|
Post by Klangfix on Jun 15, 2008 19:14:09 GMT 1
Blåholts var ju för övrigt ett kul tysk-svenskt namn... Eftersom den här tråden gärna spinner loss i helt outgrundliga riktningar, får man ju inte vara sämre än att bidra med ytterligare kuriosa. Svenska språket hade för ett antal hundra år sedan ganska begränsade ord för att beskriva färger. Sålunda beskrevs färgen svart ofta med ordet "blå". Det finns t ex i namn som Harald Blåtand och i epitetet "blåmän" som var vikingarnas namn på färgade afrikaner. Blåholts syftar troligen inte på blå nyanser i virket, utan på att det var svart och det faktum att ordet är äldre än 1700-tal, då färgorden var starkt begränsade. Se även: sv.wikipedia.org/wiki/Svart
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jun 16, 2008 0:53:34 GMT 1
Sån´t där är intressant!
|
|
|
Post by Klangfix on Jun 17, 2008 20:22:57 GMT 1
Hur sätter man halsvinkeln?Nu är jag igång igen. Ligger hemma med trasig mage, så jag kunde inte låta bli att utbilda mig lite. Jag har nämligen investerat i Benedettos DVD:er hur man bygger en jazzburk. Han är väldigt instruktiv på alla sätt och man ser verkligen hur han gör de flesta momenten. En sak undrar jag dock över: hur bestämmer man halsvinkeln och hur rättar man in sin laxstjärt efter detta? Har det funnits någon tråd som gått igenom detta noggrannt? Benedetto menar att det ska vara ungefär en tum mellan strängarna och locket när strängarna ligger platt an mot bandstavarna. Är det inte för högt? På min deLuxe tror jag att det är betydligt lägre och då handlar det om lagom stränghöjd. Nu är kanske min deLuxe en dålig måttstock, för halsen har faktiskt varit av och limmats på igen (på 1950-talet). Vilka höjder har ni på era jazzburks-stall? Höjden ska ju vara lagom, så att man trycker lagom mycket på locket, därför är det ju lite osäkert... Halsvinkeln på min Royal är redan som den är för hög, så jag måste nog karva en del i hälen är jag rädd. Hmmm
|
|
|
Post by archtop on Jun 17, 2008 21:15:06 GMT 1
Brytvinkeln över stallet tycker jag ska vara den fasta punkten. Sedan får stallhöjd och halshöjd och -vinkel rättas efter den (i den bästa av världar, det kan ju finnas pinnar man inte rår på). Brytvinkeln styr både klangens volym och färg.
En exemplar av Levin Deluxe vars ljud jag råkar gilla har en vinkel på 10 grader, och jag gissar att det är flackare än den är byggd för.
Min extremaste är en hembyggd sak med 15 graders brytvinkel. Den är snabb i attacken och känns lite våldsam när man spelar hårt. Tonen är vass med en tydlig bas. Deluxen är kraftfull, men mildare och jämnare. Den är också flackare karvad i locket.
Men båda instrumenten är mycket ljudstarka. Ska man utan elektronik kompa blåsare så behövs det, nu lika mycket som på 1930-talet.
Gibsonkompaniet började med archtop-mandoliner och fortsatte sedan med dito gitarrer. Den bekanta F-mandolinen kunde ligga uppåt 16 grader över stallet. Så hördes den också och många gillar klangen. Men på gitarr är det kanske i mesta laget. Siktar man på 14 hamnar man kanske på 12, eftersom locket trycks ned av strängarna. Där nånstans skulle jag lagt mig.
|
|
|
Post by Klangfix on Jun 17, 2008 22:54:25 GMT 1
...Siktar man på 14 hamnar man kanske på 12, eftersom locket trycks ned av strängarna. Där nånstans skulle jag lagt mig. Då får jag kontrollmäta och kolla vilka stallhöjder det skulle motsvara och om det skulle innebära förändringar av halsvinkeln. Något skumt är det i alla fall om man jämför Deluxen med Royalen: Vinklarna är verkligen olika. Antingen har locket varit jättevälvt, eller har stallet varit mycket högt. Kanske en kombination... För att förstå bättre skulle jag behöva Taylors eller Patriks hjälp på tre mått: 1. Hur hög är sargen inklusive bindings? (min är ngt kapad) 2. Hur högt välver sig lockets högsta punkt över ytterkanten på locket? 3. Hur hög är normal stallhöjd på just din Royal? Man kanske kunde jämföra måtten och hitta en lagom kompromiss? Fortsättning följer....
|
|
|
Post by Peter on Jun 18, 2008 6:04:29 GMT 1
...Siktar man på 14 hamnar man kanske på 12, eftersom locket trycks ned av strängarna. Där nånstans skulle jag lagt mig. För att förstå bättre skulle jag behöva Taylors eller Patriks hjälp på tre mått: 1. Hur hög är sargen inklusive bindings? (min är ngt kapad) 2. Hur högt välver sig lockets högsta punkt över ytterkanten på locket? 3. Hur hög är normal stallhöjd på just din Royal? Återkommer i ärendet
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Jun 18, 2008 8:29:04 GMT 1
"Nu är kanske min deLuxe en dålig måttstock, för halsen har faktiskt varit av och limmats på igen (på 1950-talet)." Om jag får vara lite elak och "svära i kyrkan" så skulle jag vilja säga att din DeLuxe är en dålig måttstock just för att det är en Levin! Måttstockarna att gå efter heter Gibson, Epiphone (pre-58), DeAngelico, Stromberg osv.
|
|
|
Post by Peter on Jun 18, 2008 8:33:56 GMT 1
Måttstockarna att gå efter heter Gibson, Epiphone (pre-58), DeAngelico, Stromberg osv. Dä va´ kaxigt sagt ;D
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Jun 18, 2008 13:27:55 GMT 1
Klangfix,
När jag tittar på din parbild på DeLuxe/Royal, så ser det nästan ut som att sargen kring halsblocket "fallit utåt", vilket skulle kunna förklara den orimliga halsvinkeln.
Det är väl iofs rimligt att en gitarr som ligger utan lock i åratal sakta ändrar formen om det inte finns något lock som "håller emot". Kroppen bör då samtidigt ha smalnat "över axlarna".
Testa att mäta upp måttet i överkant sarg till sarg i gitarrens längsled, vid sidan av greppbrädan, och jämför med Taylors eller Patriks. Om sargens överkant faler utåt 3 mm så gör det ganska mycket vid skallen....
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Jun 19, 2008 8:32:24 GMT 1
Måttstockarna att gå efter heter Gibson, Epiphone (pre-58), DeAngelico, Stromberg osv. Dä va´ kaxigt sagt ;D Är det inte sant då? Ungefär som att säga att måttstockarna för violiner heter Stradivarius, Guarnini m.fl. och inte Alf Nilsson i Strömsund (obs påhittad). I denna liknelsen var jag kanske lite kaxig. ;D Inget illa ment. Håller med Magnus om formen på sargen och dess påverkan på halsvinkeln. Bör kollas innan man tar för givet att själva infästningen är kass. Tänk bara på hur lite man i allmänhet brukar ta bort från hälen när man justerar en halsvinkel.
|
|
|
Post by Peter on Jun 19, 2008 8:52:51 GMT 1
Är det inte sant då? Ungefär som att säga att måttstockarna för violiner heter Stradivarius, Guarnini m.fl. och inte Alf Nilsson i Strömsund (obs påhittad). I denna liknelsen var jag kanske lite kaxig. ;D Jo visst kan det vara så. Det är väl inte så dumt att få jämföra sig mot de stora
|
|
|
Post by danove on Jun 19, 2008 11:41:58 GMT 1
"Nu är kanske min deLuxe en dålig måttstock, för halsen har faktiskt varit av och limmats på igen (på 1950-talet)." Jag hade en deLuxe som fick halsen repad (av/på mm) nere hos Levins i mitten på 50-talet. Köptes in ett par år senare av Hagströms i Uppsala. Samma kanske??
|
|
|
Post by archtop on Jun 20, 2008 9:39:19 GMT 1
Det är naturligtvis helt legitimt att hävda att Levin gjorde de bästa orkestergitarrerna och drev utvecklingen framåt och därför bör vara måttstock. Men som jag ser det hängde firman med i klungan efter ledargänget. Några uppfinningar från Levin har jag inte sett gå över världen.
Strävar man efter starkt ljud så gäller Stromberg och Epiphone (original, inte Gibsons). En diagonal tonbalk eller två, lätt konvergerande mot halsklossen.
Vill man ha elegantare och jämnare ljud så ser jag Gibson som den självklara förlagan (och då gärna med korsade tonbjälkar).
Jag tror att Levin kikade en hel del på Epiphone, med den flackare välvning den firman hade på lock och bottnar. Några Deluxar jag mött (en står inom räckhåll) imponerar, men vem skulle inte hellre ha en stark och hutlöst dyr Gibson Super 400.
När man renoverar är det rimligt att försöka hålla sig till originalet. Men om man rekonstruerar, som det är fråga om med denna Royal, kan man förhålla sig friare. Frågan man kan ställa sig är: hur vill jag att instrumentet ska låta? Och sedan med känd kunskap försöka ta sig dit. Alternativet är att bygga så att instrumentet ser ut som nytt i original. Men är det självklart att just den klangen är den gör Klangfix nöjdast?
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Jun 20, 2008 10:25:45 GMT 1
Men ingen har väl påstått att Levin gjorde de bästa orkestergitarrerna?
Men Klangfix har väl en poäng i att använda Levin De Luxe och Levin Royal som måttstock vid renoverandet av en Levin Royal?
Det står mig fullständigt utom allt tvivel att Levin följde i klungan efter de bästa. Hur långt efter varierar nog säväl med vilken Levin man tar, som med vilken Amerikan man tar. Men jag har en känsla av att oavsett vilket så är skillnaden mindre än prisbilden indikerar.
|
|
|
Post by archtop on Jun 20, 2008 13:45:32 GMT 1
Magnus, 1. Nej. Men här i tråden diskuterades förebilder. Dem kan man söka på olika grunder, är min poäng. Och jag vill betona att jag inte utesluter Levin. 2. Den har varit en Royal. Låter den som en Royal även med ett nytt lock (den enskilt viktigaste delen på instrumentet)? Och är just Royal-klangen målet, eller kan det finnas nåt annat som man uppskattar mer? Jag tror gitarren kan ju bli hur bra som helst, beroende på vad Klangfix väljer att göra - och uppskattar. Några skyldigheter att bevara just det här kulturarvet intakt kan ju inte finnas. 3. Håller fullständigt med dig (det brukar jag göra)! Man kanske ska lägga till något om att instrument är individer, även om de är industriellt framställda. Visst har jag spelat på en stum och dyr Gibson.
|
|