Post by Laer on Nov 28, 2008 7:06:20 GMT 1
OBS! Varning för starka bilder av instrumentmisshandel. ;D
Postade denna tråd på diskantforum, men tänkte att ni här också kanske kan få er ett gott skratt av mina galenskaper, ni lär ju om inte annat för alltid avskräckas från att skicka en gitarr till mig för renovering!
Anyway, here we go:
---------------------------------------------------------------
Tänkte att jag skulle ta och visa upp en helrenovering (läs: kraftig korrumpering) av en till synes skitusel gitarr jag kom över. En semi-klon av en PRS med fast stall och dubbla HB's, sliskigt dansbandsgrön, kromad mekanik, greppbrädan var vaxad och så vidare etc blablabla...
Jag tänkte först mest skruva isär den för att se vad som fanns under mekanik och elektronik osv (den had mest stått i ett hörn ospelad) och kolla på träet, för den var så jäkla stum, knackade man på gitarren var den helt död, ingen ton, ingen resonans ingenting.
Så jag slet av allt och då såg det ut såhär:
Massor av lack och knepigt sprutat:
Träet var ju inte valt för sin högkvalitativa egenskaper direkt:
Så efter att konstaterat att den är begravd i billig plast (lacken alltså) och förmodligen byggd i träslag -AAA så tänkte, ähh, jag river den!
Av en slump när jag satt och vände den för att planera anfallsvinkel såg jag att lacken satt lite löst vid ett skruvhål, så jag tog en skalpell och petade lite, vips så flög en bit bort. Vid kanten av den bitens efterlämnade hål fick jag inte bladet under lacken och kunde knäcka till. Efter c:a 5 minuter såg det ut såhär:
Det är fan ett redigt tjockt lager de sprutat på:
Efter en halvtimme:
Sen tänkte jag, men vafan, den kommer ju bli för snygg, så jag tänkte att jag provar gå igenom färgen också, och fick karva som fan för att lyckas med det, och där skalpellen lyckas komma under lacken innan så gick den bet på att hitta under färgen. Jag började till och med få med träbitar:
Så då gjorde jag såklart det enda rätta. Jag tog fram ett bra stämjärn modell Bacho, så efter två minuter till såg det ut såhär:
Och en tiominutare till:
Sen gick jag lös på håligheterna. Spana in kvisthålet from hell:
Även mickfräsningarna fick sig en känga.
Halsen var också klarlackad, och det gillar jag inte, så jag drog på med skakslipmaskinen och 80-papper (!) sen våtslippaper och sen trollull, och då jag inte kan säga annat än att det ser förjävligt ut men blev det lenare än nån oljad/vaxad hals jag provat (vilket är en hög)! Nedslipad och trollullad klarlack was tydligen the shit!
Huvudet var ju en katastrof, så eftersom nån tänkt lite PRS i början av designen fortsatte jag på det, bort med den svarta täckytan och bort med en bit av toppen. Tyvärr var huvudet lite för kort för att det skulle bli en bra PRS-form såg jag redan innan, men sågen fick jobba lite ändå, det ska oavsett bara bli en punkig kravallgitarr:
Bästaste Herdins lackbets, modell Brun ek. Alla håligheter fick sig en känga Humbrol matt svart i två lager:
Jag slipade ner lackbetsen med bästaste Autosol Rubbing för att få den mer matt i färgen och få fram lite av det gröna jag lämnade kvar:
Jag citronoljade baksidan av halsen och greppbrädan, rikligt. Baksidan mest för att få fram lite mer svärta och dölja en del av flamigheten efter den varsamma slipmaskingsmassagen:
Va fan, citronolja på koppen också:
Köpte in fina guldiga micksargar från gitarrdelar.se, de fick raskt smaka dremeln:
Sen smaka Humbrol:
Micksargarna fick även ytterligare en dust med stålborsttrissa medelst dremel, för att göra dem slitnare och sunkigare, syns nedan.
Jag blev sugen på att göra den lite bättre än punkigt kravallgitarrig, så jag köpte två Seymor Duncan Blackouts av en diskantare, ematchat set (stall/hals).
Mickarna på plats med de (nu) slitnare sargarna.
Nästa leverans från gitarrdelar.se:
Krom går ju bort på en skogskravallgitarr:
Lite plåt på plats:
Eftersom de borrat hålen för stallbussningarna för stora:
Det börjar se propert ut:
Finfinste Sperzlarna. Här ser ni resultatet av det jag menade om att huvudet var för kort. Och ja, jag har kunnat vända stämmisarna åt "fel" håll för att de skulle ha stuckit ut, men det sket jag i, det här är mer punk/skogskravall:
Snart redo för strängarna:
Fan vad låsbara stämmskruva är bäst:
Stränghöjden satt som ett smäck utan att jag rörde dragstången, och det förblev klockrent även efter att trycket påfallit och varit på ett tag, och är klockrent än idag:
Neutrik:
Och såhär blev den:
Gitarren blev som ny efter min begagning. Klappar man på den nu vibrerar den finfint och har en jättebra ton och lång sustain (vi snackar oinpluggad här). Den håller stämningen som en dröm och låter fränt som fan inkopplad, tummen upp för de aktiva Blackoutsen!
Kontentan av det hela var bara att det är kul som fan att hacka gitarrer bättre med stämjärn, och att kinesiskt betongvirke blir riktigt bra gitarrmaterial om man klär av den fyra millimeter plast/lack. Inte så svårt va?
------------------------------------------------
P.S. Diskantaren jesper såg en rolig sak i en av bilderna:
;D
Postade denna tråd på diskantforum, men tänkte att ni här också kanske kan få er ett gott skratt av mina galenskaper, ni lär ju om inte annat för alltid avskräckas från att skicka en gitarr till mig för renovering!
Anyway, here we go:
---------------------------------------------------------------
Tänkte att jag skulle ta och visa upp en helrenovering (läs: kraftig korrumpering) av en till synes skitusel gitarr jag kom över. En semi-klon av en PRS med fast stall och dubbla HB's, sliskigt dansbandsgrön, kromad mekanik, greppbrädan var vaxad och så vidare etc blablabla...
Jag tänkte först mest skruva isär den för att se vad som fanns under mekanik och elektronik osv (den had mest stått i ett hörn ospelad) och kolla på träet, för den var så jäkla stum, knackade man på gitarren var den helt död, ingen ton, ingen resonans ingenting.
Så jag slet av allt och då såg det ut såhär:
Massor av lack och knepigt sprutat:
Träet var ju inte valt för sin högkvalitativa egenskaper direkt:
Så efter att konstaterat att den är begravd i billig plast (lacken alltså) och förmodligen byggd i träslag -AAA så tänkte, ähh, jag river den!
Av en slump när jag satt och vände den för att planera anfallsvinkel såg jag att lacken satt lite löst vid ett skruvhål, så jag tog en skalpell och petade lite, vips så flög en bit bort. Vid kanten av den bitens efterlämnade hål fick jag inte bladet under lacken och kunde knäcka till. Efter c:a 5 minuter såg det ut såhär:
Det är fan ett redigt tjockt lager de sprutat på:
Efter en halvtimme:
Sen tänkte jag, men vafan, den kommer ju bli för snygg, så jag tänkte att jag provar gå igenom färgen också, och fick karva som fan för att lyckas med det, och där skalpellen lyckas komma under lacken innan så gick den bet på att hitta under färgen. Jag började till och med få med träbitar:
Så då gjorde jag såklart det enda rätta. Jag tog fram ett bra stämjärn modell Bacho, så efter två minuter till såg det ut såhär:
Och en tiominutare till:
Sen gick jag lös på håligheterna. Spana in kvisthålet from hell:
Även mickfräsningarna fick sig en känga.
Halsen var också klarlackad, och det gillar jag inte, så jag drog på med skakslipmaskinen och 80-papper (!) sen våtslippaper och sen trollull, och då jag inte kan säga annat än att det ser förjävligt ut men blev det lenare än nån oljad/vaxad hals jag provat (vilket är en hög)! Nedslipad och trollullad klarlack was tydligen the shit!
Huvudet var ju en katastrof, så eftersom nån tänkt lite PRS i början av designen fortsatte jag på det, bort med den svarta täckytan och bort med en bit av toppen. Tyvärr var huvudet lite för kort för att det skulle bli en bra PRS-form såg jag redan innan, men sågen fick jobba lite ändå, det ska oavsett bara bli en punkig kravallgitarr:
Bästaste Herdins lackbets, modell Brun ek. Alla håligheter fick sig en känga Humbrol matt svart i två lager:
Jag slipade ner lackbetsen med bästaste Autosol Rubbing för att få den mer matt i färgen och få fram lite av det gröna jag lämnade kvar:
Jag citronoljade baksidan av halsen och greppbrädan, rikligt. Baksidan mest för att få fram lite mer svärta och dölja en del av flamigheten efter den varsamma slipmaskingsmassagen:
Va fan, citronolja på koppen också:
Köpte in fina guldiga micksargar från gitarrdelar.se, de fick raskt smaka dremeln:
Sen smaka Humbrol:
Micksargarna fick även ytterligare en dust med stålborsttrissa medelst dremel, för att göra dem slitnare och sunkigare, syns nedan.
Jag blev sugen på att göra den lite bättre än punkigt kravallgitarrig, så jag köpte två Seymor Duncan Blackouts av en diskantare, ematchat set (stall/hals).
Mickarna på plats med de (nu) slitnare sargarna.
Nästa leverans från gitarrdelar.se:
Krom går ju bort på en skogskravallgitarr:
Lite plåt på plats:
Eftersom de borrat hålen för stallbussningarna för stora:
Det börjar se propert ut:
Finfinste Sperzlarna. Här ser ni resultatet av det jag menade om att huvudet var för kort. Och ja, jag har kunnat vända stämmisarna åt "fel" håll för att de skulle ha stuckit ut, men det sket jag i, det här är mer punk/skogskravall:
Snart redo för strängarna:
Fan vad låsbara stämmskruva är bäst:
Stränghöjden satt som ett smäck utan att jag rörde dragstången, och det förblev klockrent även efter att trycket påfallit och varit på ett tag, och är klockrent än idag:
Neutrik:
Och såhär blev den:
Gitarren blev som ny efter min begagning. Klappar man på den nu vibrerar den finfint och har en jättebra ton och lång sustain (vi snackar oinpluggad här). Den håller stämningen som en dröm och låter fränt som fan inkopplad, tummen upp för de aktiva Blackoutsen!
Kontentan av det hela var bara att det är kul som fan att hacka gitarrer bättre med stämjärn, och att kinesiskt betongvirke blir riktigt bra gitarrmaterial om man klär av den fyra millimeter plast/lack. Inte så svårt va?
------------------------------------------------
P.S. Diskantaren jesper såg en rolig sak i en av bilderna:
;D
är det inte sån fin "knullig lönn" i den 
;D
