|
Post by rogerh on Aug 27, 2014 19:06:51 GMT 1
Om nån undrar vad jag hållit på med de senaste veckorna så är svaret att jobba på övermogna reparationer. Jag skäms men erkänner att en av dom (som nu är klar!) har funnits i köket hemma och i verkstaden i ca 4 år... Ska inte hända igen. Två jag är i full gång med är cellogitarren och en National med hawaiimotiv. Båda två fantastiska instrument som jag av olika anledningar tappat sugen på. Tappade sugar ska man plocka upp direkt, annars ligger de och jäser och luktar illa Nåväl, lite bilder på cellogitarren just nu. Limmar parallella ribbor. Knepigt att passa in ribborna på ett lock som bara har lutande plan åt olika håll! Halsen som var nästan fyrkantig har rundats till ett C, ny lack på allt utom översiden på huvudet. Nya celluloidlister och band. Greppbrädan har fått en 16" radius eftersom den var vriden och jag inte ville slipa bort pärlemordekorationerna. Översadeln i ebenholts har ersatts med ett i ben. Efter limningen och lite täljaden på ribbor (ingen putsning än) ser det ut såhär. Tapetserade sidan med lönnfaner och fördubblade tjockleken på all kerfling. Både lock och botten satt annars bara fast i celluloidlisterna. Halsen. En jättestor gitarr är det. 6 mm tjocklek i botten och lock på mitten, sen tunnar båda ut till ca 3 mm vid kanterna. Typiska mått som på en cello.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 27, 2014 19:12:56 GMT 1
Bert Deivert har skickat upp en riktigt cool hawaii National i trä. Fel geometri vid konan, han ville också få en kolfiberstav infräst. Lite bilder just nu. Gick bra att värma lös greppbrädan. Som på alla gamla National är greppbrädan fastskruvad på locket, fyra skruvar i den här som doldes av vit celluliod. Helt onödigt på en träkropp! Baksidan är kitschig värre Ser ut som konan är nyare. Hula girl! Återkommer med mer bilder på de här och den tredje överliggaren.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 28, 2014 13:05:42 GMT 1
Lossade på hals och dovel samt fräste in en kolfiberstav. Limmar med epoxylim. Packar in i gladpack för att inte kladda.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 28, 2014 13:10:47 GMT 1
|
|
|
Post by rogerh on Aug 28, 2014 21:53:09 GMT 1
|
|
|
Post by Klangfix on Aug 29, 2014 8:23:02 GMT 1
Cellogitarren kommer säkert låta som en dröm.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,089
|
Post by Tyko on Aug 29, 2014 10:07:31 GMT 1
Huvudet pa den gamla omärkta Levinen har en annan stil än dom gamla Levinhuvudet jag sett. Detta huvudet ser pa bilden framifrån ut att vara nagot bredare och/eller kortare. Paminner mer om proportionerna fran en gammal Martin.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 29, 2014 11:02:04 GMT 1
Huvudformen på riktigt gamla Levin parlors kan ha lite olika form (handyxade!), ofta kortare och bredare än det som blev standard senare. Det är inte en Martin i alla fall, den har den typiska "icke dovetail" infästningen med grund ficka som hos riktigt gamla Levin parlors före 1910. Dessutom en smalare halsfot än på nyare Levin. Man kan spekulera i vad det är för nåt, en liten önsketanke är att det är en prototyp äldre än nummer 1! Pyramidstallet har förresten skruvar dolda under pärlemordottarna, skruvarna är original och fäster i en liten mahogny kub fastlimmad på stallplattan inuti gitarren. Exakt samma konstruktion finns på amerikanska Wolfram gitarrer från 1890-talet (men de har ju även greppbräda i aluminium). Cellogitarren kommer att bli en höjdare den med!
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,089
|
Post by Tyko on Aug 29, 2014 11:56:31 GMT 1
Ja, att det inte är en Martin ser jag med, jag menade bara att huvudets proportioner påminde mycket mer om dom fran den tillverkaren än alla dom gamla Levin jag har sett. Skruvarna i stallet skulle kunna vara ditsatta senare, en vanlig idê att det skulle behövas. Halsfoten ser ut som dom gamla Levin jag har sett. Den grunda halsinfästningen har använts mycket även i andra länder, tex Tyskland.
|
|
|
Post by rogerh on Aug 30, 2014 8:37:09 GMT 1
Dobro halsen efter limningen. Blev riktigt bra :-) Cellogitarren efter bottenlimningen. Jag börjar förstå den här nu. Han som renoverade den 1946 fräste fram ett djupt spår för extra breda celluloidlister både runt lock och botten. Det har skett en hel del lackande på den också, speciellt på locket. Kanske slutar med en omlackning...
|
|
|
Post by rogerh on Aug 30, 2014 8:40:56 GMT 1
Försökte fräsa spår för kantlister med min enkla dremel jigg, men det fungerade sisådär då speciellt botten har en extrem kurvatur. Som tur är fick jag hjälp av Per Marklund som har den bästa fräsen och jiggen. Den fick byggas om lite för att klara av den kurvade botten! Fyller igen det breda diket med en rosewood list och en celluloidlist. Använder fisklim för träbiten och superlim för celluloiden och limmar allt på en gång. Återstår att se hur bra det blev! Använde en tapettejp för att skydda lacken när jag fräste med min dremeljigg, men fick en obehaglig överraskning när jag drog bort tejpen. Spritlacken är sprickig och lös på hela gitarren och mässingsrullen som styrde dremel fräsjiggen pulveriserade lacken som sen fastnade i tjepen. Resultatet en vit rand runt hela sidan... borde köpte den bättre jiggen för länge sen eller hälsar på hos Per på en gång!
|
|
|
Post by rogerh on Aug 30, 2014 21:55:52 GMT 1
Tog ett beslut att lacka om cellogitarren helt. Inte kul då jag verkligen inte vill offra original lacken. Men den gamla lacken var väldigt skör, minsta stöt krossar lacken till ett vitt pulver. Locket är ju inte vackert heller och jag har redan lyckats repa den här och var mer än vad som är snyggt. Limningen av listen i botten gick bra, men när jag skrotade celluloidlisten med sickel och kniv blev minsta lilla misstag nya vita sår i lacken. Nåväl. Den kommer att lackas med ny spritlack på samma sätt som den en gång gjordes. I bottenlisten funkade det med enbart en rosewoodlist och en celluloidlist, tjockleken räckte till att fylla ut den frästa rännan. I locket blev det besvärligare då den tidigare reparatören fräst lite djupare än så. Blev tvungen att limma dit extra faner och rosewoodlist där det behövdes och sen fila ned till rätt djup för rosewood + celluloid listerna. Tog en arbetsdag att göra! Bottenlisten upptejpad. Blev bra. De extra utfyllnadslisterna vid locket klämdes fast med små spikar. På bilden är andra sidan redan fixad. Sidan är nu rensad från spritlack med en sickel, lacken förvandlas till damm med några enkla drag. Listen till locket är nu limmad och tejpad.
|
|
|
Post by Klangfix on Aug 30, 2014 22:13:25 GMT 1
Det är kanske dags för en Edeltonträff. Det finns kanske fler på forumet än du och jag som sitter på dessa rejäla instrument. För nytillkomna kan jag nämna att jag har en cellogitarr och en mandolin. Båda har haft väldigt skör spritlack. Mandolinen är i två delar och har nerslipad kropp. Den har varit min surdeg i några år. Cellogitarren används dock flitigt eftersom den är min volymstarkaste akustiska gitarr - alla kategorier.
|
|
|
Post by rogerh on Sept 1, 2014 20:01:54 GMT 1
Jag kommer inte på träffen, den är inte min Limningen av locklisten gick bra. Efter skrotning utan att tänka på att vara rädd om lacken såg det ut såhär. Med lilla sickeln gick det lätt att få lös den porösa spritlacken. Nästa gång jag hanterar ett instrument med porös gammal spritlack kommer jag att lacka på ny spritlack innan jag sätter igång. Den nya lacken ger ny styrka och rekonditionerar den gamla lacken, lite av den gamla löses upp och ingår i en förening med den nya. Då hade jag kanske sluppit rensa sida och botten, locket hade jag varit tvungen att lacka om i vilket fall. Sandar med min slipmus också. Har en skyddsmask på mig när den gamla lacken tas av och låter HEPA filtret jobba. Ser ut som en bagare när jag är klar! Nu till räddningen. Börjar med min nya kompis Potassium permanganat. En vacker lila vätska som oxiderar virket, snabbåldrar och gulnar. Fördelen är att det nyaste ljusa virket efter slipningen får ungefär samma färg som den gamla. Lägger också på lite sprit som dragit ut gul färg ur teak. Sen är det bara att lägga på lager på lager med brunfärgad spritlack. Efter tre varv ser den ut såhär. Listerna skrapas rena från lack när den fått rätt färg. Notera vilken kurvatur botten har! Limmade även halsen på dobron.
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 3, 2014 15:33:51 GMT 1
Cellogitarren är verkligen tilltalande i kroppen. Varför bygger man inte sådana idag? Jag tror det finns en marknad för akustiska archtops med stor kropp. Denna, enligt mig, fulländade gitarrkropp fick bara leva några tiotals år tills man började montera tunga mikrofoner i locket, vilket krävde tjocka invändiga ribbor som dödade det akustiska ljudet.
|
|