stinkey
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,387
|
Post by stinkey on Sept 3, 2010 17:25:11 GMT 1
Fan vad trä kan vara snyggt!
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 8, 2010 20:59:56 GMT 1
Nu har det gått några dagar sen jag limmade ihop den delaminerade halsen. Under tiden limmet torkade hann vi med att gräva 19 plinthål, gjuta plintar och flytta flera kubikmeter jord, men det är en annan historia... Nåväl, när jag väl släppte på tvingarna kunde man se att de flesta sprickorna hade stängt sig, men det hade även öppnat sig några mindre på sina ställen. Hela halskonstruktionen är lite dumt konstruerad eftersom man blandat in ebenholz i en konstruktion som är hårt belastad. Ebenholz har ju som bekant mer naturliga hartser i sig och hindrar därför limmet att fästa lika bra som mot mahogny eller lönn, som är de andra träslagen. Ytan är helt enkelt för "fet". I den här halsen finns det fyra skarvar som måste vara bra limmade för att det ska hålla - och i alla fyra är ebenholz inblandad på ena eller andra sidan. Nu har jag i alla fall praktiserat cyanakrylatmetoden på sprickorna: 1. Slipa sprickan så att den fylls med slipdamm 2. Tryck i cyankrylat och låt torka ett dygn 3. Slipa. Det ska sägas att jag inte tror att de sista sprickorna var annat än kosmetiska sprickor. Jag hade förmodligen fått ner hudlim längre ner in i halsen, eftersom jag både masserade in lim och använde ett 0,05mm bladmått för att peta in limmet längre in i sprickan. Nu lite bilder: Precis efter limning och grovslipning med 80-papper. Det behövdes för det var lite stor nivåskillnad mellan de olika delarna p g a formförändringarna sedan 1959. Annars använder jag sällan så grovt sandpapper på gitarrer. Här syns hur limfogarna delvis öppnat sig när andra slutit sig. Återstår att fylla sprickorna: Den här övningen gjorde jag faktiskt i två omgångar innan det blev någorlunda. Nu återstår finslipning , infärgning av det rena träet med shellack och sedan cellulosalack som skyddslack. Shellack är perfekt att få ljust trä att få samma nyans som när det syns genom gulnad cellulosalack. annars måste man vänta 30 år tills färgen blir rätt och riktigt så gott om tid har vi inte. Nu till nästa fråga, nämligen bandstavarna. Ska det se ut så här? Var det verkligen så att bandstavarna i originalutförandet slutade där de gör idag. Min gissning är annars att någon har bandat om gitarren och har inte bemödat sig om att låta bandstaven gå ända ut till kanten. Vad säger ni som har flera liknande gitarrer hemma? Enligt Benedettos bok om hur man bygger Archtop-gitarrer, www.stewmac.com/shop/Books,_plans/Building_and_repair:_Guitar,_acoustic/Making_An_Archtop_Guitar.html?actn=100101&xst=3&xsr=4509 visas tydligt hur han låter bandstavarna gå ända ut till kanten av greppbrädans kant inklusive kantlist. Han beskriver också hur han sågar bandskårorna innan han sätter på de yttersta kantlisterna. Hur gjorde Levin?
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Sept 8, 2010 21:51:30 GMT 1
Enligt Benedettos bok om hur man bygger Archtop-gitarrer, visas tydligt hur han låter bandstavarna gå ända ut till kanten av greppbrädans kant inklusive kantlist. Han beskriver också hur han sågar bandskårorna innan han sätter på de yttersta kantlisterna. Hur gjorde Levin? Precis som på den du har där. Så är det på alla mina Levin/Goya med kantlist, den äldsta från -31, den nyaste från runt -70.
|
|
|
Post by Peter on Sept 9, 2010 5:57:46 GMT 1
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Sept 9, 2010 8:31:58 GMT 1
Jepp! Så ser bandstavarna ut på en "riktig" Levin. På bilderna här ovan visas tydligt tre olika detaljer som jag tycker att Levin gjorde helt fel (och jag kan inte för mitt liv fatta varför de gjorde så). Nämnda bandstavar. Den laminerade halsen. Greppbrädan som är slipad tvärs över med grovt papper. (Själv slipar jag mina greppbrädor längs med och eftersträvar, i ebeholtzfall som här, att få en närmast porslinsglans på trät.)
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Sept 9, 2010 9:58:03 GMT 1
Jepp! Så ser bandstavarna ut på en "riktig" Levin. På bilderna här ovan visas tydligt tre olika detaljer som jag tycker att Levin gjorde helt fel (och jag kan inte för mitt liv fatta varför de gjorde så). Nämnda bandstavar. Den laminerade halsen. Greppbrädan som är slipad tvärs över med grovt papper. (Själv slipar jag mina greppbrädor längs med och eftersträvar, i ebeholtzfall som här, att få en närmast porslinsglans på trät.) Levin är dock inte alls ensamma om detta. Jag har sett det även på andra halsar med kantlist, även dyrare och mer eftertraktade märken. Jag förmodar att det var en effekt av att tillverkningen skedde på ackord och att detta skulle innebära ett icke försömbart tillägg i tillverkningskostnaden per instrument. Är det någon som har bandat om en solist eller DeLuxe och kollat hur man gjort med de innanförliggande listerna, är bandskåran sågad igenom dem? Vad är det i lamineringen av halsen du invänder mot? jag håller med om att limmningen verkar undermåligt utförd, men det finns väl fler som hållit ihop än som delaminerat? Jag har flera Levin med laminerad hals på detta sätt som ser aldeled utmärkta ut. Martin gör ju typiskt inte på detta sätt, men t.ex. Gibson har ju nästan altid 3 delad hals.
|
|
|
Post by Peter on Sept 9, 2010 10:05:36 GMT 1
Vad är det i lamineringen av halsen du invänder mot? jag håller med om att limmningen verkar undermåligt utförd, men det finns väl fler som hållit ihop än som delaminerat? Jag har flera Levin med laminerad hals på detta sätt som ser aldeled utmärkta ut. Martin gör ju typiskt inte på detta sätt, men t.ex. [glow=red,2,300]Gibson har ju nästan altid 3 delad hals[/glow]. Fel. Jag har haft fyra stycken Gibson och ingen av de hade delad (laminerad) hals (men nu kanske du menar jazz-burkar ) Egentligen är det ett skit med delad hals. Det som gjort för att få problem med vid olika klimatförändringar, ålder, dragstångspåkänningar etc.
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 9, 2010 10:52:53 GMT 1
Jag har inget emot laminerad hals, men blanda inte in ebenholz. Den har annorlunda formförändring än lönn och mahogny och dessutom har limmet en tendens att inte fästa lika bra. Den här halsen är ju 5-delad, inte 3-delad. Hade det bara varit lönn och mahogny, så hade det ju varit OK. Nå, när det gäller bandstavarna, så kan man ju antingen gå på att göra gitarren så lik originalet som möjligt. (möjligen kan man leva med de befintliga bandstavarna). Eller kan man ju erkänna Levins misstag och göra det på "rätt sätt" för att på så vis öka spelbarheten. Man vinner ju nästan 2mm i bredd på strängarna. Dessutom är halsen rätt smal som den är. Fast man får ju då ersätta sadeln med en ny, men det är ju inte något jättejobb. Jag har lite delar av döda renar i skåpet...
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Sept 9, 2010 10:57:50 GMT 1
Fel. Jag har haft fyra stycken Gibson och ingen av de hade delad (laminerad) hals (men nu kanske du menar jazz-burkar ) Egentligen är det ett skit med delad hals. Det som gjort för att få problem med vid olika klimatförändringar, ålder, dragstångspåkänningar etc. Den här tråden handlar ju om en jazzburk så, ja. Men även Gibson lyx-flattops finns väl med laminerad hals? Och är det verkligen sant att det blir sämre ur stabilitetssynpunkt än med en hals i ett stycke? Edit: såg att ett väsentligt ord fallit bort ut min sista fråga....
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Sept 9, 2010 10:59:12 GMT 1
Jag vill minnas att de inre dekorlisterna är genomsågade. (Det var några år sedan jag senast bandade om en dyr-Levin.) Jag tycker att jag själv stött på ganska många Levin med laminerade halsar som dels spruckit isär lite men framför allt krymp i olika grad så att mittendelen står upp ovanför de andra delarna. Har iofs inte räknat hur många jag sett och det finns ju även en möjlighet att slumpen placerat ett icke representativt antal i min väg, , så det kanske inte är så vanligt som jag tror. Orsaken till detta Levinproblem kan man ju anta vara dåligt torkat trä i kombination med (ibland) undermålig limning men vem vet? Själv spräckte jag en gång en Levinhals på längden i limningen när jag skulle ånga loss halsen från kroppen. Då lärde jag mig att många Leviner med aluskena i halsen har en liten kanal under nämnda skena. Varning för detta alltså. Använd värmepistol istället. (Det var en m27 och den var min, som tur var.) Det är inte fel att laminera halsar. Gibson har som skrivits alltid gjort detta på sina orksterburkar med lönnhals, och under 70-talet även på de flesta av sina gitarrer, men jag tror inte att jag någonsin hört talas om att dessa krymp och spruckit på ett sådant sätt som jag har fått för mig är ganska vanligt hos Levin. Enligt vissa teorier är en laminerad hals stadigare än en enbitshals OM man väljer sina träbitar rätt och vrider dem rätt i förhållande till varandra för att motverka effekterna av varierande temperaturer och luftfuktighet och är noggrann med limningen. Att enbitshalsar ofta är mer populära än laminerade är nog ett resultat av att mindre träbitar är billigare än större, passar alltså lågprisgitarrer, och modets inverkan. De flesta berömda och efterfrågade gitarrmodellerna har enbitshalsar medans snålexkopiorna av samma gitarrer ofta haft flerbits. Jag är väl egentligen kanske inte emot att Levin gjorde flerbitshalsar i sig utan snarast emot att dom verkar ha slarvat i produktionen. (Och så överdriver väl jag kanske ibland min spetsighet i kritiken mot Levin lite. ;D)
|
|
|
Post by Peter on Sept 9, 2010 11:53:07 GMT 1
Jag vill minnas att de inre dekorlisterna är genomsågade. (Det var några år sedan jag senast bandade om en dyr-Levin.) Jag har en Solist-hals hemma. Jag ska såga av den på mitten så får vi se den i genomskärning. Det är väl samma kantlister som de övriga?
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 9, 2010 11:55:55 GMT 1
Jag vill minnas att de inre dekorlisterna är genomsågade. (Det var några år sedan jag senast bandade om en dyr-Levin.) Jag har en Solist-hals hemma. Jag ska såga av den på mitten så får vi se den i genomskärning. Det är väl samma kantlister som de övriga? ;D ;D ;D Nu satte jag kaffet i halsen!!!
|
|
|
Post by Peter on Sept 9, 2010 12:05:10 GMT 1
Jag har en Solist-hals hemma. Jag ska såga av den på mitten så får vi se den i genomskärning. Det är väl samma kantlister som de övriga? ;D ;D ;D Nu satte jag kaffet i halsen!!! Jag skojar inte Jag har en solishals jag fick tag i för länge sen som aldrig kommit till nån användning. Jag ska kapa upp den och fota genomskärningen. Sen får den sluta i kaminen.
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 9, 2010 12:10:13 GMT 1
Snälla, kapa inga Levinhalsar. Sälj dem till mig istället!
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Sept 9, 2010 12:30:58 GMT 1
SFE, i slutet av ditt inlägg tycker jag att du skriver väldigt rörigt. Du blandar ihop begrepp lite tycker jag. Enbitshalsar är ju ganska klart vad det är. Men uttrycket "laminerade halsar" ska man nog inte blanda ihop med halsar som har huvuddelen och ibland även halshälen limmade, det är väl sadana du menar med begreppet "flerbitshalsar"? Jag har iallafall inte sett nagra billigare gitarrer med laminerade halsar. Att göra en laminerad hals blir helt enkelt mer jobb och därmed mer kostnad. Det anses allmänt att man far en stabilare hals om den är laminerad pa bra sätt.
Att halsen har huvuddelen och hälen limmad anses ocksa inte som nagon nackdel ur hallbarhetsynpunkt, snarare tvärtom. Anledningen till att man gör dessa limfogar är dock oftast även för att kunna utnyttja träbitarna pa ett mer ekonomiskt vis, det blir nästan inget spillmaterial alls.
Jag tror att Levin vid nagra tillfällen helt enkelt hade ett litet kvalitetsproblem med sina laminerade halsar runtomkring 60-talet. Kan vara lim, byggprocess eller träbehandling. Pa 70-talarna har jag aldrig stött pa liknande problem och inte heller pa dom äldre instrumenten som ofta hade en list av ebenholts (eller liknande trä) i mitten.
|
|