|
|
Post by gurra11 on Oct 12, 2010 22:20:06 GMT 1
Någon här med erfarenhet av Sandén gitarrer? Det hade varit kul att höra vad ni tycker om dom? Det kanske inte är så många som har någon.
/Gustav
|
|
|
|
Post by rogerh on Oct 12, 2010 22:38:37 GMT 1
Har tyvärr aldrig känt på en sån. Har personligen hakat upp mig på den där sura minen på stallet, jag skulle inte klara av att äga en sån gitarr... annars är jag helt utan fördomar  |
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Oct 13, 2010 8:35:19 GMT 1
Låter "modernt" om du frågar mig. Tänk moderna gitarrer byggda i moderna fabriker, typ Taylor osv. Ett krispigt, briljant och klart ljud. Ett ljud som de flesta idag föredrar men som kanske inte just jag tänder på till alla musikstilar. Går dessutom inte att köpa utan pickup enligt hr Sandén själv.
Det är svårt med ljud och gitarrer kan låta väldigt olika beroende på vem som spelar också.
|
|
|
|
Post by Laer on Oct 13, 2010 9:51:10 GMT 1
Anders här på forumet har 2st, han kommer nog snart in och kommenterar. Jag har provat hans båda, och ett antal andra Sandén, både SRB och VRB, även en som var utrustad med True Temperament. Kanoninstrument allahopa. Välbyggda och väldigt balanserade i ljudet tycker jag i fråga om ljudtryck och fyllnad vs krispighet och projicering. Hade jag personligen 40k till övers köpte jag dock av nån annan byggare, då jag vill ha specialare som frångår vissa saker Michael inte kompromissar bort.  Men ljudmässigt är de helt kanon. Kan man få samma ljud för mindre pengar av nån av de andra byggarna inom samma gebit? Kanske det, beror väl på vem man frågar...  |
|
|
|
Post by Peter on Oct 13, 2010 9:56:16 GMT 1
Jag har provat ett flertal av Sandéns gitarre på mässorna i Göteborg och det går ju inte att sticka under stol med att det är bra gitarrer. Kanonbyggen helt enkelt men det är väl lite som "sfe" skriver. En modern gitarr låter ju som den låter.
... men är de det ljudet du föredrar så är det ett säkert kort att satsa på. Jämför gärna med andra byggares gitarrer på forumet också. Kanongitarrer det med.
Jag har svårt för stallet också.
Har fullt schå att vänja mig vid mitt mustasch-stall på min Taylor-tolva ;D
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Oct 13, 2010 10:32:57 GMT 1
Känner en som faktiskt har en fanned fret Sandén. Bra bas, och balans. Hur stallet ser ut struntar jag fullständigt i. Jag tycker de är mycket bra, men jag har långsamt upptäckt en sak med mig när jag provar vilka gitarrer som helst, speciellt akustiska: Jag blir inte imponerad av en gitarr som jag blir imponerad av !  Jo så här. Om gitarren MED EN GÅNG slår en i huvudet med sanslös sustain, volym och krispighet i diskanten blir jag oftast skeptisk med en gång. Dvs det som tillverkarna idag oftast vill att man skall falla pladask vid första ögonkastet. Eller "öronkastet" om det nu finns något sådant. De vill slå en i huvet med WOW! liksom. Det får gärna ta lite tid, innan man kan ta gitarren "till sig". Visst, skall den inspirera till att fortsätta spela på den, lättspelad o s v, men jag upptäckte t ex följande liknelse mellan Sandén gitarrerna och de märkliga Kiso/Klein gitarrerna som fanns på 90-talet som var japanska billighets-Klein med s.k. KASHA bracing. Ja billiga och billiga, de var satans dyra ändå, men inte som riktiga Klein. Tror att de var fabriksgjorda också men är inte säker. När man första gången tar och spelar på dem så blir man "underväldigad" och tycker liksom "men det här var ju ingenting". Sedan efter ett tag märker man balansen, och jämnheten i ljudet över hela greppbrädan och registret. Subtilt och sublimt liksom. Inget som man slår i huvet på folk, som ger "instant gratification". Inget WOW liksom... Nu vet jag inte om Sandén kör med Kasha bracing alls, men stallet är format exakt som på Klein, Kiso/Klein och t o m Paul Schneider/Kasha klassiska nylongitarrer. Men där fanns en viss likhet. Alltså, ett ljud som inte var speciellt uppenbart men det tog en lite tid att upptäcka. Har provat enstaka Babicz som varit sådana också (men HELT annat ljud), men enbart signaturmodellerna. Alltså, de handgjorda. Alltså, jag faller mer åt gitarrer som inte verkar vara speciellt märkvärdiga initialt. Imponeras jag av ljudet direkt verkar det som om jag tröttnar fortare på det också. |
|
|
|
Post by rogerh on Oct 13, 2010 11:21:24 GMT 1
Låter som du beskriver senaste hitlåten eller ketchupen på den fina biffen och inte gitarrer ;D Det som hugger tag direkt är för det mesta det man tröttnar snabbast på. Långsamt är länge.
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Oct 13, 2010 12:07:18 GMT 1
Just därför dissar jag folk som "dissar" eller "hajpar" gitarrer bara för att de provat dem på mässor (med en massa oljud omkring) eller vid korta besök i butiker eller bara sådär rätt av på en pub eller nått efter någon har spelat på den på scen och kommer fram och vill prova. Alltså oavsett vad de tyckte, om de säger den eller den guran var kass eller bra. Det finns alldeles för mycket folk som tror sig kunna avgöra om en gura är bra eller dålig på alldeles för kort tid, speciellt i alla skiftande miljöer. Det har - om inte annat - vederbörandes "impulsköp" bevisats efter ett tag, när de själva erkänner det. Att det var nog inte värt det i alla fall...  Det enda man kan avgöra någorlunda direkt är om den är "ergonomisk" och lättspelad för en själv. Och att den stämmer och intonerar. Sedan, resten av klangen, får man nog ta lite längre tid på sig att avgöra. Jag gör inga andra uttalanden om Sandén, annat än att de påminde snarlikt om Kiso/Klein. I klangen då. Några riktiga Klein har jag aldrig provat och kan således aldrig påstå att det skulle vara liknande. Är det någon som vet vad Sandén kör med för bracing? Eller är det olika ifrån gitarr till gitarr? Hans logga är i alla fall ifrån Klein. Och stallen är misstänkt lika. Ok så här då: Sandén tar lite längre tid på sig att låta sig "uppskattas" än andra märkens klang. Det är inte er "run-of-the-mill" Taylor eller Martin. Som med alla andra boutique byggen tar det lite tid och är subtilt och sublimt, och alla små detaljer tar tid att växa fram. Gillar att han gör "små" gitarrer och att han kör med nollband. Och natlutligtvis så som med alla andra gitarrer, de måste spelas in, sedan låter de bäst efter ett bra tag. |
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787 
|
Post by magnus on Oct 13, 2010 12:22:11 GMT 1
|
|
|
|
Post by Laer on Oct 13, 2010 12:47:12 GMT 1
Känner en som faktiskt har en fanned fret Sandén. Bra bas, och balans. Hur stallet ser ut struntar jag fullständigt i. Jag tycker de är mycket bra Du skrev 120 tecken om Sandén-gitarrer, sen 2940 tecken som inte hör till ämnet, och du själv brukar ju alltid gnälla när folk far off topic. Starta en ny tråd om det där fenomenet om det ska pladdras vidare om det, så kan folk gå skriva om sina erfarenheter/upplevelser av Sandénare här istället. |
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Oct 13, 2010 13:04:13 GMT 1
Känner en som faktiskt har en fanned fret Sandén. Bra bas, och balans. Hur stallet ser ut struntar jag fullständigt i. Jag tycker de är mycket bra Du skrev 120 tecken om Sandén-gitarrer, sen 2940 tecken som inte hör till ämnet, och du själv brukar ju alltid gnälla när folk far off topic. Starta en ny tråd om det där fenomenet om det ska pladdras vidare om det, så kan folk gå skriva om sina erfarenheter/upplevelser av Sandénare här istället. Ajo, några till än 120 tecken. Och likheten mellan Sandén och Kiso/Klein beskrev jag. Inte mer än att någon annan jämför dem med Taylor eller något annat märke. Det är inte bara fanned fret jag provat. Hemskt ledsen om jag jämför Sandén med andra märken som jag tycker liknar dem. Sorry, det är nog en skymf mot Sandén att jämföra dem med Kiso/Klein. Antagligen. |
|
Anders
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,073
|
Post by Anders on Oct 13, 2010 18:58:15 GMT 1
Jo, som Laer redan avslöjat så har jag två Sandén-gitarrer. En SRB som nu är snart 6 år gammal som är min favoritgitarr. Tröttnar aldrig på den, underbart lättspelad och en härlig klang. Under dessa år har Michael justerat och byggt om gitarren i några omgångar precis efter mina önskemål. Nu har jag strängat upp den med Newtone Heritage .012-.051 och i mina öron låter den bara bättre och bättre med åren. Eller om det är jag som blir bättre på att spela kanske? Hmm... Sedan har jag en VRB sedan tre år tillbaka med fanned frets och cut-away som är lite mer spektakulär i ton och utseende. Strängad med .012-.060 och stämd BF#BF#BC# eller CGCGCD från låg till hög. Generellt kan man väl säga att ljudet i Sandén-gitarrerna är balanserat med god strängseparation eller hur man nu ska beskriva det. Väl lämpade för fingerspel. Rekommenderar att provspela några olika modeller om tillfälle ges, helst i lugn och ro och inte på bullriga musikmässor. Michael Sandén har sin verkstad med butik i Göteborg numera. Om trådskaparen finns i närheten av Linköping så kan det gå att ordna lite provspelning hos mig om intresse finns. Stallets utseende har aldrig stört mig på minsta vis. Faktiskt bara kul att så många reagerar på det och man ser snabbt på avstånd om det är en Sandén-gitarr som trakteras. |
|
|
|
Post by gurra11 on Oct 13, 2010 21:19:16 GMT 1
Anders har du några bilder på dina gitarrer du kan visa här? Vad för trä är det i lock och baksida på dom?
|
|
Calle
Allvetande
Posts: 6,911
|
Post by Calle on Oct 14, 2010 16:43:14 GMT 1
Det enda Sandenbyggda instrument jag själv provspelat är Sofia Karlssons Biuzar som hon kallar den eller mandola som Mikael själv kallar den. Ett fantastiskt fint instrument i många avseenden med en speciell klangbild. jag klistrar in Sofias egna ord ang detta instrument.
Jag kommer säkert att få möjlighet någon gång framöver att testa en sandengitarr också,
Sofias ord och beskrivning kommer här:
Min Bouzouki-gitarr
Sedan tre år tillbaka har jag spelat på min Bouzouiki-gitarr, som jag också kallar för min ”Buizar”. Den är byggd av Mikael Sandén, custom-made, och den är mitt närmsta instrument näst rösten. När jag fick den var det kärlek vid första ögonblicket, tårar fyllde mina ögon när jag drog de första ackorden i Mikaels verkstad på Nääs år 2006.Man kan också kalla min Buizar för Mandola, vilket Mikael gör. Föregångaren för min Buizar är en ”Irish Bousouki” och jag använder också Irish Tuning, alltså jag stämmer den G D A D från lägsta strängen. En sk ”öppen stämning”, vilket gör att det är bra mycket lättare att få till ett anständigt komp utan för mycket krångliga grepp.
Att min Buizar ser ut som den gör är Irländska sångerskan Cathy Jordans (DERVISH) förtjänst. Hon spelar på en liknande svart med inläggningar och vi sjöng och spelade ihop på folkmusikgalan i Uppsala år 2006 och jag blev djupt tagen av hennes röst, spel och hennes Biuzar som hon också kallar den. Jag bestämde mig för att jag ville ha en likadan och jag kontaktade Mikael en vecka senare.
Mått och längder är anpassat efter mig, för att för att den ska vara så lättspelad som möjligt för någon med små händer. Halsen är smal och kroppen liten, men ändå har Mikael lyckats få till, vilket gifter sig bra med sångrösten, ett instrument med varm och lång klang.
Jag har haft med min Buizar jämt och ständigt sedan jag fick den och har haft underbara spelmöten, jamsessions, tv-framträdanden, konserter och ensamma stunder i dess sällskap. Att ha ett sådant kärt, slitstarkt och vackert instrument är för mig ovärderligt.
|
|
Anders
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,073
|
Post by Anders on Oct 14, 2010 18:51:32 GMT 1
Nu måste nog Roger blunda... ;D Mina Sandén-gitarrer har sitkagran i lock och ostindisk jakaranda i sidor och botten. Min SRB ser ut så här (sånär som på att strängarna numera sitter lite närmare kanterna på greppbrädan):  Och här är min VRB med fanned frets:  |
|
Men ljudmässigt är de helt kanon. Kan man få samma ljud för mindre pengar av nån av de andra byggarna inom samma gebit? Kanske det, beror väl på vem man frågar... 
Det enda man kan avgöra någorlunda direkt är om den är "ergonomisk" och lättspelad för en själv. Och att den stämmer och intonerar. Sedan, resten av klangen, får man nog ta lite längre tid på sig att avgöra.
