|
|
Post by BluesJohan on Apr 18, 2013 23:17:11 GMT 1
Eller loopstation? Jag vet inte ens vad det är egentligen men har hört det användas ibland och det börjar kännas rätt fränt att kunna loopa en basgång ibland att lira över när man kör soloblues..  Vad tycker ni om dessa, har någon testat?!Såg en konsert med Ale Möller, Knut Reiersrud och Eric Bibb och det verkade som att Reiersrud använde nå't liknande, kändes jäkligt intressant! |
|
|
|
Post by Pedgren on Apr 19, 2013 7:39:10 GMT 1
|
|
jazzy
Musiker av rang
Posts: 138
|
Post by jazzy on Apr 19, 2013 8:18:06 GMT 1
Jag är sugen på att införskaffa en looper, mycket häftig effekt  |
|
|
|
Post by BluesJohan on Apr 19, 2013 8:35:00 GMT 1
Ja, det känner jag också, måste testa en framöver!
|
|
|
|
Post by Peter on Apr 19, 2013 9:00:32 GMT 1
Jag var på en konsert och såg Theresa Andersson i somras. Bra gjort och mycket barfota-arbete |
|
|
|
Post by donatello on Apr 19, 2013 10:12:53 GMT 1
Jag köpte mig en förra året och tänkte nu djäklar.
Sålde den rätt snart pga:
- Kikat myyycket på Youtube och insåg rätt snart att efter impa-faktorn lade sig efter första minutern så blev det urtråkigt och introvert.
- Kändes faktiskt fusk. Har som policy att aldrig lira med bakgrunder och här någonstans går gränsen.
- En massa trampande och fixande live. Gör att man inte är där för publiken utan står och glor och joxar i sin egen lilla värld.
Dock kanon att ratta sitt eget ljud med. bara att lira in gitarren och sen kan man mixa i lugn och ro. Sen är den ju även bra ur övningssynpunkt och dra in lite ackordrundor och lira solo till.
|
|
jazzy
Musiker av rang
Posts: 138
|
Post by jazzy on Apr 19, 2013 10:34:43 GMT 1
Jag har kollat in denna från TC Electronic Ditto looper:
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Apr 30, 2013 15:21:13 GMT 1
Tja, det är rätt kul, men det är inte utan att det blir lite "oj vad kul jag har med mig själv" med alla snuskiga implikationer och insinuationer det medför. Typ "play with one self".
Det är en sak man tröttnar på efter ett tag, och skulle själv ha svårt att köra detta live också. Jag har haft loopmaskin ända sedan Lexicon JamMan i början på 90-talet. Den står mest å samlar damm numera, men det beror på att den har blivit så hemskt daterad, och vilken liten delay pedal idag som helst, har en looper inbyggd. Man KAN mycket väl använda den som praktiskt övningsredskap, med att spela i takt, och lägga stämmor på sig själv, och således öva upp hörseln beträffande intonation och annat. Och tajmingen i fingrarna.
Men rent musikaliskt att lyssna på för en utomstående är det lite "kolla här", dvs du går in i något slags "demo - mode" som om du jobbade för företaget som tillverkar looper pedalen och visar vad DEN kan, snarare än vad DU kan. Du "säljer in den".
Jag tycker det kan kvitta vilken looper pedal man använder idag, numera. Therese Anderson gör realtidsinspelningar live på scen med dem, med mycket lyckat resultat. Det är dock as-tråkigt att höra henne på skiva, eller inspelat, för där kan det lika gärna ha gjorts med pålägg i studion. Dvs, spelar roll. Jag själv började använda långa delay på 30 sekunder, och liksom engelsmännen Robert Fripp/Brian Eno, lägga på nytt när ekot kom tillbaks efter 30 sekunder. Sedan efter några minuter hade det första man spelat suddats ut och tonats ut så man inte hörde det längre, eftersom "regenereringarna (!)" var satta att repeteras ungefär 5-6 gånger, varje gång med svagare volym och diskant. Detta mynnade ut i ngt slags experimentiell ambient musik med ackegura, så att det lät inte fräckt, eller angeläget för någon annan än mig.... häpp!
|
|
