|
Post by iceman on Dec 22, 2020 9:59:21 GMT 1
Hej,
Jag är total nybörjare på gitarr och har en fråga. I förrgår bestämde jag mig för att lära mig att spela gitarr, vilket jag har velat kunna göra ända sedan jag var liten men det har aldrig blivit av. Jag strängade om min pappas gamla nylonsträngade Levin från -71 och hittade en bra online-kurs. Det var jättekul men det uppstod tyvärr ett stort problem...
Efter ett tag började det göra ganska ont i topparna på vänsterhandens pek- och långfinger som trycker in strängarna, och det låter väl inte så konstigt. Jag antar att det blir så för alla nybörjare innan fingertopparna blir härdade. Men det konstiga är att fingertopparna även domnade och nu två dagar senare så har jag fortfarande väldigt begränsad känsel i fingertopparna. Är det verkligen normalt att det kan bli så eller är det någonting som är fel?
Mycket tacksam för svar.
|
|
|
Post by svenake12 on Dec 22, 2020 23:11:05 GMT 1
När jag började hade jag ont i många veckor (månader), men jag hade en stålsträngad Levin med 15 mm stränghöjd. Jag visste inte bättre då. Sedan hittade jag en gitarr med bättre stränghöjd och som var mer lättspelad. Och fick så småningom lära mej lite bättre teknik.
|
|
|
Post by way2loud on Dec 23, 2020 10:32:26 GMT 1
Det här är det allra viktigaste man som förälder ska tänka på när ett barn ska börja spela gitarr i musikskolan. Satsa på ett ordentligt, lättspelat instrument som helst är bra justerat från början. Det bästa är att få hjälp med att bedöma och köpa en begagnad gitarr eftersom man då får mer för pengarna och att den blir lättare att sälja vidare utan större förlust. Alternativet är att låna eller hyra ett bra instrument. Jag talar av egen erfarenhet - jag började med en ”äggskivare” köpt på postorder och jag fattade mitt misstag först efter att ha fått prova en lättspelad intonerad gitarr. Onödigt att skapa extra höga inlärningströsklar. Om man kommer igång rätt kan man få stor glädje av gitarrspelandet hela livet.
Men för din del: Det tar tyvärr flera veckor att bygga upp tjockare hud på fingertopparna och även muskulatur i händerna. Öva i lagom portioner så att du slipper göra uppehåll för att läka blåsor etc. Det är även viktigt att lära sig någorlunda rätt fingersättning från början. Men det finns gitarrspelare som klarat sig hyfsat ändå..... även Eric Clapton använder tummen på greppbrädan!
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Dec 25, 2020 18:09:43 GMT 1
Och, viktigt att påpeka i sammanhanget, det handlar inte bara om att träna muskler i grepphanden. Det handlar minst lika mycket om att lära kroppen VILKA muskler man skall använda och hur mycket man skall använda dom. Detta kommer av sig självt under tiden man övar. Den första tiden är det lätt hänt att hela handen krampar efter bara några minuter men det kommer att bli bättre. I början är det också viktigt att följa råden om HUR man skall hålla grepphanden. När man sedan har lärt sina muskler hur dom skall arbeta så är det lättare att slarva med greppen men jag tror att de flesta nybörjare gör bäst i att använda grepptekniken man förespråkar på klassisk gitarr. Nyckeln till att kunna greppa gitarrhalsen är att vara avslappnad, vilket också kräver att gitarren man använder är någorlunda lättspelad vilket påpekats tidigare.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,085
|
Post by Tyko on Jan 10, 2021 23:17:02 GMT 1
Du borde absolut kontrollera att gitarren du använder är bra inställd med lågt rak hals (nåja nästintill rak)samt väl justerad översadel och stränghöjd. Det är väldigt viktigt!
|
|
piotr
Jag är en forumsnörd
Ugnsgratinerade parenteser?
Posts: 1,710
|
Post by piotr on Jan 11, 2021 17:53:54 GMT 1
Ett viktigt påpekande, att döma av en del diskussioner på nätet: vänsterhanden (om man nu spelar högerhänt) är enbart till för att korta strängarna, inte för att stödja gitarren. Den ska alltså vila stadigt i knäet eller i axelbandet innan man för grepphanden till halsen (inte tvärtom!). En del lägger stor tanke- och diskussionsmöda på tummens placering. Det har jag själv aldrig gjort, den hamnar där den hamnar, beroende på den egna anatomin, halsbredden och ackordsformen. Jag är speciellt medveten om detta, eftersom jag har mycket liten kontroll över min vänstra tumme (den står i 45 graders vinkel mot handflatan, jag kan fälla den inåt mot handflatan, men inte utåt). I mitt fall hamnar den på sidan och når nätt&jämnt upp mot greppbrädan. Tar jag barrégrepp glider tummen in under greppbrädan. Det är, tror jag, standard på klassisk gitarr, där greppbrädan är påtagligt bredare än på en stålsträngad.
Betr. tummen på greppbrädan är det antagligen hindersamt på en klassisk; jag använder den tekniken ibland i låga lägen på ackord som E, F och F#, slipper då lång barré och kan hålla handleden rak. Ett alternativ på dessa ackord (alltså de som bygger på E-formen) är att helt enkelt, åtm. i början, utelämna den lägsta tonen.
|
|
|
Post by savarezguy on Jan 18, 2021 10:52:49 GMT 1
Ja, instämmer. Det var först när jag försökte mig på Passenger, Let her go, som tummen kröp över greppbrädan, alltså efter rätt lång tid, kanske ett år av träning.
Sedan måste jag flika in att det kanske mest besvärliga ackordet F barre, inte bör hanteras som många lärare på nätet angriper problemet. Det här kanske är att gå händelserna i förväg men för att successivt bygga upp muskelstyrka i tummen/handen anser jag att det är bättre att spela barre på 5e strängen, 5e bandet Dminor eller 4e bandet C#minor. Det krävs inte lika mycket tryck från pekfingret och chansen är större att lyckas få in barretekniken snabbare. Sedan är det bara att flytta samma fingersättning till låga E och band 1.
|
|
|
Post by david14 on Feb 10, 2021 10:22:04 GMT 1
Jag har samma problem, ingen känsel efter hårt spelande i ett par veckor(också nybörjare). Det känns även stundtals som en nerv har kommit "i kläm" i ena fingertoppen för det sticker till ibland vilket är ännu värre. Jag antar att det förvinner, fingertopparna börjar bli hårda. Jag tänkte vila nån dag eller två nu och sen gå på det igen.
|
|