|
Post by rogerh on Oct 22, 2014 13:39:23 GMT 1
Köpte en till slut och hade en väldigt trevlig stund. Köp den härMest intressant var nog extramaterialet.Bland annat fick jag veta att det verkligen var al som användes i de gamla halsarna, innan hade jag bara gissat det! Fick en skymt av Herrmans egen amerikabyggda parlor i brazilian rosewood. Det instrumentet är inte att leka med. Johans lyxparlor från 1907 låter ju väldigt bra! Fick också höra hur mandolinhalsen låter i dubellhalsaren. En hel del strängreverb Det finns ju oerhört mycket positivt att säga om Levin instrumenten, men jag hade velat fråga nån varför man gjorde stallen så extremt höga på bassidan på 1930-talet, varför man inte kurvade botten på parlor gitarrerna och varför man inte gjorde en äkta dovetail infästning av halsen. Och varför man limmade fast de flytande stallen i LACKEN! Några riktigt dåliga detaljer på i stort sett alla gamla Levin
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Oct 22, 2014 19:47:05 GMT 1
Menar du att det var al i dom gamla halsarna före 30-40 talet, dom halsarna som ofta höll sig raka? Ar det al som ibland far en grön färg med aldern, har stött pa nagon gammal Levin med grönt trä i halsen och det var nog inte tryckimpregnerat med grön impregnering förmodar jag....
|
|
|
Post by rogerh on Oct 22, 2014 20:01:24 GMT 1
Vi pratar Levin parlors från före 1920-talet, väldigt ofta på såna äldre än 1910. Lätt och mjuk hals med grönfärgat trä De halsarna är väldigt bra om de bara förstärks med kolfiber. Utan förstyvning är de för mjuka. Al är ett bra tonvirke och förvånansvärt stabilt i en hals, ungefär som mahogny. Den andra varianten var granithård lönn på parlors från samma tid och senare på 30-talet. Dom halsarna går inte av för hackor!
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Oct 22, 2014 20:07:08 GMT 1
Ah, alen är alltsa grönfärgad och samtidigt hade dom även en bra lönnvariant. Jag har stött pa bägge och det stämmer nog bra att dom med al inte var sa raka och dom med lönn är dom som jag tänkte pa som raka. Men sedan pa Levin fran 40-talet verkar dom ha använt nagot sämre variant igen för dom är nästan alltid böjda.
|
|
|
Post by anakronfilm on Oct 22, 2014 21:40:25 GMT 1
Kul med en smärre recension på filmen, och kul att du är nöjd! Jag får vara ofin och rätta dig i att det förstås är en DVD och inte en CD som du skriver i rubriken... Man kan köpa den från Ginza som du länkar till eller direkt från mig (som du gjorde), det sistnämnda är lite billigare. En halsbild från 70-talets Levin passar kanske i tråden, även om ingen al är i sikte:
|
|
|
Post by rogerh on Oct 22, 2014 22:10:12 GMT 1
DVD var det ju. Tur att jag inte skrev LP.. Men visst var det en trevlig stund framför TV'n. Kunde ju en hel del av historien innan, men det fanns en del nytt för mig som jag missat eller inte lagt på minnet. Den stenhårda lönnhalsen fanns mest ca 1910-1930 och den gröna alhalsen ca 1900-1915. Vad som hände på 30 och 40-talen vet jag mindre om. Däremot kom alhalsen tillbaka på de billigaste Levin parlor gitarrerna på 50-talet, de halsarna är som skumbananer. Jag har hört/läst att man ska ringbarka al och sen fälla den ett eller ett par år senare för att virket ska bli bra. Kan vara så att man gjorde rätt där i början men inte senare. Hm. På halsbilden ser man att halsfoten har ådringen åt rätt håll, två bitar som sammanfogats. Bra där! På tidigare Levin är halsfoten och halsen utskuren ur ett stycke vilket gör att halsfoten lätt spricker.
|
|
|
Post by Klangfix on Oct 23, 2014 14:45:26 GMT 1
Jag tror att detta var en al-hals från en Levin modell 35, gjord 1941.
|
|
|
Post by rogerh on Oct 23, 2014 16:41:51 GMT 1
När jag tänker efter brukar man stöta på lite fetare halsar som känns mjuka på "nyare" Levin från 40-50 talen. Antagligen är det al i dom som den på bilden.
|
|