Elis Marbo 1933 Gelas modell

[rogerh]

Fick hem en väldigt intressant gitarr idag. En tidig Elis Marbo från 1933, övriga instrument jag sett har varit från 1936-38. Den här har exakt samma fasta stall med stränghållare i ebenholts som övriga gitarrer. Kopierad i form och funktion från den franska byggaren Gelas. Men den här har hela "kitet" med dubbellock. Kanske blev det för jobbigt att tillverka två lock efter ett tag men han behöll stall och stränghållare

Tog lite bilder på den. Den kom i ett case som bokstavligen håller på att gå upp i sömmarna. Måste nog lära mig sy också!





En rätt stor gitarr, halsen är bred och lätt fyrkantig. Ser ut som cellulosalack.



Här ser man den väldigt knepiga formen på locket och sargen! Det nedre locket lutar så att stallet inte trycker utan snarare drar i locket. Stämskruvarna var fina och utan glapp, nylonsträngsmodell med plastrullar.



Mer bilder på locket. De två locken är inte fästa mot varandra





På etiketten står det att modellen är "Gelas".



Dubbelt lock!



Den är i bra skick, lite hög stränghöjd och några få sprickor i det nedre locket. Stämde upp de rostiga strängarna och den låter väldigt bra. Det ligger nånting i den här konstruktionen.

[rogerh]

Har känt på den lite till. är övertygad om att den är avsedd för nylonsträngar. Väldigt bred greppbräda, rullar på stämskruvarna och en mensur på 65 cm samt rakt stallben är tydliga tecken. Men jag vill ha stålsträngar istället för plast!

[Tyko]

Nej Roger, nylonsträngar ska det vara på den!!!! Inte ändra på den gitarren. En sådan klenod bör du behålla orginal. Såvitt jag vet byggdes gelasgitarrerna bara för nylonsträngar och var ansedda som riktigt fina konsertinstrument. Det fanns några stycken byggare som byggde på licens från Gela (som inte byggde så många själv). Intressant att det även gjordes riktiga Gelasmodeller i Sverige!
....och intressant att du fick hem en sådan just nu då jag köpte en fransktillverkad Gelas Hawaiigitarr häromdagen....väntar på att den ska komma hem. Anannasform och den är nog gjord för stålsträngar.

[rogerh]

...då blir vi två på mötet i Gelas klubben

Tror knappast Elis hade licens, men vem vet. Kanske var det därför han slutade med dubbellocket? Hursomhelst är den här i det närmaste en kopia av Gelas uppfinning, stallet är snudd på identiskt också. Vid en närmare titt såg jag att stallet har spruckit nästan helt av på mitten. Syns knappt på bilderna då den är sprucken på andra sidan, man ser hur mittdelen lutar. Lite för tjocka stålsträngar på den och lite för klen platta under stallet. Halsen är lös i infästningen också. Banden är breda! Jumbo size.

Låter som sagt väldigt bra. Mera botten än brukligt, tror att det extra locket närmast greppbrädan bidrar med bas då ena kanten hänger fritt i luften. Det undre locket går hela vägen fram till halsklossen.

Gelas tog patent på stallet med drag istället för tryck 1906. De gitarrer jag sett på nätet har varit från 20-talet. I patentet är huvudnumret att det undre locket är helt fritt och inte låst av halsen. Det faktum att det övre locket har en helt fri kant nämns inte, men det är den allra största skillnaden som jag ser det. Sen drivs ju det övre locket av översta delen av strängarna via översadel och hals och det nedre locket av strängarnas andra ände vid stallet. Kanske sker vibrationerna i locken på olika sätt eller i motfas måhända - tre separata vibrerande ytor med två lock och en botten...

[rogerh]

Hm. Kanske ska testa med en Erhlund mick (om jag hittar igen den) och höra vad det finns för ljud i de två locken.

[rogerh]

...sen har vi ju Martins dubbelkroppgitarr

[Tyko]

Jag tror att det övre locket egentligen är avsett att ta all kraften från strängarnas drag mot halsen, tror inte att det bidrar nämvärt till själva klangen utan det har istället en ren stabilitetsuppgift. När det övre locket tar hand om dragkraften som halsen utverkar på kroppen kan sedan det undre locket svänga fritt över hela ytan, utan att dämpas av den stora spänningen som en konstruktion med limmad greppbräda och all tryckande kraft från halsen utgör.
Lite samma sak som när man bygger in stödram (flying buttress) från halsblock mot sargarna i gitarrer (blir så i min nästa gitarr....greppbrädan har jag redan fritt flytande).
Det som många hävdar att det inte händer mycket av betydelse rent ljudmässigt över ljudhålet på en gitarr grundar sig bara på en konstruktion där man inte har sett till att avleda halsens tryckande kraft mot locket utan istället blir tvungen till att massivt förstärka den delen istället för att hålla för trycket. Om man istället avleder kraften till sargarna, eller som Gelas, med ett extra lock så kan man bygga ett lock som kan vibrera på ca en fjärdedel större yta.
Jag tror det var sådana tankar som Gelas hade. Han hade även insett att man kan få många fördelar om man tar bort dragkraften från strängarna från locket (stränghållare) och han ville även med sitt speciella stall minimera vridkraften som strängarnas dragkraft utgör. Den extremt negativa halsvinkeln närmar sig en harpas konstruktion.
Gela var helt klart en tänkande byggare med ideér!

[rogerh]

Det du säger känns rätt. Har aldrig förstått mig på flytande greppbräda med en vanlig halsinfästning. Tycker att man bara försvagar locket vid infästningen och som du säger har man samma tryck och styvhet på locket ovanför ljudhålet. "Flying buttress" från halsklossen och flytande greppbräda känns mera rätt!

Tror ändå att det finns nåt mer i det faktum att det övre locket flyter i luften på en bra bit av radien. Jag vet att ett lockämne som inte är fäst mot en sarg ger mer jämna övertoner när det vibrerar. Se siminoff.net/virzi-tone-background

[Tyko]

Visst finns det uppenbara fördelar även om bara greppbrädan är flytande utan något extra stöd för halsklossen. Du undviker tex att den överhängande delen av greppbrädan kommer att röra sig med locket vid fuktighetsförändringar (sk Kinapuckel). Risken för prickor som uppstår vid greppbrädans kant beroende på torka minskas också radikalt. Du får även en något friare lock då greppbrädan inte är limmad på det. Men med extra support för halsklossen går man liksom hela vägen.

Säkerligen kan Gelas extra övre lock även bidra en del rent klangmässigt men jag tror ändå att han tänkte mer på det som en stabilitetsdetalj.
Ja, vi två på Gelasträffen - du på klassiskt gitarr och jag glider runt på Hawaiigitarren till det.....blir fint det!

[rogerh]

Ahum. Vi får se vad som händer med den. Botten ska i alla fall upp eftersom jag är väldigt nyfiken på konstruktionen. Stallet måste repareras och sprickor lagas, halsen sättas om.

Fanns väl lite sånt jag inte tänk på med flytande greppbräda. Är lite avigt inställd då alla såna jag reparerat har haft en böj på greppbrädan uppåt eller nedåt i skarven mellan den luftburna och den fasta delen. Numera räddar man det hela med en kolfiberstav.

[Tyko]

......eller färstärker man med en aluminiumprofil pa undersidan som jag gör pa mina byggen. Du vet väl att det finns bra reparationsbilder pa öppnade Gelas gitarrer pa nätet? Där kan du redan se i princip allt.

[rogerh]

Jag gillar kolfiber om jag får välja, där har vi ett material som liknar trä i densitet och klang och som dessutom håller formen även om den utsätts för böjning. Aluminium kan man böja och där har man alltid ett metalliskt klirr. Men båda funkar naturligtvis.

[Tyko]

Jag kan garantera dig att en sadan förstärkning under greppbrädans slut inte ger minsta lilla klirr eller någonting annat som inte har med stabilitet att göra. Jag har ingenting emot kolfiber men för just det ändamålet har jag hittat en aluminiumprofil i min lokala affär som passar perfekt och jag lär fa leta länge runt om i världen efter en kolfiberprofil som passar sa bra.
Rent styrkemässigt känns min profil stabilare än kolfiber i dom matten som jag har stött pa. Var sak har sin plats och den platsen är saklart olika pa olika föremal och gitarrer.
Personligen anser jag att kolfiber har en mycket mer metallisk / glaslik klang än det mesta trä som jag arbetar med.
Men kolfiber är hursomhelst bra! Just nu är det en gammal Kaybas här pa bordet som ska fa tre kolfibersstavar inopererade i halsen. Agaren är Robert Crays basist och han villa absolut inte riskera orginalklangen men ville saklart ha ett spelbart instrument. Känns ju gott att basen ska turnera med Robert Cray.......

[rogerh]

Det är helt OK med vad som helst på den lilla biten av greppbrädan som knappt har kontakt med resten av instrumentet. En bit extra hårt trä som t.ex. bubinga skulle funka lika bra

Apropå name dropping, jag har inte nämnt tidigare att Tomas Ledin's band köpte en GammeGura till honom som turmépresent vid sista spelningen. Hämtades ut från CJ Acoustic Music i Östervåla. Han gillade den visst skarpt!

[Tyko]

Kul!