|
Post by stratosphere on Jan 19, 2019 20:21:09 GMT 1
Hej, har precis införskaffat en Levin 174 i toppskick som spelar och låter fantastiskt. Trots det är jag mycket skeptisk till sadellösningen som består av plast/nylonskruvar som det går att justera stränghöjden individuellt med. Finns det ngn som experimenterat med alternativa lösningar beträffande material? Inbillar mig att plasten har en negativ inverkan på klang och sustain, men det kanske inte är värt besväret? Har funderat på mässingskruv eller ännu hellre benskruv, men kan tänka mig att den senare kan vara svårt att tillverka.Någon som har något inspel i frågan? Det flesta är överens om att lösningen med justerbart stall för varje enskild sträng tar bort en del av ljudet. Det många göra är att de skruvar ur platsskruvarna, pluggar, fräser och sätter i ett vanligt stall. Gällande modell 174 skulle jag bli mycket förvånad om de inte använde oflammig lönn i sidor och botten. Levin använde officiellt inte björk i någon Dreadnought modell. På 60 talet använde man heller inte björk på någon annan modell vad jag kan minnas. Sargen verkar lurig att limma. Men eftersom att du tagit bort locket blir det hela betydligt enklare. Jag skulle åtminstone försöka limma den bit för bit. Har ena delen av sargen krympt för mycket kan man släppa på den där sargerna möts i botten på gitarren. Limmet kan ibland gå bort med teknisk bensin eller limupplösning medel. Skulle tro att limupplösnings medel med en del gnuggande skulle funka i det här fallet, men det tar nog ca 20 min-60 min att få bort allt.
|
|
|
Post by Klangfix on Jan 19, 2019 21:59:10 GMT 1
Det finns någon här på forumet (Googla detta) som har gjort benskruvar med hjälp av ett M10-fingängat gängsnitt. Då kanske det blir någorlunda bra, men konstruktionen är ytterst tveksam och jag kommer att sätta ett vanligt stall istället. Här följer nu fortsättningen. Det blir en del bilder, så jag hoppas ni står ut. Jag har tyvärr ingen bild på hur jag sågade sönder locket, men jag tog det med en vanlig elektrisk sticksåg. Hörselskydd var ett måste, för ljudet var öronbedövande. Här knäcker jag av resterna med en konstig tång som jag råkar äga. Den har egenheten att den flyttar skänklarna parallellt, så den nyper alltså inte bara om kanten på något. Träresterna av locket lät sig lätt brytas av. Här försöker jag få loss stallet, även om jag kanske inte kommer att återanvända det. Det är i vägen då jag ska malla av locket. Här är det nakna locket framifrån... ...och från baksidan. Därefter borrade jag hål vid alla korsningar så jag kunde märka ut var ribborna ska gå. Utmärkning med blyerts genom borrhålen. Limning av första sargförstärkningen innan jag påbörjade ihoplimningen av sargen. Samma sak från insidan. Är detta något annat än björk? Här chansar jag på att limma ihop sargen kant mot kant med superlim. Anledningen var att sargen var så svårt deformerad att jag kunde lättare spänna ihop bitarna utan lim och därefter hälla lättflytande superlim i sprickat från insidan än att försöka hitta originella tvinglösningar och få svårt att få bitarna att stanna i läge på grund av "limhalka". Här syns en offerkropp, som jag köpte billigt av Alexander Lindkvist för flera år sedan då jag behövde en björkbotten till en gammal Levinparlor. Nu får den släppa till sargbitar. Färgen stämmer bra och tjockleken verkar nästan rätt. Senare mätning visade att Levin 174 har 2,25mm sargtjocklek, medan Levin enkel skolgitarr av parlormodell var bara 2,0mm. Men det var tillräckligt nära. Locket på Levin 174 är f ö 2,8mm inklusive lack. Andra änden av sprickan var mera uppfläkt och saknade delar. Ett tafatt försök att limma ihop ett böjt och sprucket stall. Jag kommer inte att återanvända detta. Här har jag klistrat på en remsa av ett rutat papper som ska täcka sargsprickan. Detta får bli en mall för vad som ska sågas ut. Här är den utsågade biten som nu slipas rak och fasas i kanterna för lättare inpassning. Sargen förbereds genom att såga ut ett passande rektangulärt hål. Jag skar försiktigt rent öppningen med ett stämjärn och filade med en fin bred fil. Det passar nästan. Det ska nog gå med lite milt våld. Luckan innan limning. Limning. Under tvingarna satte jag träbitar med vaddering på insidan och hårda träbitar på utsidan. Detta för att den nya sargbiten är för tunn och för att yttersidan ska komma i linje med resten. Detta limmades med Titebond Liquid hide glue, för jag behövde glida biten lite fram och tillbaka innan den skulle fixeras. Lång öppentid var bra i detta läge. Ja, just nu står den i verkstan och torkar i detta läge. Lite frågor om lockribbornaSka jag kopiera allt rakt av? Är konstruktionen bra som den är, eller är den överdimensionerad? Borde jag kanske göra korsningen lite snyggare och bättre sammanfogad än originalet? Jag antar att Roger vill att jag ska ha stående årsringar, så ribborna inte spricker och jag ska inte göra honom ledsen. :-) Fortsättning följer.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,082
|
Post by Tyko on Jan 20, 2019 1:25:02 GMT 1
Om du gör ditt nya lock 28 mm tjockt så är knappast måtten på orginalribbningen överdimensionerad. Du kan ju fasa ut lite kanter på tonribborna när du ändå gör nytt. Behåll den lilla nätta formen och tjockleken på stallplattan. Glöm inte välvning på ribborna, framförallt under greppbrädeöverhänget där det kanske är allra viktigast.
|
|
|
Post by way2loud on Jan 20, 2019 2:15:57 GMT 1
Är inte A-frame en möjlighet för ribbningen över ljudhålet? Den konstruktionen verkar kunna hålla emot rotationen av halsklotsen bättre och på så vis förebygga ljudhålssprickor och att halsvinkeln ökar. Eller är jag fel ute? Kommer ljudet att i så fall påverkas? Jag funderar på att ändra ribborna på min W32 till A-frame när jag ändå håller på och lagar sprickorna vid greppbrädan. W32 har snarlik ribbning som denna förutom att det finns två identiska ribbor över ljudhålet (den platta ribban saknas) Tack för fina bilder Klangfix. Kul att se insidan med ribbning och allt.
|
|
|
Post by rogerh on Jan 20, 2019 3:05:27 GMT 1
Stående ådring är ju helt rätt i ribbor :-) Självklart ska knuten göras bättre än Levin, så tight presspassning det går är målet! X-ribbningen ser ut att var standard förutom att den har två sidostickor på diskantsidan och bara en på bas-sidan. Jag skulle göra en A-frame, den är bättre än slickepotten á la Martin (som numera också använder A-frame). Vill du lyxa till den kan du göra en stallplatta i gran med förstärkningar runt strängpinnhålen och pluggar (se min bloggsida)! Fungerar inte bara på en ladder braced gitarr utan också X-ribbning.
|
|
|
Levin 174
Jan 24, 2019 23:35:03 GMT 1
via mobile
Post by Klangfix on Jan 24, 2019 23:35:03 GMT 1
Nu råkade jag plötsligt läsa Per Hallgrens inlägg från 2013 om vikten av att välva locket från början. Hur mycket ska jag välva? Hur skapar man lättast en mall? Snöre som passare?
|
|
|
Post by johanz on Jan 25, 2019 22:45:11 GMT 1
Men kom igen nu både Klangfix och jepplinge. Vitsen med att renovera som i klangfix fall samt att köpa en orginal fint fungerande som i jeppes fall så är väl ändå meningen att det ska vara orginal? Ska det byggas om och härjas så kan man ju lika gärna köpa nåt annat hopplock. En 174 ska väl ändå va e 174.
|
|
|
Levin 174
Jan 26, 2019 8:12:42 GMT 1
via mobile
Post by Klangfix on Jan 26, 2019 8:12:42 GMT 1
Välvningen kommer inte märkas, men man bygger på så vis in en framtidssäkring mot formförändring som gör att jag slipper sänka stallet 5mm eller sätta om halsen om 10 år. Vinterbyggda lock är bättre för de får naturligt en välvning då det blir vår och luftfuktigheten ökar. Om halsen monteras då, kommer geometrin att bli bättre.
Dessutom bygger jag inte gärna in design-missar i ett instrument när jag har chansen. Därav stallbytet. Ribbornas placering kommer jag dock troligen bibehålla.
|
|
|
Post by rogerh on Jan 26, 2019 9:42:16 GMT 1
Ribbningen är direkt kopierad från en Martin och den är beprövad och väl uttänkt. Inget fel att behålla ribbningen, även om det finns saker man kan göra bättre. En A-frame istället för slickepotten under greppbrädan har Martin själva börjat använda. Själv har mina uppfinningar som jag tycker tillför och som jag skulle använt, stallplatta i gran med pluggar och förstärkningar kring pinnhålet samt segmenterat stallben. Finns ingen mening med att behålla byggfel.
Välvningen är inte stor, har det i fingrarna. Jag tror du kan hitta exaktare mått genom att Googla på Martin och hur de bygger sina gitarrer. Överhuvudtaget är det Martin som man ska lära sig av, det mesta de gjorde på 1930-talet är väl uttänkt och fungerande. Ett par tre tag med finjusterad hyveln på ändarna och sen runda av genom att slipa mot ett klistrat slippapper på en bänk eller platta är det man behöver göra. Trycker man på ena änden på en platt yta ska den andra sticka upp ca 5-10 mm beroende på längden. Man kan gå för långt med välvningen och då blir gitarren styv och trist, Larsson bröderna gick för långt med sina gitarrer.
|
|
|
Post by way2loud on Jan 26, 2019 13:26:32 GMT 1
Välvningen kommer inte märkas, men man bygger på så vis in en framtidssäkring mot formförändring som gör att jag slipper sänka stallet 5mm eller sätta om halsen om 10 år. Vinterbyggda lock är bättre för de får naturligt en välvning då det blir vår och luftfuktigheten ökar. Om halsen monteras då, kommer geometrin att bli bättre. Dessutom bygger jag inte gärna in design-missar i ett instrument när jag har chansen. Därav stallbytet. Ribbornas placering kommer jag dock troligen bibehålla. Den här ”bimetall-effekten” vid varierande RF används ju i de där hembyggda hygrometrarna av hoplimmade trästickor med olika fiberriktning. Rent matematiskt borde bimetalleffekten bli större vid tvärribbor än vid x-ribbor. Detta borde ju då vara en fördel för halsvinkeln, eftersom välvningen skulle öka mer vid tvärribborna över ljudhålet än vid x-ribborna vid stallet sommartid. Vilket bevisar att teorier inte alltid stämmer med den bistra verkligheten... Principen med att bygga välvda lock med ribbor på vintern påminner ju lite om hur man gör förspända betongkonstruktioner. Skillnaden är bara att betong inte har dessa stora formförändringar vid varierande fuktighet som granvirke har. Och granlock har bara ”armering” i längsriktningen..... Min W32 med snarlik tvärribbning, se annan tråd, har kvar en viss uppåtvälvning av locket på ca 2-3 mm vid ljudhålets övre del, men har alltså ändå fått sprickor. Eftersom åtminstone den ena sprickan har en bredd på ca 1/2 mm beror det inte bara på skjuvning orsakat av strängdrag utan även på torkning.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,082
|
Post by Tyko on Jan 27, 2019 1:39:10 GMT 1
Larssongitarrerna har mycket riktigt en större välvning men dom är otroligt prisade och åtråvärda för sin enormt fina klang som av många anses fantastisk. Förstår därför inte påståendet om för stor välvning som något "fel" hos dessa fina gitarrer då det är en av detaljerna i kombination med annat som påverkar ljudet till det mycket ansedda Larssonljudet.
Gibson är ju också hyffsat ansedda från krigstiden, dom så kallade "banner Gibson" (som f.ö till stor del byggdes av kvinnor). Dom har minst sagt ett lika omtyckt ljud som dom gamla Martin och Gibson använde väl ett något mer välvt lock om jag minns rätt.
Det är bra att bygga lock på vintern för att det då är torrare och den form man gett locket kommer klara sig bättre då locket är fixerat mot ribborna i en låg luftfuktighet. Detta kan man också åstadkomma genom att ha en kontrollerad luftfuktighet i verkstaden och även torka ut lock och botten mer innan man limmar ribborna. Så gör dom flesta i nuförtiden. Det var annat på 40-talet när dom gamla goda Martin byggdes och därför har dom Martin som byggdes på vintern klarat sig bättre. Att man skulle låta fukten på sommaren göra välvningen väl något vanskligt då den välvning som då eventuellt skulle komma pga det fuktiga klimatet lika snabbt skulle försvinna när vintertorkan kommer tillbaka.... Välvning av lock görs idag ofta mellan ca 25-35 fots radie och hur mycket välvning påverkar som allt annat på locket till viss del klangen. Med för liten välvning blir locket lättare deformerat och påverkas snabbare negativt (stor sprickrisk) av luftfuktighet. Men som Roger säger går det bra med en viss känsla också och orginal var det nog en rejält mild välvning på Levin 174 om dom överhuvudtaget byggde med välvning...Om du gör vävningen på rätt sätt med hyvel så ska du helst skippa slippapperet på slutet. En hyvlad yta är bättre och garanterat rak medan slippapper ofta leder till något rundad limyta med sämre anliggning om du inte stabiliserar ribban vid slipning.
Jag förstår också totalt Johanz undringar angående orginal och inte orginal...det var precis det som jag försöket säga i min första post i den här tråden. Allt som görs med välvning, ribbning, dimensioner, stall mm kommer att påverka ljudet och risken är stor att det i slutändan inte låter som en Levin 174. Dock säkerligen kommer det att låta bra och se bra ut, det är jag säker på. Men som en annan gitarr.
|
|
|
Post by rogerh on Jan 27, 2019 10:11:39 GMT 1
Larsson ljudet låter som vilken annan överbyggd parlor som helst, men gillar man det så är det ju bra. Duktiga byggare vackert hantverk och en mycket bra historia, men också hypade som instrument tycker jag.
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,082
|
Post by Tyko on Jan 27, 2019 18:22:11 GMT 1
Larsson ljudet låter som vilken annan överbyggd parlor som helst, men gillar man det så är det ju bra. Duktiga byggare vackert hantverk och en mycket bra historia, men också hypade som instrument tycker jag. Jag misstänker att du kanske mest har lyssnat på dom små gitarrerna (många även byggda som billigare modeller) fårn Larsson? Jag trodde att vi pratade mest om dom lite större gitarrerna och tex en jumbo eller dreadnoughtmodell. Praire state, Euphonon eller Maurer tex. En lite mindre..."överbyggd parlor"...nja.... OM modell Det hela var ju angående den konstiga åsikten att det generellt inte skulle låta bra med en större välvning. Inget fel i den åsikten men det är bara en personlig åsikt och smak som kanske inte ens har prövats helt ut då det finns otaliga sätt att bygga gitarrer på och allt måste anpassas för vilket ljud man vill få ut. En större välvning kombineras tex ofta med ett tunnare lock eller lättare ribbning (men inte alltid). Dessa kombinationer kan ge olika fördelar vilket är åtråvärt för flera musiker. Bra är bra helt enkelt och det är varje byggare och gitarrist som måste veta vad som är bra för dom. Men i just fallet med den Levin 174 som tråden handlar om är det som sagt var oginal en väldigt svag om än någon välvning. Men sedan om Klangfix vill ändra så kan man även överväga andra förhållanden. Övervägas bör då även att halsens vinkel kontra stallets höjd måste anpassas för den ökade välvningen. Det drar då iväg snabbt från liknande orginal så jag misstänker att det inte är intressant i det här fallet.
|
|
|
Post by rogerh on Jan 27, 2019 21:02:34 GMT 1
Ja, har bara testat en liten.
|
|
|
Post by Klangfix on Feb 12, 2019 23:15:24 GMT 1
Är det OK att limma en ribba i taget i X:et?
|
|