|
|
Post by Klangfix on Aug 29, 2011 23:44:15 GMT 1
I ett svagt ögonblick hos en nära vän lovade jag att försöka återge lite av originalutseendet på hans kravallgitarr. Jag kände mig helt enkelt tvungen, för den här stackars Levingitarren förtjänade ett bättre liv.     Behöver jag säga det?.... Tejpa aldrig på en gitarr med gaffatejp eller liknande. Det går inte av, eller så följer lacken med. Jag har lite snabbt försökt med bensin, teakolja, rödsprit, och lacknafta. Inget biter på limresterna efter tejpen. Det verkar t o m så illa att det finns djupa märken i själva lacken som kommer av någon kemisk reaktion med tejpen.  Jaha. Vad tycker ni jag ska göra? Den här gitarren skulle ju kunna ha sett jättefin ut, t ex så här:  Vägen dit känns lång....  |
|
|
|
Post by Peter on Aug 30, 2011 6:22:37 GMT 1
Tuff utmaning Björn, men jag känner dig. Du fixar det här  Jag hade en Bolero tidigare. En riktigt skön gitarr. Lät och spelade bra. Det var .010 stålsträngar på den. Funkade klockrent. |
|
|
|
Post by rogerh on Aug 30, 2011 6:23:14 GMT 1
Nästa steg är att testa med förtunning/thinner.
Cellulosalacken är tjock på de här (brukar vara), så det går bra att slipa på med lagom slippapper. Går man inte igenom lacken till träet och får bort tejpresterna lägger man sen på ny cellulosalack. Man bör slipa lika mycket på hela botten och sidan eftersom lacken har en färg. Kan inte bli sämre.
Måste säga att jag gillar det kubistiska mönstret! ;D
Inom parentes ägnade jag tre timmar med en slipmus och 80's sandpapper för att slipa en liknande skuta trären på kroppen (inte locket) igår. Tjock lack, seeeg lack!
|
|
|
|
Post by rogerh on Aug 30, 2011 19:01:53 GMT 1
Råkade se en flaska "Casco limtvätt" i en butik. Borde ju vara bra!  Sen finns det ju dundermedlet Aceton... |
|
|
|
Post by Klangfix on Aug 30, 2011 22:14:06 GMT 1
Skarpslipat och polerat stämjärn funkar! Det går inte fort, men det går. Jag har nog fått bort en halv kvadratdecimeter. Lacken är nästan OK under. Man får slipa med våtslippapper och polermedel efteråt men det är i alla fall möjligt. Botten är sprucken i tre delar. Invändiga ribbor är lösa och en saknas. Locket sviktar betänkligt och behöver kanske ribbas om. Locket är dessutom spräckt i längsled. Fast, jag måste säga att jag föredrar nästan tejpen framför att någon hade limmat ihop eländet med karlssons klister och lackat gitarren svart, eller något annat ungdomligt infall. Är det någon av er som har ett ljudhålsmonogram liggande? Jag skulle åtminstone vilja veta vilken tjocklek det ska vara på det, så jag kan göra ett nytt.  |
|
|
|
Post by Klangfix on Aug 30, 2011 22:16:37 GMT 1
Råkade se en flaska "Casco limtvätt" i en butik. Borde ju vara bra! Fast man vet ju aldrig. Tänk om det bara funkar utan att lösa cellulosalacken!  |
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,078
|
Post by Tyko on Aug 31, 2011 0:39:49 GMT 1
Oj oj....
Är tejpresterna hårda nu?
Aceton eller förtunning avråder jag starkt då det förr eller senare och ofta ganska snabbt löser cellulosalacken. Kan bli väldigt fula kratrar där det trängt igenom om man har otur. Bensin är värt att pröva. Brukar kunna lösa sådant om det får dra sig lite.
Annars är nog det bästa sättet om man är rädd om orginallacken (vilket man i mitt tycke alltid bör vara) är helt enkelt att slipa bort resterna med fint sandpaper, typ 1200. Är det tjocka rester kan du såklart börja med grövre men sista biten bör göras med så fint som möjligt. Din metod med stämjärnet och sedan fint sandpapper verkar vara ungefär som jag menar.
|
|
|
|
Post by rogerh on Aug 31, 2011 7:08:42 GMT 1
Med ett vasst stämjärn och tålamod kan man lösa de flesta problem ;D
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,775 
|
Post by magnus on Aug 31, 2011 7:33:17 GMT 1
Tejprester brukar jag försöka attackera med kemiskt ren bensin eller T-sprit. Ibland får man låta lösningsmedlet jobba en stund för att mjuka upp klistret.
Du kan även testa med varmluft. Jag minns ett knep jag en gång i tiden lärde mig av en skivhandlare i Göteborg för att enkelt få bort prislappar på LP-skivomslag. Man tog en vanlig cigarett-tändare och eldade lite utanpå prislappen, så kom den ofta av i ett stycke, limmet blev aldeles mjukt.
|
|
|
|
Post by Klangfix on Aug 31, 2011 9:10:46 GMT 1
Jag fick av botten i några delar igår. Nu kan man börja jobba lite...  Det fattades två invändiga ribbor och flera av fingerribborna var lösa. |
|
|
|
Post by rogerh on Aug 31, 2011 9:34:57 GMT 1
Intressant att se insidan. Håller på med en Levin 115 från 1956 som hade fuskribbor som "fingerbrace". Platta träremsor istället för formade ribbor. Dessutom ett par 45 gradet remsor längst ned. Och ingen förstärkning kring ljudhålet. Boleron är väl en dyrare gitarr än 115?
|
|
Tyko
Allvetande
www.runessonguitars.com
Posts: 6,078
|
Post by Tyko on Aug 31, 2011 18:56:55 GMT 1
"45 graders remsor längst ned" - det låter som total standard beribbning enligt många spanska byggare.
|
|
|
|
Post by Klangfix on Sept 1, 2011 7:42:33 GMT 1
Jag har läst om att kroppen ska klara både stål och nylon. Dock tycker jag ändå det ser lite klent ut. Jag hade någon idé om att öka höjden på de tre ribborna tvärs över stallet något. Vad säger ni om det?
|
|
|
|
Post by rogerh on Sept 1, 2011 8:07:42 GMT 1
Jag tror det är en bra idé.
Jag tycker såna här nylon Levinare är för "lösa i köttet" när det gäller tonen, de har ett stort ofokuserat och fladdrigt ljud. Beroende på stor kroppsvolym och minimal bracing. Att strama upp med kraftigare pinnar i locket håller jag på med just nu.
Men alla tycker ju inte som jag.
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,775
|
Post by magnus on Sept 1, 2011 21:52:01 GMT 1
Jag har läst om att kroppen ska klara både stål och nylon. Dock tycker jag ändå det ser lite klent ut. Jag hade någon idé om att öka höjden på de tre ribborna tvärs över stallet något. Vad säger ni om det? Jag tror att Peter hade en Bolero som varit strängad med stål sedan 50-talet och höll formen utmärkt. Men plastrullarna talar för nylon. Levins gitarrer som salufördes för nylon och stål har i regel stålrullar, även de med skårat huvud. |
|
