|
|
Post by way2loud on Jun 16, 2015 20:08:23 GMT 1
Rickenbacker tillämpar en annan strängföljd på oktavparen på sina tolvsträngade elgitarrer jämfört med det gängse sättet på akustiska tolvsträngade.
Varför är det skillnad egentligen?
Jag tänkte testa att ändra på min akustiska 12:a, men upptäckte då att det medför justeringar på såväl sadel som stall så jag lät bli.
Någon som testat, blir det dramatisk skillnad på klang och/eller spelteknik?
|
|
|
|
Post by rogerh on Jun 16, 2015 20:13:09 GMT 1
Konstigt. Man vill ju ha den tunna strängen först när man spelar med plektrum, annars är det risk att plektrumet missar den tunna strängen bakom den tjocka... kanske är den tänkt för fingerspel där det omvända skulle vara bättre?
|
|
|
|
Post by way2loud on Jun 16, 2015 20:21:38 GMT 1
Det kan kanske delvis vara rätt. Roger Mcguinn spelar bastoner med vanligt plektrum mellan tumme-pekfinger och rolls med fingerplektrum.
Dock är ju de två översta paren unisona.
Jag trodde annars det hade med klangen att göra, men jag har haft fel förut.
|
|
|
|
Post by rogerh on Jun 16, 2015 20:30:05 GMT 1
Från nätet om George Harrison's 12:a, tydligen "part of George Harrison's sound" vilket kan förklara hypen  - Harrison’s first 360/12 was the second Rickenbacker 12-string ever made; its serial number—CM107—dates it to December 1963. The main difference between it and the prototype is how they are strung. The first model had a conventional 12-string setup, in which the octave string is the first to be struck in each string pair. On Harrison’s model and subsequent Rickenbacker 12-strings, the octave strings occur second in the string pairs and the lower-pitched string is struck first - Hittade några praktiska orsaker också - 1.) It's easier to control when you decide you don't want the octave sound for whatever musical reason, and just want the lower tone to sound. It's much more difficult to avoid hitting the high octave string when it's in the usual arrangement; 2.) Much lower rate of string breakage on the high octave strings when you string it Rickenbacker style, as well. The downstroke on the guitar is usually the power stroke, and if those fragile high octave bear the brunt of it, they're more likely to break. - |
|
|
|
Post by way2loud on Jun 16, 2015 20:40:54 GMT 1
Verkar vara någon som tänkt på det rent praktiska här. Rickenbacker har en del andra ljusa ideer, bl.a använder dom nästan bara lönn i såväl kroppar som halsar på sina elgitarrer, vilket verkar miljövänligt och hållbart på sikt.
|
|
|
|
Post by BluesJohan on Jun 16, 2015 20:54:00 GMT 1
Jag ska definitivt testa Rickenbackers variant. Tror den passar mig mkt bättre! Bra att det togs upp här.
|
|
|
|
Post by way2loud on Jun 16, 2015 21:36:02 GMT 1
Det innebär troligen installation av ny sadel och stallben pga ändrad bredd på strängskåror och ändrad intonation.
Men jag är spänd på resultatet om du testar......
|
|
|
|
Post by Peter on Jun 17, 2015 6:21:01 GMT 1
Det innebär troligen installation av ny sadel och stallben pga ändrad bredd på strängskåror och ändrad intonation. Det är inte "troligen" utan ett måste. Det är stora skillnader i tjocklek på strängspåren i sadel och stallben i körerna E-A-D-G (uppifrån räknat). Det kan skilja så mycket som 0,5 mm i differensen mellan E och oktaven till E. |
|
|
|
Post by way2loud on Jun 17, 2015 8:12:41 GMT 1
När vi ändå diskuterar sadeln på tolvsträngade; ska man ställa in stränghöjden där på oktavparen som vanligt?
Det innebär i så fall att den grövre strängens övre del hamnar högre än den tunnare, och det känns aningen obekvämt när man trycker ner strängarna.
Eller ska man ställa in högre stränghöjd än normalt för den tunnare strängen för att kompensera?
Och hur ska det justeras vid stallet?
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jun 17, 2015 8:43:29 GMT 1
Jag gör alltid individuell inställning optimerad för varje sträng vid översadeln. Det är extra viktigt på en tolvstängad för intonation och spelbarhet. Vid stallet funkar det bra med gemensam intonationspunkt (för varje strängpar) för det mesta anser jag.
|
|
|
|
Post by way2loud on Jun 17, 2015 9:05:09 GMT 1
Jag menade främst hur man gör med stränghöjden vid stallet. Om den tunnare strängen i ett par ligger märkbart lägre är det en nackdel vid plektrumspel.
Speciellt med Rickenbackers strängföljd borde det vara negativt, man får liksom inte "tag" i den nedre tunnare strängen vid downstroke (finns det nån svensk term...)
Men det är klart, intonationen är väl också viktig, speciellt blir det väl skillnad i ett par där en sträng är spunnen och en blank.
|
|
|
|
Post by rogerh on Jun 17, 2015 12:47:38 GMT 1
Jag tror att Rickenbacker filar i spåren så att strängarnas överkant är i samma höjd och inte tvärtom. Blir förstås mer intoneringsproblem högst upp med den tunna strängen.
Jag intonerade om en 12:a enbart på stallbenet (gamla vanliga metoden) och utnyttjade benets bredd på oktavsträngarna - tror att nåt par hade kontaktpunkterna på varsin sida av benet. Det lät i alla fall bättre än att inte göra så! Numera hade jag jobbat med översadeln också.
|
|
|
|
Post by way2loud on Jun 17, 2015 12:59:55 GMT 1
Blev inspirerad av allt detta och kollade hur nära rickenbacker-ljudet man kan komma med min akustiska tolva som har en vanlig B-band UST och inbyggd pre.
Mest lika blev det med ganska mycket kompression och mycket reverb efter det. Gamla Byrds-minnen från när man lyssnade på Radio Syd kommer tillbaka.....
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jun 20, 2015 18:21:22 GMT 1
Rogerh hade rätt med det praktiska. Man vill ibland bara ha de tjocka strängarnas ljud. Vad jag vet så strängades de 8strängade basarna både ifrån Rickenbacker och Hagström på samma sätt. Lägsta oktavsträngen "överst" så att den drabbas först av plektrumet. Det hela har ju med att strängarna inte är lika tjocka, och således ligger inte på samma höjd som B och tunna E-strängsparet.
Min erfarenhet av 12 strängade som har strängarna tvärtom är att tunnaste G-strängen (oktaven) är den som ryker först av alla stränga i alla fall. Den är ju högre stämd än en öppen e-sträng, och för den mensuren är den lite vääääl sträckt.
Det finns de som experimenterat med olika tjockleck på oktavsträngarna också, men de kan oftat bara experimenteras och bytas ut åt ett håll. Tjockare, och då går de av lättare.
OBS! De som kör med s.k. Nashville tuning, dvs tar av de låga oktavsträngarna, brukar också dubblera. Dvs ha samma strängpar som på tunna e och b-strängen, dvs unisont stämda. På de går även höga g-strängen sönder först av alla, så jag tror inte det spelar roll vilken som ligger överst i plektrumriktningen som drabbas hårdast.
|
|
|
|
Post by Peter on Jun 20, 2015 19:52:52 GMT 1
Det finns de som experimenterat med olika tjockleck på oktavsträngarna också, men de kan oftat bara experimenteras och bytas ut åt ett håll. Tjockare, och då går de av lättare. Jag vet inte om jag är med här riktigt. Jag kör med D´Addario´s 12-strängs-set där det är en .008 till G-strängens oktav och den byter jag alltid ut till en .009 för att den håller bättre. Och låter mer. OBS! De som kör med s.k. Nashville tuning, dvs tar av de låga oktavsträngarna, brukar också dubblera. Dvs ha samma strängpar som på tunna e och b-strängen, dvs unisont stämda. På de går även höga g-strängen sönder först av alla, så jag tror inte det spelar roll vilken som ligger överst i plektrumriktningen som drabbas hårdast. Tack för tipset. Det här hörde jag talas om för ett antal år sen som Olav lät göra till en av sina 12:or som Calle köpte och nu blev jag påminns igen  |
|
