sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Jan 10, 2008 9:35:11 GMT 1
Jodå, gamla gitarrbyggarkurselever förgås inte så lätt. Det går alltså att polera runt ett redan monterat stall med gott resultat? När du skrev att du limmade stallet före lackning så tog jag först för givet att du sedan skulle plocka av stallet igen innan lack. Detta med att provspela gitarren innan lack är något som tilltalar mig mycket och som jag definitivt kommer att prova när jag väl kommer igång med byggandet igen, vilket nog inte blir under detta året tyvärr. Barn, jobb och hus måste ju prioriteras före att stänga in sig i garaget. (Bygga gitarr med barnen bredvid sig? Glöm det!) Dock öppnar sig möjligheten att stränga upp den gitarr som jag haft hängade porfylld i 7 år ( !!) i väntan på att arbetet skall återupptas.
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 10, 2008 13:02:21 GMT 1
Att lackera med stallet på är vad spanjorerna har gjort i sekler. Fördelarna är uppenbara och nackdelarna inte oöverkomliga. Titta över en helg Stefan. Det är lättare att visa än förklara.
|
|
|
Post by danove on Jan 10, 2008 16:04:46 GMT 1
en golpeador behövs förstås, men inverkar den på tonen?
/
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 10, 2008 16:06:54 GMT 1
Ja, lite grand, men det är bara att acceptera. En flamenco gitarr utan golpeador upplever inte sin 1 årsdag...
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Jan 10, 2008 21:20:50 GMT 1
Att lackera med stallet på är vad spanjorerna har gjort i sekler. Fördelarna är uppenbara och nackdelarna inte oöverkomliga. Titta över en helg Stefan. Det är lättare att visa än förklara. Tackar så mycket för inbjudan! Får försöka hitta ett tillfälle då frugan inte jobbar utan kan ha ungarna någon timma. (Inte så lätt i praktiken tyvärr.) Jag ringer.
|
|
|
Post by sonnyrojo on Jan 10, 2008 22:57:25 GMT 1
Hej Per! Kom in lite sent på den här tråden och har inte hunnit smälta allt du skrivit. Otroligt inspirerande! Det ska bli väldigt intressant att se hur du arbetar med lackeringen. Framför allt vilken ordning du gör det. Jag förstår att det är svårt att visa själva momentet. Det ger kanske inte så mycket. Jag har kollat mycket i böcker där principen ofta visas på en plan yta. Det är ju lite enklare, men det finns nog en hel del praktiska tricks som gör arbetet mer effektivt och resultatet bättre… Förr hade vissa gitarrbyggare anställda franskpolerare bara för det ändamålet. Det förekommer nog inte längre med tanke på lönsamheten?
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 11, 2008 7:40:33 GMT 1
I Granada i Spanien finns det närmare 50 professionella gitarrbyggare men det är få av dem som polerar sina gitarrer själva. Istället lämnar de bort dem till en franskpolerare som enbart sysslar med det arbetet. Det blir mer effektivt för både byggarna och poleraren. Själv gillar jag att franskpolera och skulle tycka att det var trist att lämna bort momentet. Det är en mycket rogivande del av arbetet som ger utrymme för hantering av instrumentet under många timmar och en smula eftertanke.
|
|
|
Post by sonnyrojo on Jan 11, 2008 11:32:55 GMT 1
Det ska finnas en gata i Granada som är fullproppad av gitarrbyggare .Jag har inte varit där själv men samtidigt som dom konkurerrar med varandra så måste dom ha ett enormt utbyte mellan varandra. Lite som förra sekelskiftets Paris mellan konstnärerna.
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 11, 2008 12:37:29 GMT 1
Cuesta de Gomérez, en smal gata som leder upp till det gamla moriska slottet Alhambra. José Lopez Bellido, Francisco Díaz, Antonio Duran, Antonio Ariza, Ferrer m.fl. Det var där jag blev smittad en gång på slutet av 1970-talet. Ack ja...
|
|
|
Post by Peter on Jan 11, 2008 12:37:51 GMT 1
Det ska finnas en gata i Granada som är fullproppad av gitarrbyggare .Jag har inte varit där själv men samtidigt som dom konkurerrar med varandra så måste dom ha ett enormt utbyte mellan varandra. Lite som förra sekelskiftets Paris mellan konstnärerna. Välkommen hit
|
|
|
Post by ransvan on Jan 14, 2008 22:51:48 GMT 1
Makalöst hantverk!! Hur många timmar har denna tagit att bygga när den är klar? Får man fråga, och får man ett svar vad det blir för prislapp på den? Jag är imponerad av dig & förbaskad att just jag skulle bli så opraktisk = Tummen mitt i handen.
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 15, 2008 7:55:01 GMT 1
Makalöst hantverk!! Hur många timmar har denna tagit att bygga när den är klar? Får man fråga, och får man ett svar vad det blir för prislapp på den? Jag är imponerad av dig & förbaskad att just jag skulle bli så opraktisk = Tummen mitt i handen. Jag har ingen aning om hur många timmar jag har arbetat men enligt min mapp i datorn där jag har filerna så har jag skrivit 20 dagsrapporter, dvs jag har arbetat under 20 dagar med denna gitarr, men jag har under denna tid byggt på andra gitarrer också så hur många timmar är svårt att säga. Priset för mina gitarrer får du ta utanför detta Forum men generellt gäller att flamencogitarren är billigare än de olika klassiska gitarrmodellerna jag har. Det är en enklare konstruktion. Jag tror inte på att du har tummen mitt i handen. Jag har hittills aldrig sett en sådan tumplacering på en människa! ;D Med rätt handledning kan du bygga en hyfsad gitarr vid första försöket. Jag vet att det går för jag har själv handlett tre totala nybörjare vid tre olika tillfällen (utöver min 11-årige son...). Deras gitarrer blev inga mästerverk men riktigt hyfsade. Utan handledning kan du också bygga, men räkna med svårigheter och problem. Det är helt möjligt dock, om du vill.
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 17, 2008 18:48:48 GMT 1
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 19, 2008 15:38:14 GMT 1
Dags för slutputsningen av flamencogitarren. Detta är ett moment som jag ofta ifrågasätter meningsfullheten med. Det tar mig en halv dag att putsa instrumentet (och ytterligare 20 timmar att polera) men det tar en oförsiktig gitarrist bara några sekunder att ödelägga mitt arbete. Har jag då gjort allt i onödan, frågar jag mig, men måste väl till slut erkänna att jag gör det för min egen skull. Jag vill att gitarren ska bli så bra som möjligt, akustiskt, spelmässigt och utseendemässigt och hur andra väljer att ta vara på detta är inget jag råder över. Gitarren är ett bruksting och skall användas till att göra musik på, inte hållas inom glas och lås. Men att visa instrument på festivaler, kurser, utställningar gör mig fortfarande nervös… Nåväl, slutklagat för idag. En slutputsning börjar med att eventuella märken och intryck i trät ångas ut med en våt trasa och ett strykjärn. Även om gitarren hanteras försiktigt under alla mer än hundra timmar som det tar att bygga den kan det hända att man under en sekund av ouppmärksamhet stöter i något t.ex. Oftast är det bara några få märken och lätta att ånga ut. Det är ju inte så länge sedan som kroppen sicklades i samband med att kantlisterna hade limmats. En svårighet med att putsa en gitarr är att den består av trä i olika färger. I detta fall kan den ljusa cypressen och granen missfärgas av kantlisternas jakaranda och greppbrädans ebenholts. Gitarren putsas därför i olika separerade moment. Jag börjar med kantlisterna. De rundas först av med en fil och putsas sedan med slippapper. Allt färgat damm torkas noga bort. Sedan putsar jag sargerna och bottnen med finare och finare slippapper. När jag har nått fram till korn 320 torkar jag av trät med en fuktig trasa. Då reser sig en del fibrer i trät som efter torkning slipas bort med 400 papper. Som avslutning blåser jag ren gitarren med tryckluft och polerar trät med vanligt toapapper. Ett viktigt verktyg vid slutputsningen är tillgången till ”släpljus”, dvs ljus som riktas från sidan. Detta ger en helt annan möjlighet att upptäcka repor som annars skulle ha gått ögat förbi. Locket putsas på samma sätt som sarg och botten. Det är viktigt att putsningen sker med känsla och eftertanke. Hela instrumentkroppen är ju avstämd på ett visst sätt och det vore olyckligt att med en brutal putsning med grovt papper ändra på allt och kanske förstöra gitarrens klang. Nu är det dags för grundlackering av kroppen. Jag kommer att förklara begrepp som ingår i franskpoleringen lite mer i detalj i nästa omgång bilder. Jag rusar därför förbi att förklara shellack och andra begrepp och vad de är. Jag återkommer alltså till allt sånt senare. Grundlackeringen sker med ganska utspädd shellack. Syftet är att ge en ”grund”, att porfylla och att lackera på men också att hindra att olika färgämnen i de olika träslagen smetas ut och missfärgar. Jakarandan ”blöder” rikligt om man väter den med alkohol och det skulle förstöra utseendet med de skarpa kontrasterna mellan den ljusa cypressen och den mörkt brunröda jakarandan. Jag börjar därför att binda jakarandafärgen med shellack på en liten tygduk. Sedan kan jag ge kroppen ett tunt shellackskikt med bara ett par ganska våta strykningar med en duk. Såhär tunn shellack torkar mycket snabbt så inom några minuter kan jag fortsätta med slutputsningen av halsen och huvudet. Halsen och huvudet grundas på samma sätt som kroppen. Innan jag fortsätter med porfyllningen av cedern och jakarandan bör grundlacken torka över natt. Både granen och cypressen är träslag med små porer som inte behöver porfyllas. Efter några timmar kan jag därför fortsätta med att lackera kroppen. Jag lägger på shellack med en poleringssudd. Ännu är lacklagret så tunt att jag inte använder någon olja. Jag återkommer till detta med olja nästa gång.
|
|
|
Post by perhallgren on Jan 21, 2008 17:03:10 GMT 1
Det är inte min avsikt att lära Svenska folket att franskpolera utan följande arbetsbeskrivning är mer tänkt som en beskrivning av processens gång i största allmänhet. Principen för polering är enkel, det är själva utförandet som det är svårt att bli bra på. Det handlar mycket om att lära sig rätt proportioner, timing, rätt tryck med sudden vid olika tillfällen osv, det vill säga en färdighet som måste övas upp och där erfarenheten är viktig. Om någon skulle vilja prova att polera hoppas jag att detta inte sker på en gitarr eftersom risken är stor för ett misslyckande i början. Här är i princip allt som behövs för att franskpolera: shellackflingor, sprit, olja, pimpsten, duk, trassel, slippapper av olika slag. Denna ytbehandling är miljövänlig och ofarlig för lackeraren till skillnad mot de flesta syntetiska lacker som används på gitarrer såsom cellulosa, polyurethan mm. En skicklig franskpolerare behöver obetydligt mer tid för en polering än vad en högklassig blank cellulosalackering kräver. Dessutom är det trevligare, luktar gott och skänker frid i sinnet. Shellack är ett sekret från en bladlus som lever i sydostasien. Shellack finns i olika kvaliteter, reningsgrader och färger, från närmast färglös till mörkt rödbrun eller gulbrun. Proportionerna shellack/sprit är inte speciellt viktiga eftersom man ändå jobbar med olika spädningsgrader i sudden men det kan ändå underlätta och snabba på arbetet om man alltid utgår från samma lösningsförhållande. Min grundlösning är 30 gram shellack till 100 gram sprit. Poleringen sker med hjälp av små suddar gjorda av duk och polertrassel, gasväv, ull eller liknande.För att lättare komma åt inne i hörnen, t.ex vid greppbrädan eller stallet kan man använda vikta dukar i olika format. Sudden görs lämpligen så att en liten spets eller ”tå” bildas. Träytor med öppna porer, t.ex cederhalsen eller jakarandafanéret på huvudet, behöver porfyllas innan poleringen med shellack börjar. Till detta används pimpsten och sprit. Pimpsten väts med sprit på en duk eller sudd och gnuggas mot trät, oftast med cirkelrörelser. Pimpstenen slipar loss en del träfibrer, spriten löser en del färgämnen från trät och pimpstens/träblandningen förs med tryck ner i porerna. Detta är en process som man får upprepa ett antal gånger med torkning emellan innan porerna är fyllda. Att fotografera själva poleringen är svårt. Min kamera vill inte riktigt fokusera på den blanka ytan. Det är viktigt med bra belysning vid poleringen och ofta använder man lampans spegelbild som fokuseringspunkt för ögonen för att kunna se hur mycket shellack/sprit som avsätts på ytan. Instrumentet hålls på olika sätt för att ge handen med sudden en bra ställning att arbeta med. Poleringen sker med en ”så torr sudd att den inte är blöt”. Är sudden för torr avsätts ingen shellack och ytan kan repas. Man polerar ytan med sudden och shellack avsätts då på ytan. Olja används som glidmedel för sudden och som medel för att sudden inte ska dra med sig tidigare pålagd shellack. För mycket olja ger en mjuk lack så när poleringen är slutförd ”spritar man av” ytan och avlägsnar då mycket av den olja som använts. Man kan använda en icketorkande olja, t.ex olivolja eller parafinolja, eller en torkande olja som valnötsolja. Poleringen blir lite olika beroende på vilken olja som används. En bra polering behöver göras under ett långt tidsspann. Shellacken torkar visserligen på någon sekund (vilket gör att man kan polera alla ytorna under en och samma session) men det tar lång tid för den att ”gasa ut” ordentligt. Den sjunker långsamt ihop med tiden och först efter att man polerat ett antal gånger med väntetid på dagar och veckor mellan gångerna kan man få fram en slät och blank yta som håller sig. Jag återkommer med bilder från poleringen undan för undan.
|
|