Post by Klangfix on Nov 23, 2008 23:29:03 GMT 1
Hej!
Dags för en ny renoveringstråd. Ibland kan det vara kul att titta tillbaka på en hel reparation och fundera över vad man kunde gjort annorlunda.
Den här gitarren ropade jag in på Tradera för ett par månader sedan för ungefär en 500-lapp inklusive fodral. Ett överkomligt pris med tanke på att fodralet var helt OK.
Gitarren var en Levin nr 62 från 1946 och var detta års billigaste modell:
Kvaliteten var inte fantastisk och det verkade som man hade optimerat på att locket och botten i alla fall inte skulle spricka med tanke på hur många stora stående ribbor man limmat dit på insidan. Då gitarren var ny var stränghöjden troligen redan då väldigt hög, så barré-ackord har nog aldrig varit möjligt.
Gitarren var nästan oanvänd om man ska döma av bandstavarnas slitage men den var sprucken i sargen kring halsen, som också satt löst. Det fanns även sprickor i locket kring greppbrädan, eftersom den fått ta emot krafter då halslimningen släppt.
Såhär såg sprickan ut i sargen vid halsinfästningen.
Ja, det blev att försöka plocka av halsen. Tyvärr hade jag ingen värmepistol, så det fick bli hårtork. Jo, det går, men det tar längre tid.
När jag värmt av greppbrädan från locket, vilket tog en timme, var det enkelt att vicka halsen fram och tillbaka tills limmet sprack och halsen lossnade utan andra skador.
Halsen var rejält böjd och hade en svacka på mer än 6mm på mitten. Eftersom min halsvärmare ännu inte är färdigbyggd, fick jag ta fram uppfinnarmössan. Det fick bli ugnsbakad hals istället.
Halsen fick vara i ugnen i 1,5 timme tills den blivit riktigt genomvarm.
Temperaturen kollades och ugnen justerades till mellan 80 och 90 grader.
När halsen fått färg.... Nä, jag skojar bara,... När halsen var genomvarm tog jag den med grillvantar och placerade på arbetsbänken som var uppstagad med en aluminiumprofil.
Här överspände jag halsen 5-6 mm på andra hållet och lät därefter halsen svalna. Jag fick överböja den uthängande greppbrädan ännu mer, för den var mest böjd, pga att limnningen i halsen hade släppt innan.
Dagen efter lossade jag allt och konstaterade att den var helt rak. Nu trodde jag i min enfald att den skulle hålla sig spikrak även senare när man strängar upp den, men jag tänkte inte på att en hals utan dragstång eller T-balk i aluminium böjer sig mer när man strängar upp den. Jag borde därför ha överböjt halsen så den fick en kulle på 1mm istället för att den nu var helt plan. Efter uppsträngning långt senare i processen visade det sig att den fick en "dalgång" på ca 1mm, vilket trots allt var helt acceptabelt med tanke på hur den var innan.
Sen blev det sedvanligt rensande av greppbrädan och slipning, omkröning respektive polering av bandstavarna.
Precis krin skarven mellan kropp och hals, hade det blivit lite väl mycket rörelse i greppbrädan då jag varmböjde halsen, så några av bandstavarna hade släppt. Jag fick plocka av och limma tillbaks dessa med titebonds gula lim. Det funkade helt OK.
För övrigt ville jag inte förändra så mycket av utseendet på halsen. Lacken hade visserligen krakelerat något mer efter ugnsbakningen, men det var ändå helt OK. Stämskruvarna hade fin patina och jag kände inte för att putsa upp dem till nyskick. Det skulle mest se fel ut på den här gitarren. Jag passade dock på att polera lacken på huvudet och halsen medan halsen ändå var av. Greppbrädan oljades också in efter att den slipats och polerats.
Fortsättning följer....
Dags för en ny renoveringstråd. Ibland kan det vara kul att titta tillbaka på en hel reparation och fundera över vad man kunde gjort annorlunda.
Den här gitarren ropade jag in på Tradera för ett par månader sedan för ungefär en 500-lapp inklusive fodral. Ett överkomligt pris med tanke på att fodralet var helt OK.
Gitarren var en Levin nr 62 från 1946 och var detta års billigaste modell:
Kvaliteten var inte fantastisk och det verkade som man hade optimerat på att locket och botten i alla fall inte skulle spricka med tanke på hur många stora stående ribbor man limmat dit på insidan. Då gitarren var ny var stränghöjden troligen redan då väldigt hög, så barré-ackord har nog aldrig varit möjligt.
Gitarren var nästan oanvänd om man ska döma av bandstavarnas slitage men den var sprucken i sargen kring halsen, som också satt löst. Det fanns även sprickor i locket kring greppbrädan, eftersom den fått ta emot krafter då halslimningen släppt.
Såhär såg sprickan ut i sargen vid halsinfästningen.
Ja, det blev att försöka plocka av halsen. Tyvärr hade jag ingen värmepistol, så det fick bli hårtork. Jo, det går, men det tar längre tid.
När jag värmt av greppbrädan från locket, vilket tog en timme, var det enkelt att vicka halsen fram och tillbaka tills limmet sprack och halsen lossnade utan andra skador.
Halsen var rejält böjd och hade en svacka på mer än 6mm på mitten. Eftersom min halsvärmare ännu inte är färdigbyggd, fick jag ta fram uppfinnarmössan.
Det fick bli ugnsbakad hals istället.Halsen fick vara i ugnen i 1,5 timme tills den blivit riktigt genomvarm.
Temperaturen kollades och ugnen justerades till mellan 80 och 90 grader.
När halsen fått färg.... Nä, jag skojar bara,... När halsen var genomvarm tog jag den med grillvantar och placerade på arbetsbänken som var uppstagad med en aluminiumprofil.
Här överspände jag halsen 5-6 mm på andra hållet och lät därefter halsen svalna. Jag fick överböja den uthängande greppbrädan ännu mer, för den var mest böjd, pga att limnningen i halsen hade släppt innan.
Dagen efter lossade jag allt och konstaterade att den var helt rak. Nu trodde jag i min enfald att den skulle hålla sig spikrak även senare när man strängar upp den, men jag tänkte inte på att en hals utan dragstång eller T-balk i aluminium böjer sig mer när man strängar upp den. Jag borde därför ha överböjt halsen så den fick en kulle på 1mm istället för att den nu var helt plan. Efter uppsträngning långt senare i processen visade det sig att den fick en "dalgång" på ca 1mm, vilket trots allt var helt acceptabelt med tanke på hur den var innan.
Sen blev det sedvanligt rensande av greppbrädan och slipning, omkröning respektive polering av bandstavarna.
Precis krin skarven mellan kropp och hals, hade det blivit lite väl mycket rörelse i greppbrädan då jag varmböjde halsen, så några av bandstavarna hade släppt. Jag fick plocka av och limma tillbaks dessa med titebonds gula lim. Det funkade helt OK.
För övrigt ville jag inte förändra så mycket av utseendet på halsen. Lacken hade visserligen krakelerat något mer efter ugnsbakningen, men det var ändå helt OK. Stämskruvarna hade fin patina och jag kände inte för att putsa upp dem till nyskick. Det skulle mest se fel ut på den här gitarren. Jag passade dock på att polera lacken på huvudet och halsen medan halsen ändå var av. Greppbrädan oljades också in efter att den slipats och polerats.
Fortsättning följer....
