
När jag så slutligen kommer hem från USA så börjar jobbet med greppbrädan och banden.
Bandstavarna plockar jag bort genom att förvärma med en lödkolv och därefter lyfta banden med en fin tång jag sparat från mina dagar som elektronik-entusiast.
Bandstavarna placerar jag i ett litet ställ jag snabbtillverkat för att ha lite ordning på dem.
Detta är mitt första försök med ombandning och trots att jag var förberedd på det, så hade jag en del missöden med att det gick flisor ut spårkanterna när bandstavarna lyftes ur. Ebenholtz är hårt och mycket "flisbenäget"
De flisor jag kan, limmar jag tillbaka på plats med CA-lim men det blir en hel del fula märken kvar på några ställen. I en dialog med expertisen på UMGF får jag lugnande omdömen att det mesta kommer att döljas av de nya bandstavarna och att det går att snygga till med CA-lim uppblandat med slipdamm som jag sparar från slipningen av greppbrädan.
Så här ser det värsta spåret ut efter slipning.
När jag slipar greppbrädan så skruvar jag först indragstången för att få halsen så plan jag kan få den mellan halsinfästning och översadel. Jag drar sedan sträck tvärs greppbrädan med blyerts mellan varje bandspår. På det viset ser jag tydligt när jag bearbetat hela brädan. Mellan halsinfästning och ljudhål försöker jag få en jämn övergång efter band 14, där greppbrädan faller något.
Efter de första dragen ser man tydligt hur ojämn den var från början.
Slipklossen från Stewmac:
Jag börjar slipa med grovlek 120, och när jag är "nästan framme", dvs när jag nästan inte ser mer blyerts går jag över till 400-papper.
Jag hittade en tunn tunn spricka som jag faktiskt inte sett tidigare. Jag lade i omgångar en sträng med CA-lim tills jag inte längre kunde se att limmet gick ner i sprickan.
Efter slipning gick det knappt att se. Jag har inga bilder men det syns på bilderna efter bandningen.
I min iver att få det klart så (märkte jag när jag var klar) glömde jag av att fotografera under själva bandningen, men jag kan beskriva det lite grann i text.
Jag började från ljudhålet, för att få träna där det var minst kritiskt. Bandstavarna från Stewmac kommer i raka
längder så de behöver förkrökas, vilket jag gjorde för hand på arbetsbordet. "Krökning efter behag" som Melker skulle ha sagt....;D
Därefter kilppte jag dem i rätt längd för respektive spår och ställde dem på sin plats i "bandstavs-stället". När alla var klara så klippte jag och filade till ändarna så att "tången" slutar precis innanför kantlisten. Och det glömde jag, detta med kantlist var ju ett problem i sig. När radiusen slipats till så var jag ju tvungen att fixa till spårdjupet så att staven får plats på djupet hela vägen ut til kanten. Detta förstod jag att det skulle bli ett pill, men jag fick goda råd av Tyko, och införskaffade Stewmacs "partial fret-saw" som är till för just detta.
Jag hade även en "radius fret slot gauge", men fann ganska snabbt att jag kunde måla ett streck med en fin tuschpenna på sågblade för att hitta rätt spårdjup.
Det svåra är att "få rent" precis innanför listen, men man kan kompensera genom att klippa "tången" lite snett så att den går fri.
Åter till bandningen. När jag satt band 20-14 så gjorde jag ett besök hos mäster Hallgren som gav lite tips och råd.
Pers erfarenhet är ju främst platta klassiska greppbrädor men han har ju satt några km bandstav i sina dagar...
Per var vänlig nog att låna ut några DVD:er om fretting (Dan Erlewine) som var till mycket hjälp under det fortsatta arbetet.
Banden förböjs i aningen mindre radie (mer krökning) än greppbrädan, och tanken är att man slår fast dem lätt i ytterkanterna först och sedan bankar man försiktigt men resolut ner dem längs staven. Jag limmade med CA-lim på samtliga stavar, jag ville inte chansa på att några skulle lossa med tiden.
På de spår där staven verkade gå i för lätt så använde jag Stewmacs "fret-fitter"-tång för att få ett bättre grepp.
Beträffande banden mellan ljudhål och halsinfästning så finns det lite olika metoder att sätta dem, det är ju lite vanskligt att hamra just där. Dyra special-jiggar och press-tänger från Stewmac är lite overkill för hemmapularen, så jag improviserade. Min hustru hade benvikter för träningssyfte som bestod av en tygpåse med bly-granulat av något slag. Jag gjorde så att jag höll denna påse under greppbrädeöverhänget med gitarren i knät, så att jag i princip lyfte gitarren med blypåsen. På det viset kändes det tryggt att hamra i banden utan att skada gitarren.
Jag satte banden två och två, och i princip gjodes det så här.
1. spruta lim i spåret (rätt ymnigt så det flödar över när staven går i).
2. hamsa i staven så att den set ut att ligga kloss an hela vägen. var extra noga vid kantlisten så att det inte glipar.
3. Anvvänd radiusblocket som presskloss och sätt an med en skruvtving eller liknande. På det viser får man så bra och jämn press som möjligt längs hela bandstaven. För att inte skada ytan på radiusblocket så lade jag ett tunnt lönnfaner emellan.
Efter det att alla stavarna satts så "dressade" jag bandtopparna. Innan jag startade detta så tejpade jag hela greppbrädan. Här var det bra att ha sett Erlewines DVD, annars hade jag klipp dem längs kantlisten först, men Erlewine rekommederar slipning och kröning först. Detta för att det är lätt att slipa förmycket i greppbrädans ytterkant annars, inte minst med krönfilen.
Efter kröning klipps stavarna flush med ytterkanten av greppbrädan och bandstavarnas ändar slipar till. Jag började med en vanlig plattfil hållen i handen för att slipa till den fasade kanten i änan av brädan, försiktigt så att man inte kommer åt kantlisten.
När fasningen är klar så jämnade jag till ändarna så att inga vassa kanter fanns kvar, där man kan fastna med fingrar eller strängar. Jag har lite Stewmacfilar sedan tidigare men det går utmärkt med t.ex.ett nålfils-sett man hittar på Biltema eller Claes Olsson.
Till sist återstår polering av bandstavarna, vilket jag gjorde med 400 papper mot fingertoppen, följt av 0000-stålull och avslutande Autosol-polering. (tejpad bräda igen förstås)
Slutresultat:
Med nya bandstavar följer behovet av en ny översadel, som jag slipade till av ett ben-ämne från Bruce Weiart. Jag började med att positionera yttersträngarna, och försökte sätta den så att de hamnar på första bandet ungefär som de ligger på min Martin, vilken jag vet att jag gillar. Därefter använda jag Stewmacs special-stålskala för placeringen av övriga strängar.
Min sadel:
Gitarren "en pose":
Frågor på detta?
Edit: Glömde bilden på stallet efter setupen var färdig. Jag tycker att det ser lagom ut.