Post by rogerh on Mar 8, 2014 12:12:46 GMT 1
Den här var inte lätt att få till. Det visade sig att den tunna lönnbrädan inte gick att rädda. Trots hals i rödbok och infälld kolfiberstav sviktade halsen längst upp på grund av den tunna brädan. Greppbrädan är väldigt viktig för halsens styvhet! Ersatte den med en tjockare bräda i hård bubinga och fräste dessutom in två extra kolfiberstavar, nu är det antagligen världens styvaste hals på den, det hade räckt bra med den nya brädan
Den tjockare brädan betydde en ny geometri vid stallet och det var bara att sätta om halsen en andra gång. Inte kul, men nödvändigt. Fräste in ett intonerat stallben och strängade på NH 0.12. Monterade också en axelbandsknopp på halsfoten. Översadel i buffelhorn. Lite färdigbilder på GammelGura 21.
Botten är utbytt, skedde vid den tidigare renoveringen.
Stallet är en av höjdpunkterna på den här gitarren. Inga strängpinnar utan ett runt hål och en skåra där man fäster strängkulan. Fungerar väldigt bra, när jag monterade strängarna använde jag en lagom skruvmejsel i hålet för att enkelt hålla kulan på plats medan jag spände upp. Man kan ju förböja strängen också. Enda lilla nackdelen jag kan hitta är att arrangemanget tar lite mer plats på bredden jämfört med strängpinnarna, annars är det väldigt funktionellt!
Huvudet är fint skuret. Buffelhorn är svart och snyggt, lite mjukare och "kletigare" än ben. Ger en något lugnare ton och det kan knärta lite när man stämmer upp.
En axelbandsknopp monterades på halsfoten.
Mycket jobb var det på den. Kommer nog att tänka en gång till innan jag försöker rädda nästa lönnbräda, den får i alla falll inte vara lika tunn som på denna
En etikett och den är klar. Borrade också in sidodottar på greppbrädan.
Längsta sustainen jag haft på nån GammelGura, beror på den styva halsen. Ett balanserat sound med bra mellanregister och lite mindre bas än vad som kan finnas på en parlor. Gitarren tål att spelas hårt på. Här är ett ljudprov
Plink
Gitarren är såld och är på väg till Öland
Den tjockare brädan betydde en ny geometri vid stallet och det var bara att sätta om halsen en andra gång. Inte kul, men nödvändigt. Fräste in ett intonerat stallben och strängade på NH 0.12. Monterade också en axelbandsknopp på halsfoten. Översadel i buffelhorn. Lite färdigbilder på GammelGura 21.
Botten är utbytt, skedde vid den tidigare renoveringen.
Stallet är en av höjdpunkterna på den här gitarren. Inga strängpinnar utan ett runt hål och en skåra där man fäster strängkulan. Fungerar väldigt bra, när jag monterade strängarna använde jag en lagom skruvmejsel i hålet för att enkelt hålla kulan på plats medan jag spände upp. Man kan ju förböja strängen också. Enda lilla nackdelen jag kan hitta är att arrangemanget tar lite mer plats på bredden jämfört med strängpinnarna, annars är det väldigt funktionellt!
Huvudet är fint skuret. Buffelhorn är svart och snyggt, lite mjukare och "kletigare" än ben. Ger en något lugnare ton och det kan knärta lite när man stämmer upp.
En axelbandsknopp monterades på halsfoten.
Mycket jobb var det på den. Kommer nog att tänka en gång till innan jag försöker rädda nästa lönnbräda, den får i alla falll inte vara lika tunn som på denna
En etikett och den är klar. Borrade också in sidodottar på greppbrädan.
Längsta sustainen jag haft på nån GammelGura, beror på den styva halsen. Ett balanserat sound med bra mellanregister och lite mindre bas än vad som kan finnas på en parlor. Gitarren tål att spelas hårt på. Här är ett ljudprov
Plink
Gitarren är såld och är på väg till Öland