|
|
Post by ebh on Dec 9, 2005 15:42:57 GMT 1
Jag gillar att ha mkt låg stränghöjd, gränsande till skorr. Spelar ganska soft. Men!! får jag en sämre ton, dvs att bla fingrarnas anslag mot banden kräver en viss kraft, påverkar det tonen? Vore synd att inte få ut allt av det instrument jag har. Intressant att få höra era åsikter.
Mvh ebh
|
|
|
|
Post by Peter on Dec 9, 2005 15:59:44 GMT 1
Det är klart att tonen avtar om det blir alltför låg stränghöjd. Men samtidigt om man skulle lägga för hög stränghöjd så orkar man ju inte spela så länge samt att det blir svårare att spela. Speciellt då om man vill spela solon eller andra trix.
Du får väl justera stränghöjden med dragstången och försöka hitta någon idealisk "action" och jämföra ljudvarianterna.
Den effekten du frågar efter här är speciellt tydlig på mina Taylor-gitarrer. Varför vet jag inte. Kanske beror det på att jag skruvar mer på de halsarna än de andra. Inte för att Taylor-halsarna skulle vara känsligare än andra, utan mer på att jag använder de mer än de andra gitarrerna.
|
|
|
|
Post by Abalone on Dec 9, 2005 17:52:10 GMT 1
Det som påverkar är brytvinkeln på stallsadeln och översadeln, därför slotted headstock sägs ge lite annorlunda ton då dom har en skarpare vinkel där uppe. Skulle du fila ner stallsadeln nästan helt så det inte finns nån brytvinkel skulle du nog tappa lite ton på det. Men det är ju små marginaler. Sen finns det nått trix att man gör en brytning i stallet (träet) bakom stallsadeln för att få en skarpare brytning om det är lite sadel kvar, men det kommer jag inte ihåg vad det heter när man gör så  |
|
perre
Lärt mej ta barré
Posts: 89
|
Post by perre on Dec 14, 2005 15:13:09 GMT 1
Det här med att ändra stränghöjden, är det bara att skruva på insex-skruven på halsens infästning? Något annat att tänka på? |
|
|
|
Post by Peter on Dec 14, 2005 15:34:43 GMT 1
"på halsens infästning", skriver du.
Jag utgår ifrån att du måste in i kroppen och justera.
Nej, det är inget annat att tänka på.
Var försiktig med insexnycken så du inte förstör strängarna när du ska in i kroppen och skruva.
Jag brukar INTE stämma ner.
Är du ovan så kanske du ska hålla dig till att dra ett kvarts varv i taget. Vilket håll du ska dra åt beror på vad det är för gitarr. Förmodligen medurs om du ska justera för lägre stränghöjd. Jag är lite osäker där. Det var länge sen jag justerade en gitarr med justerskruv inne i kroppen.
Om du drar lite i taget så märker du om det blir rätt eller fel. Det går inte att sabba något.
När du bestämt dig för att det är OK, så antingen "knäcker" du till halsen lite eller också spelar deu ett forserat avskitt (spela skithårt). Då "sätter" du inställningen snabbare.
|
|
perre
Lärt mej ta barré
Posts: 89
|
Post by perre on Dec 14, 2005 15:59:20 GMT 1
"på halsens infästning", skriver du. Jag utgår ifrån att du måste in i kroppen och justera. Nej, det är inget annat att tänka på. Var försiktig med insexnycken så du inte förstör strängarna när du ska in i kroppen och skruva. Jag brukar INTE stämma ner. Är du ovan så kanske du ska hålla dig till att dra ett kvarts varv i taget. Vilket håll du ska dra åt beror på vad det är för gitarr. Förmodligen medurs om du ska justera för lägre stränghöjd. Jag är lite osäker där. Det var länge sen jag justerade en gitarr med justerskruv inne i kroppen. Om du drar lite i taget så märker du om det blir rätt eller fel. Det går inte att sabba något. När du bestämt dig för att det är OK, så antingen "knäcker" du till halsen lite eller också spelar deu ett forserat avskitt (spela skithårt). Då "sätter" du inställningen snabbare. Ok, tack för hjälpen. Skall genast hem och testa.  |
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jan 5, 2006 16:44:53 GMT 1
Dragstången (trussroden) är främst till för att bestämma reliefen (böjningen) på halsen. Man skulle kunna tro att det ska vara en helt rak hals men det är inte riktigt sant då det med en helt rak hals är väldigt svårt att justera in en god stränghöjd utan bandrassel. Om man trycker ned låga E strängen på första och 12.e bandet samtidigt ska strängen precis gå lite fri över 7:de bandet. Att sänka stränhöjden gör man genom att slipa ned (sänka) sadelbenet (normalt sett alltså inte genom att justera dragstången även om detta också kan ha en viss inverkan på stränhöjden också. Dock har det betydligt större påverkan på hur låg stränhöjd man kan ha utan rassel.....). Då tonen mycket riktigt påverkas av hur mycket tryck strängarna utövar över stallbenet bör man inte sänka alltför mycket då man bör ha en viss brytning över sadelbenet för att få mer tryck över stallet. När det inte längre går att sänka stallbenet mer är det dags för en sk "neckreset". Man tar då bort halsen för att justera vinkeln mellan hals och kropp. Man justerar då så att halsen vinklar något mer bakåt och vips kan man ha ett mycket högre stallben igen och samtidigt få lägre stränhöjd. Stränghöjd och strängrassel är även direkt avhängigt av hur grova strängar man har. Tunnare strängar svänger mer och behöver därför högre stränghöjd för att inte rassla mot banden.
Lycka till med din stränghöjdsjustering!
Tyko
|
|
|
|
Post by Abalone on Jan 5, 2006 17:38:24 GMT 1
När det inte längre går att sänka stallbenet mer är det dags för en sk "neckreset". Man tar då bort halsen för att justera vinkeln mellan hals och kropp. Man justerar då så att halsen vinklar något mer bakåt och vips kan man ha ett mycket högre stallben igen och samtidigt få lägre stränhöjd. Tyko Om man gjort en neck reset på en gitarr med truss rod, men som inte är ljusterbar (äldre gitarrer), hur länge kanman förvänta sig att det funkar innan en ny neck reset är på gång igen? Om man förutsätter att det finns massor av sadel att ta av precis efter man gjort neck reset? Mvh |
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jan 5, 2006 23:55:25 GMT 1
Äldre gitarrer som tex Martin (före 1984 för de flesta Martin modeller, Martin var onekligen lite sena med justerbar trussrod.....) med icke justerbar trussrod innebär inga skillnader gentemot gitarrer med justerbar trussrod vad halsvinklen beträffar. Däremot är halsreliefen betydligt svårare att justera på en gitarr utan justerbar trussrod, men det är en ennan fråga. En neckreset gör man alltså beroende på att strängarnas drag och tidens tand har ändrat förhållanden som var på gitarren från början. Ofta är det locket som buktar upp mer beroende och alltså lyfter stallet högre. Ibland är det också halsens infästning som har gett med sig lite. Om allt är helt inuti gitarren (ribborna) så bör en neckreset vara många långa år. Man gör ju oftast en neckreset på 30-40 år gamla eller äldre instrument. Ibland behövs det inte heller på dylika instrument. Så det är svårt att säga mer exakt än att det ska vara länge, så länge att jobbet eller kostnaden för det blir försumbar om man slår ut den på åren......En del nya gitarrtillverkare som tex Taylor har tänkt långt framåt och förberett så att en neckreset på deras gitarrer i framtiden blir en enkel sak bla med skruvad hals och olika mellanläggsplattor för att ändra vinkeln. Dock inget nytt under solen då tex The Larson Brothers tillverkade gitarrer (såldes under många andra namn) hade halsar vars vinkel justerades med två skruvar på 30-talet.
|
|
|
|
Post by Peter on Jan 6, 2006 8:49:44 GMT 1
Då kommer ju den enkla frågan; Vad är det som gör att ett instrument behöver göra ett neck-reset?
Är det att instrumentet behandlats illa? Då tänkte jag mest på lagringen. Att instrumentet hängt på en vägg under en väldigt lång tid i dåligt klimat t.ex. Eller en vinds- eller förrådsförvaring?
Eller kan det vara så att träbitarna i instrumentet inte riktigt "passade" varandra?
TYKO: Har du kollat in halsvinkeln på min Levin 1909. Tror du att det går att fixa med en neck-reset?
|
|
|
|
Post by rikardo on Jan 7, 2006 17:24:22 GMT 1
Levin har en annan halsinfästning än tex Martin.
Trots att Levin är mycket välbyggda instrumen annvände man sig
av en "rak" halsinfästning.Medans dom "flesta" gitarr märken
annvänder sig av en s.k. dovetail infästning .Hartslim (som Levin
gitarrer är limmade med) tenderar att "krypa" med åren.Och på en levin med sin raka halsinfästning kryper halsen liksom bara ut med åren.Vilket är svårare med en s.k. Dovetail infästning.Den fungerar som en kil och hindrar halsen att släppa på samma sätt.
Men dettta gör också att det är lättare att limma om halsen på en Levinare.
Och utan att ha sett din gitarr kan jag säga att det går bra att limma om halsen.Om bara reliefen är som den ska. Annars måste man ju fixa det med .
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jan 7, 2006 18:36:28 GMT 1
Nu är det iochförsig lite olika halsfästningar på Levin gitarrer (bara för att utesluta ngn diskussion om vad som är Levin så menar jag med Levin endast de gamla svensktillverkade Levinarna, oftast före 1978 även om det gjordes en del några år efter). Själv har jag iallafall stött på tre olika varianter. Den "raka" som jag förmodar Rikardo menar, skruvad som satt på många modeller på 60-talet och även dovetail variant på bla en 71:a (är nästan helt säker på att det även var dovetail på en 50-talare jag lagade för några år sedan). Hursomhelst så har iallafall min 1909:a också den sk raka halsinfästning som nämdes innan. På din 1909 är det troligtvis exakt samma halsinfästning med andra ord och då instämmer jag i Rikardos resonemang, har dock inte kunnat se på fotona halsvinkeln på din 1909:a ännu, får återkomma om det om det överhuvudtaget är möjligt att se på fotona. Jag vill även komplettera med att en neckreset också kan behövas göras pga att locket har höjt sig genom åren och pga av strängarnas dragkraft efter många år. Behöver inte bero på ngt fel eller på felaktigt skötande men kan givetvis också bero på alltför tjocka strängar. Innan man gör något annat om man har ett misstänkt mycket buktande lock är givetvis att kontrollera så att alla ribborna är hela....
|
|
|
|
Post by rikardo on Jan 8, 2006 15:04:07 GMT 1
Just så ligger det nog till.Som Tyko Säger.
Själv har jag bara försökt mig på att limma om halsar på billigare loppis fynd (med gott resultat).Oftast då av älldre modell före sextio.Finare gitarrer överlåter jag åt expertisen.
|
|
