liow
Nybörjare
Posts: 24
|
Post by liow on Apr 2, 2016 17:22:51 GMT 1
Hallå,
Låt säga att dröm gitarren är en Martin D-28 från 30/40-talet, men inte har en budget i närheten av vad som krävs för att kunna köpa en sådan, vilket märke/modell kommer så nära som möjligt i termer av ljud och utseende? Vi kan väl utgå från en budget på ca 15 000 kronor +/- låt säga ett par tusen.
Utan att veta jättemycket om prewar Martins så har jag förstått att det är scalloped bracings, brazilian rooswood och adirondack som är de viktigaste faktorerna för soundet. Eller?
Jag är medveten om att Martin tillverkar "golden era" och marquise modeller, men även de ligger ju en bra bit ifrån tänkt budget.
Jag har spanat lite på Eastman E20D, håller ni med om den eller finns det andra gitarrer som ligger närmare prewar orginalen?
Som sagt, vilket gitarr kommer närmast orignalet med en prislapp upp till ca 15 tusen kr?
Tacksam och nyfiken på era svar!
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Apr 2, 2016 23:36:02 GMT 1
Hallå, Utan att veta jättemycket om prewar Martins så har jag förstått att det är scalloped bracings, brazilian rooswood och adirondack som är de viktigaste faktorerna för soundet. Eller? Nej, det viktigaste är vad man gör med dom ingredienser som används, inte dom exakta ingredienserna i sig själv. Urgröpta ribbor måste tex samspela med locket på rätt vis för just dom valda träbitarna osv. Braziliansk pallisander är väldigt reglerat rent lagmässigt och bäst är att försöka undvika det helt. Men vad det gäller ljudet finns det många andra alternativ med samma egenskaper. För 15.000:- kan du hitta många olika märken som inte är gjorda i Kina såsom Eastman. Jag skulle rekommendera dig att titta på tex Furch eller begagnade Martin istället. Martin D16 gjordes även med pallisander i sidor och botten om jag minns rätt. |
|
|
|
Post by herringbone on Apr 3, 2016 1:16:36 GMT 1
Jag har aldrig provat någon pre-war Martin själv, men om du är ute efter ett liknande sound och utseende skulle nog jag också leta efter någon annan Martin. Kanske kan du t.ex. hitta någon begagnad HD-28 för kanske lite mer än 15000 kr? (Vet inte riktigt vad en begagnad HD-28 brukar kosta idag, men borde inte vara jättemycket mer än 15000-20000 kr tycker jag?)
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,710
|
Post by piotr on Apr 3, 2016 17:54:54 GMT 1
Hallå, Låt säga att dröm gitarren är en Martin D-28 från 30/40-talet, men inte har en budget i närheten av vad som krävs för att kunna köpa en sådan, vilket märke/modell kommer så nära som möjligt i termer av ljud och utseende? Vi kan väl utgå från en budget på ca 15 000 kronor +/- låt säga ett par tusen. Utan att veta jättemycket om prewar Martins så har jag förstått att det är scalloped bracings, brazilian rooswood och adirondack som är de viktigaste faktorerna för soundet. Eller? Jag är medveten om att Martin tillverkar "golden era" och marquise modeller, men även de ligger ju en bra bit ifrån tänkt budget. Jag har spanat lite på Eastman E20D, håller ni med om den eller finns det andra gitarrer som ligger närmare prewar orginalen? Som sagt, vilket gitarr kommer närmast orignalet med en prislapp upp till ca 15 tusen kr? Tacksam och nyfiken på era svar! Den uppenbara frågan när man läser detta är hur många forummedlemmar som har någon erfarenhet alls av förkrigs-Martin. Själv har jag spelat på en 50-talare som var modfiierad (minns ej hur, troligen var spanten skålade i efterhand) som är det mest responsiva och transparenta instrument jag känt på. Jag har senare förstått att den gitarren inte var typisk, alls. Jag tror du skulle istället bestämma dig för vad du faktiskt vill ha ut av en gitarr - det finns många parametrar här, t ex längd i tonen, balans tvärs över och utmed greppbrädan, respons, explosivitet, etc. Vad moderna byggare, även massbyggare, gör ibland är att härma specifikationerna i enstaka värdefulla exemplar, genom mätningar, och hoppas att resultatet ska likna originalet. men det är ju som Tyko säger, att t ex formen och massan i spanten ska på något sätt matcha lockets styvhet, och locket självt kan ju gradueras på olika sätt, etc. etc. etc. Man kan hålla i minnet att de gamla gitarrerna inte gjordes i särskilt stora upplagor - innan Martin gick över till raka spant byggdes 1.451 D28:or. De byggdes kanske med lite mer individuell omsorg då än idag. Vill du ha en prisvärd dread eller liknande tycker jag du ska titta på Blueridge och Furch. En del Furch, speciellt de med cederlock, har påtaglig kraft, men jag har stött på exemplar med bortåt 4 mm stränghöjd vid oktaven på stora E-strängen och liten justeringsmån. |
|
|
|
Post by julianbream on Apr 3, 2016 22:19:39 GMT 1
Det är som Piotr så vist påtalar att det är ju inte många på detta forum som ens har spelat på en prewar Martin och följaktligen inte ens vet hur de låter, så vad är det lanazz är ute efter? Antagligen en lättdriven gitarr med stor ton. Jag skulle börja leta efter en bra begagnad Martin D18, för jag har faktiskt spelat på både en prewar D28 och D18 och de var i mina öron inte nåt jätteextra, speciellt jämfört med en bra begagnad D18 - alltså, missförstå mig rätt - de lät jättebra men det gör ju många moderna gitarrer också och en äldre fantastisk D18 går ju att hitta för lagom pengar.
|
|
|
|
Post by ljohansson on Apr 4, 2016 8:45:32 GMT 1
Jag har spelat på ett antal prewar D18 och D28. Gemensamt för de jag spelat på är att varje gitarr lät olika. En 1938 D-28 som hade ett så stort ljud att det var som att stå i en kyrka och spela. En annan från samma år som inte lät mycket alls, trots dess vansinniga prislapp. Den i mitt tycke bästa prewar dreadnaught jag spelat var en D-18 från 30-talet.
Vad gäller möjliga( prismässigt )gitarrer håller jag med om att en något äldre Martin D-18 skulle kunna vara bästa alternativet, men av ovanstående berättelse så måste man provspela den först och det finns ju inte så många möjligheter till det i vårt land.
Jag äger själv en D-18 från 1968 som jag är mycket nöjd med. Men den är omgjord så att man bl.a. tagit bort den otympliga bridgeplate som Martin började använda detta år och bytt till en mindre i hårdare träslag.
Lasse
|
|
liow
Nybörjare
Posts: 24
|
Post by liow on Apr 4, 2016 11:50:37 GMT 1
Hej, Jag tackar för alla svar. Ni är långt mycket mer kunniga än mig på området. Jag har klämt på en Martin för 60-talet (minns inte om det var D28 eller D-nånting annat). Det är den äldsta jag proivat själv. Men när jag lysnnar på youtube inbillar jag mig att ljudet låter så där härligt glittrigt, skimmrande och kanske "tort" (i positiv bemärkelse), alltså inte dött utan bara härligt  Ni är flera som nämner D18 och det där med mahogny kanske vore något för mig. Som glad amatör och måste jag tyvärr erkänna, även bedömmer en gitarr med ögat, har jag fastnat för rosewood. Men kanske är det mahognyn i D18 som skulle stämma in mer på vad jag är ute efter. Givet att man inte hittar en D18 begagnad för runt 15 tusen. Vad kan du vara ett intressant alternativ? |
|
|
|
Post by julianbream on Apr 4, 2016 17:42:38 GMT 1
Om det är det glittriga soundet och rosewood som lockar (om man nu kan lita på ett Youtubeklipp) tycker jag Collings och Lowden glittrar lite extra, men då räcker inte 15000 (men en vansinnigt bra D28 modell jag spelade på för en tid sen var en gammal K.Yairi som kostade 7500, så det går att hitta alternativ)
|
|
liow
Nybörjare
Posts: 24
|
Post by liow on Apr 4, 2016 20:12:24 GMT 1
Tack för svartet julianbream.
Ett förtydligande bara: det glittriga, skimrande ljudet är det som är viktigast. Rosewood kan jag skippa om Mahogny är bättre utifrån de ljudegenskaper jag söker.
Givet ett vintage-aktigt,, "torrt" och glittrigt ljud; är en variant på D18 bättre att sikta på än en variant på D28?
Fler märken och modelltips är varmt välkommet!
|
|
|
|
Post by johnny79 on Apr 4, 2016 20:31:20 GMT 1
Tack för svartet julianbream. Ett förtydligande bara: det glittriga, skimrande ljudet är det som är viktigast. Rosewood kan jag skippa om Mahogny är bättre utifrån de ljudegenskaper jag söker. Givet ett vintage-aktigt,, "torrt" och glittrigt ljud; är en variant på D18 bättre att sikta på än en variant på D28? Fler märken och modelltips är varmt välkommet! Jag har också haft förmånen att få prova ganska många pre war-Martins och mycket av magin utöver hantverket, konstruktionen och materialet ligger i det du nämner när du säger att du är ute efter ett "torrt" ljud, alltså tiden och åldrandet. Ända sättet att komma i närheten av det är som många redan tipsat om att köpa en äldre Martin från icke så "attraktiva år". Med det sagt så är långt ifrån alla gamla gitarrer fantastiska. Jag har testat många pre war-Martin som har varit mediokra om inte till och med ganska tråkiga. Bland det bästa jag spelat på och som hade precis de egenskaper du nämner att du söker var en Martin D28 från 1968 (men den absolut bästa var en D18 från 1934). Så försök att spela så många olika gitarrer som möjligt så att d kan skapa dig en egen uppfattning och när du springer på rätt gitarr är det bara att slå till (och snåla inte för det kan göra att du ligger sömnlös och ångrar dig flera år efteråt). |
|
|
|
Post by herringbone on Apr 5, 2016 0:00:40 GMT 1
Tack för svartet julianbream. Ett förtydligande bara: det glittriga, skimrande ljudet är det som är viktigast. Rosewood kan jag skippa om Mahogny är bättre utifrån de ljudegenskaper jag söker. Givet ett vintage-aktigt,, "torrt" och glittrigt ljud; är en variant på D18 bättre att sikta på än en variant på D28? Fler märken och modelltips är varmt välkommet! Rosewood brukar man väl förknippa med ett övertonsrikt och "skimrande" ljud, så om man ska gå på det verkar det ju i ditt fall som att det är någon rosewoodvariant du borde ha. Du nämnde ju också D-28 (pre-war) redan i första inlägget, och det var därför jag tipsade om dagens HD-28 (som jag tror är mer lik pre-war D-28 än vad dagens D-28 är med tanke på bracingen). D-18 kan säkert vara underbara, jag har själv en mahogny-Martin (00-18) som jag är supernöjd med, men mahogny "borde" inte vara lika skimrande och "klirriga" i ljudet som rosewood... |
|
|
|
Post by frankhond on Apr 6, 2016 18:58:34 GMT 1
Glittrande ljud är inte alls synonymt med prewar. De gitarrer jag provat från typ 40-60 talen har alla låtit varma.
När det gäller youtube, tänk på att du lyssnar på ljudet från en mikrofon i någons rum, eventuellt eq, sedan massor av digital kompression där algoritmen slänger massor av frekvenser enligt något beslut om vad en medelkonsument tycker låter behagligt eller inte. Sedan dina datorhögtalare eller hörlurar.
Att bilda sig en uppfattning om en gitarr baserat på youtube är helt enkelt ren placebo.
Med din budget skulle jag leta efter en beg Martin D18 eller D28. Själv har jag en OM21 från 90-nånting som låter "gammal". När jag sprang på den i en butik var det typ "japp, det blir den här". Leta runt så finner du.
Alternativet är något annat, tjeckien eller kina. Furchs bättre gitarre är verkligen jättebra med collingsaktigt ljud, tror tom jag sett en till salu här på forumet nyligen. Eastman och blueridge har bra gitarrer. Guitarpeople har ett eget märke TheTool och några av dessa är verkligen jättebra.
|
|
|
|
Post by acousticman on Apr 7, 2016 20:15:41 GMT 1
|
|
|
|
Post by frankhond on Apr 7, 2016 20:45:30 GMT 1
Tänkte bara nämna att jag spelade en Eastman för ca 5000kr som lät skrämmande lik en Martin D-16. Om man har möjlighet bör man besöka TipTop i Stockholm och spela samtliga Eastman han har (ägaren är lite "speciell" men man kan försöka bortse från detta).
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,710
|
Post by piotr on Apr 9, 2016 9:34:44 GMT 1
Jag ifrågasätter om det verkligen finns två personer som menar samma sak med "glittrigt", "torrt" och "varmt" gitarrljud. Eller om det verkligen går att tala om något enhetligt "collingsaktigt" ljud - själv har jag mest bara bivit besviken på de Collingsdreads som jag provat, mest därför att min Collings SJ är så mycket livligare och mer välbalanserad. Ex.vis Lars Lissolas Collings, med adirondacklock, fann jag direkt trög. Om gamla Martin har Lasse redan yttrat sig - mitt intryck av moderna Martin, t ex HD28 är att även de kan låta ungefär hur som helst också - jag har ägt två samtidigt; det var mer luft i den ena, mer metall i den andra.
Jag erinrar mig förresten att jag faktiskt spelat på en D28 från 30-talet, men den var okänsligt omlackerad, verkligen inget vidare.
Vad exakt betyder förresten "prewar" (svenska "förkrigs-" duger alltså inte?). USA drogs in i andra världskriget i slutet av 1941, men man brukar nog använda slutet av 1944 som riktmärke, eftersom Martin gick över till raka spant i slutet av detta år. Vad sägs om fP (före piotr), eftersom jag är född den 23 augusti? Och denna stora förändring föregicks (och följdes) av en del mindre, t ex bakåtflyttningen av krysset och införandet av tungspatelspantet. Vad jag vet skålades också spanten mer radikalt på 30- än på 40-talet; nånstans på vägen gick man ockå över från Aidrondack till Sitka (spanten verkar dock alltid ha varit i Sitka). Osv. osv. osv.
|
|
