Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,082
|
Post by Tyko on Dec 3, 2020 22:24:03 GMT 1
Tack för dessa kloka argument för ett bevarande av lacken och gitarren. Jag vill ha dom här argumenten för att förstå. Ja, jag älskar krackeleringarna och ådrorna i granlocket... men man ser tecken efter en burst under stränghållaren och halsen och krackeleringarna har inte varit där från början. Instrumentet förändras så frågan är vilket stadie i den förändringen man vill bevara? Med det sagt så tror jag dig när du säger att en omlackad gammal gitarr oftast förlorar sin charm. Sannolikheten att jag skulle öka charmnivån med en burst är nog ganska liten. Återigen, tack för bra reflektioner. Ja, gitarren hade förmodligen en form av schattering i lacken när den var ny. Med tiden bleknar färgerna och just det tillhör på en sådan gitarr. Då stämmer allt tillsammans och passar ihop. En ny lack måste göras otroligt noggrant om det ska stämma på något vis med resten av instrumentet, det är ett svårt jobb även för dom riktigt duktiga - svårt att få det till att "stämma". Oftast blir det bäst om man antikbehandlar den nya lacken men det är en svår konst det med. Att ge sig på att lacker om ett gammalt instrument är egentligen bara befogat när någon annan redan förstört orginallacken. Instrumentet förändras men på frågan om "vilket stadie i den förändringen man vill bevara" måste svaret vara att det inte riktigt går att stoppa förändringen utan istället får man hoppa på tåget där man kan och sedan njuta av resan och njuta av den fortsatta förändringprocessen! Hursomhelst kan man iallafall inte bevara något redan passerat förändringsstadie då det redan är förbi.
|
|
|
Post by niklasc on Dec 4, 2020 8:46:39 GMT 1
En filosofisk fundering.... Om man ser det som en del av gitarrens historia att någon ägare sätter dit en mick och borrar hål i instrumentet för ton- och volymkontroll, någon annan tar bort desamma och fyller igen hålen, ytterligare någon slipar av den schatterade lacken osv. Detta gör de antagligen för att anpassa gitarren efter sitt eget tycke och behov. Är det då inte lika mycket en del av gitarrens historia att lägga på en ny schattering om man känner för det...? Evolutionen går vidare, så att säga...
Är man inte erfaren på att lackera så är ju inte en "burst" det lättaste att göra. Än mindre att få den att se gammal ut. Men har man hittat ett instrument med begränsat monetärt värde och man vill använda den för att pröva att lacka så står det i min värld ägaren helt fritt att göra det. Till och med om ägaren vill lacka instrumentet limegrönt. Värre är det när man "förstör" ett av de sista kvarvarande exemplaren, tänker osökt på den gamla martingitarren som gick hädan i samband med inspelningen av the hateful eight. Det viktigaste är att göra klart för sig vad det är man vill uppnå och vad det får för konsekvenser. Om man t.ex. vill ha en högblank lack på den här gitarren så måste den ju lackas om. Konsekvensen blir att lackens patina försvinner men alla skavanker under lacken finns kvar och är synliga. Det blir lite som att polera upp min rynkiga, 93-åriga mor med rouge och läppstift. Vill man dölja skavankerna på den här gitarren så tror jag att en täckande lack är enda vägen, men då försvinner ju all charm. Tycker jag. Men vill du ha en helsvart gitarr t.ex. så står det dej fritt att göra så. Vad vill jag få sagt med detta svammel? jo: 1. Du äger gitarren och gör vad du vill med den. Den är inte den sista i sitt slag så du har ingen skyldighet mot omvärlden att bevara den på något sätt. 2. Det är lätt att titta på det man gjort och kanske inte lyckats med helt och vilja dölja det. Så har jag själv tänkt flera gånger. Men då kan man fråga sej om det är för att gitarren ska se bättre ut eller för att man ska slippa påminnas om sina egna tillkortakommanden. Är det det sistnämnda så kan man tänka att de där sakerna som inte blev helt bra snarare tjänar som referens att titta tillbaka på och se att man har lärt sig och utvecklats.
|
|
|
Lackering
Dec 4, 2020 12:56:11 GMT 1
via mobile
Post by bjornsynneby on Dec 4, 2020 12:56:11 GMT 1
Jag gillar analogin med gamla 93-åriga farmor. Jag tänker att det här är mer än rouge och läppstift - det är en skönhetsoperation. Och vissa skönhetsoperationer kan ge stela och något skeva utryck på äldre människor. Jag tror det är vad Tyko påminner mig om. Halsomsättningen kanske motsvaras av en höftoperation? Att sätta på banden på halsen som förut var bandlös kan vara tandprotesoperationen? Mina åtgärder drar inte bort år från farmors ålder utan ger henne tillbaks några av de egenskaper som hon hade tidigare...
Jag har lackerat tio gitarrer och pulat en del men detta är första gången jag renoverar en gammal gitarr så ni som bidrar här med er erfarenhet hjälper mig att ta ett bra beslut.
|
|
|
Post by rogerh on Dec 5, 2020 8:55:10 GMT 1
Det som skiljer en gammal gitarr från en vanlig antikvitet är att den har en funktion, den är ett verktyg. Om funktionen inte är som den ska har man all rätt i världen att rätta till det som är fel. Vem blir glad av en slö kniv? En gitarr som är ospelbar kan bara glädja den som tycker om att ha den som en väggprydnad, risken är stor att den slängs och försvinner ut ur historien av nästa ägare.
En annan faktor att tänka på innan man sätter igång är hur unik den är, med vilken kärlek gitarren har tillverkats eller om den har används av en känd person. En fabrikstillverkad gitarr som gjorts på ett löpande band för att tjäna brödfödan och som inte är den sista i sitt slag, kan man ta sig friheter med och rätta till fel. Om den gjorts för hand med kärlek av en hantverkare eller har ett stort historiskt värde bör man inte förändra eller förbättra, det man kan göra är att renovera och reparera tillbaka till originalskick med all patina bevarad.
Man ska alltid respektera gitarren och använda samma material och metoder som den byggdes med. Snabbfixar som t.ex. en skruv genom stall eller halsfot eller använda epoxylim är inte att visa respekt. Man bör ta reda på hur man ska göra sin reparation på rätt sätt. Vissa detaljer på en gitarr som stämskruvar, band, översadel och stallben är alltid utbytbara då de nöts med åren.
Själv är jag en syndare då jag både renoverar och förbättrar gamla gitarrer. För mig är funktionen viktigast, men jag försöker samtidigt bevara all patina jag kan. Det finns inget tristare än en gammal gitarr som polerats upp till den grad att den ser ut som ny och är lika historielös som en nyköpt gitarr. Är mindre benägen att ge mig på gamla gitarrer som har historiskt värde numera, ångrar ett par av mina gamla GammelGura renoveringar där jag borde backat och istället bevarat originalet...
|
|
|
Lackering
Dec 5, 2020 11:01:39 GMT 1
via mobile
Post by bjornsynneby on Dec 5, 2020 11:01:39 GMT 1
Då har dom som jag har läst mest av här på forumet delat med sig av hur dom tänker kring ämnet och det är jag mycket hedrad av.
För mig är lacken är ett skydd mot omgivningen men det har också framförts att lacken är en bärare av historia och patina. En bärare av känsla. En känsla som man riskerar att förlora om man lackerar om. Ånger över misslyckanden, respekt för gitarrens tillverkare och historia har nämnts.
Min gitarrs före detta ägare vet jag inget om. Han eller hon ville sätta en humbucker i halsläge genom att såga igenom basbjälke och lock som om tidens slut var nära. Han eller hon har tagit av banden och fyllt skårorna med väggspackel. Han eller hon har borrat hål i halsfoten och satt en fetingskruv utifrån. Vem som har gjort gitarren vet jag inte men denna person har gjort ett mycket fint instrument Levin Model 6 Dansant årsmodell 1952.
Jag älskar alla dessa personer och deras fixar. Jag älskar det brutala hålet i locket och fantiserar om att det är en liten proggare i Haga i Göteborg som drömt om rock’n’roll och bara måste ha dit en humbucker. Jag älskar till och med personen som tagit bort banden och spacklat igen skårorna. Alla dessa personer har gjort sitt. Alla har gjort rätt.
|
|
|
Post by rogerh on Dec 5, 2020 12:54:17 GMT 1
Nja, enligt mig har din gitarr blivit våldtagen. Felaktiga metoder och material har använts. Nu har du fritt fram att göra vad du vill med den förutsatt att du gör det för att återställa funktioner och läka sår med respekt och känsla för den stackars misshandlade gitarren
|
|
|
Lackering
Dec 5, 2020 13:25:47 GMT 1
via mobile
Post by bjornsynneby on Dec 5, 2020 13:25:47 GMT 1
Haha! Jag ska hålla tungan rätt i munnen. Lovar på heder och anlete.
|
|
|
Lackering
Dec 11, 2020 21:43:59 GMT 1
via mobile
Post by bjornsynneby on Dec 11, 2020 21:43:59 GMT 1
Här är vad jag har lärt mig om lackering vid restaurering av gammal gitarr. Som vanligt med lackering är grundarbetet det viktiga. Gör man fina spricklagningar och lagningar slipper man fylla så mycket med superlim och lack. Nästa gång ska jag inte vattenslipa så många gånger. Jag polerade bort krackeleringar och tunnade ut orginallack på några ställen.
|
|
|
Lackering
Dec 31, 2020 10:18:16 GMT 1
via mobile
Post by Klangfix on Dec 31, 2020 10:18:16 GMT 1
Trevligt att se att din gitarr har fått nytt liv.
|
|
|
Lackering
Jan 1, 2021 20:04:33 GMT 1
via mobile
Post by bjornsynneby on Jan 1, 2021 20:04:33 GMT 1
Precis! Nu finns den här och blir spelad och inspirerar till ny musik. Den har sina skevheter i form av lagningarna och jag gillar det. Den låter bra också.
|
|