Någon som känner igen denna gamla Levin?

[dglund]

Hittade denna Levin i en gammal kista hos mina föräldrar och är lite nyfiken på om någon känner modellen. Greppbrädan ser ut att vara ebenholtz, men lite nyansskillnader här och där gör att det ser ut lite som att det är snarare målat svart. Är det vanligt? Det satt ett par gamla stålsträngar på den, men nog är den väl gjord för nylonsträngar?

Tack på förhand!

[Klangfix]

Jättekul gitarr. Jag har kvar ett avbrutet huvud från en likadan, men det är första gången jag ser hela modellen på bild. Detta är nog en Solistgitarr nr70 från 1936. Se katalog:

www.vintage-guitars.se/Levin/1937_Levin_catalog.pdf

Men jag gissar att stallet är utbytt för länge sedan.

[rogerh]

Ett hittapå stall som nån har tillverkat, dessutom har samma någon lagt in extra *bling* inläggning på huvudet. Antagligen svartmålad lönn om det inte är ebenholts och i så fall är även greppbrädan utbytt. Kan nog vara tänkt som stålsträngad gitarr som original. Från 1937. Originalmodellen går att hitta igen i kataloger från tiden som man kan titta i på den här siten www.vintage-guitars.se/Levin/Levin_info.htm

[Klangfix]

Nja, blinget på huvudet är allt original. Detta huvud hänger i min verkstad:

[rogerh]

Åhå. Har aldrig sett det!

[Tyko]

Klangfix är nog närma med sin gissning om modell "solistgitarr" och då som man ser i katalogen högst troligt avsedd för nylonsträngar med tanke på stämskruvarnas ben- eller plastrullar. Men gitarren i denna tråd ser ut att ha manogny i bottnen och den i katalogen skulle ha flammig lönn. Men dom kan ju ha gjort lite olika eller någon specialare. I vilket fall som en av dom finare Levin och greppbrädan är med största sannolikhet i äkta ebenholts om det inte råkar vara så att det just då pga krigstider var brist på ebenholts.

[peterd]

Det är rätt lustigt att det ständigt dyker upp Leviner som "inte finns". Ibland undrar jag om det inte gjordes fler sådana än de som finns i katalogerna Verkar som om man hela tiden provade sig fram och gjorde små förändringar. Katalogerna verkar mer ha beskrivit någon sorts "huvudlinje"

[dglund]

Roligt med så många svar! Tack för det. Det mesta stämmer ju överens med Solist Nr 70, av serienumret att döma från 1937. Kroppen stämmer dock som sagt inte helt, varken i stall, träslag eller i dekoren runt ljudhålet. 

Petade lite försiktigt med en plastskrapa på inlägget i huvudet. Den yttersta gulaktiga beläggningen flagnade bort och pärlemon därunder ser plötsligt sprillans ny ut. Mycket vackert

Vore det misshandel att sandpappra ned något lager på huvud och hals och lacka om?

[rogerh]

Man ska bara i yttersta nödfall sanda ned lack på en gammal gitarr. Man kan göra det om virket därunder är ett ädelträ och den gamla lacken en ren klarlack. Däremot är det helt OK (enligt mig) att lägga på ett tunt lager ny likadan lack. Då har man kvar den gamla charmen men får också en jämnare och djupare lack som inte har sprickor och som ser bättre ut. Rengör, använd finaste stålullen eller ett 600 papper för att rugga upp ytan så den nya lacken fäster.

I och med att inläggningen var original är det väldigt troligt att stallet också är det. Kanske ett experiment eller nån anställd som gjorde sin egen variant.

[Tyko]

Ja, det vore att jämföra med misshandel om du skrapade bort orginallacken på den gitarren, gör det inte!!!
Den gulnade lacken hör till på en så gammal gitarr och det kan även ha varit så att man tillsatte en del pigment i lacken för att få en gulare ton redan från början. Ett pärlemorinlägg som är vitt skimrande skulle se helt fel ut på den gitarren!
Ett gammalt instrument som har omlackerats förlorar normalt sett hälften av sitt värde så där har du en måttstock på hur viktigt det är att behålla orginallacken.

Även ett lager ny lack ovanpå orginallacken förstör orginalvärdet och bör endast göras som en sista utväg. Det som Roger gör på sina gamla gitarrer är något helt annat då dom oftast kommer ganska långt ifrån orginalskicket. Det är att jämföras med när man bygger om en gammal bil och då spelar det mindre roll om det kommer något nytt lager lack på den gamla lacken. Men i ditt fall med denna gamla Levin finns det absolut ingen anledning att kladda på mer lack. Lack är dessutom en stor konst och en handlande som inte är återställbart när det väl är gjort.

Vad du kan göra är att polera upp lacken med ett för ändamålet gott ägnat medel. Det är allt du ska göra vad det gäller lacken! Om du vill att ditt instrument ska se nytt ut skall du istället köpa ett nytt och låta ett gammalt instrument se gammalt ut.

[rogerh]

Med tanke på dingsen på locket förstör man inget originalvärde om man lackar lite på skadorna så de inte syns lika mycket. Oskyddat trä är inte bra och kommer bara att samla smuts.

[dglund]

Den har en kraftig spricka längs ena sidan och två större öppna sprickor i botten och en hel del av bindningen runt hals och kropp har lossnat, så den är ganska hårt åtgången av tidens gång ändå. Den flagnande lacken får den att se ganska trött ut, så jag tror glädjen av den är större som spelbar och restaurerad än som förfallen väggprydnad. I nuvarande skick lär den sannolikt hamna i någon gammal kista igen ändå. Det är ju inte direkt en unik klenod det handlar om.

Halsen är ju enligt broschyren förstärkt, så den borde klara (och har uppenbarligen tidigare klarat) stå emot stålsträngar, men frågan är om stall och stämskruvsrullar gör det.

[rogerh]

Skaffa Newtone Heritage 0.12 strängar (low tension) eller vanliga 0.10 och allt kommer att hålla.

Viktigast är att du inte sandar bort all historia och charm! Det blir alltid fult som stryk om man tar ned trärent och lackar om. Ser helt enkelt fel ut. Kompletteringslack däremot är den bästa kompromissen (även om alla originaltalibaner kommer att rynka på näsan!). Värdet i den här gitarren lutar mer mot spelglädjen än samlarvärdet.

[Tyko]

Det jag vände mig mot var omlackering och även att lägga på ett nytt lager lack. Att fylla i dom ställen som saknar lack kan vara helt ok och kan anses som en slags lackreparation. Jag säker kan vara ok då det absolut inte är ok på tex en gammal sliten Stratocaster eller fiol. Det är heller inte nödvändigt för att skydda träet. Dessutom stor risk att dom trärena ställena blir mörkare när du lägger på ny lack så pröva först på en liten fläck om du väljer att fylla i lack.
Men börja med att polera upp lacken (innan du gör några reparationer) så ska du se att den inte längre ser så trött ut.

Vad det gäller dom skadorna som du nämner så är det normala problem som lagas utan att förstöra orginallacken. Över lagningarna måste man eventuellt komplettera med lite ny lack av rätt modell och kulör så att det stämmer överrens med resten av lacken.

[peterd]

Den här diskussionen känner jag igen Delar Din uppfattning fullt ut Tyko. Trots det kan jag konstatera, efter att under flera år nu renoverat och sålt vintage USA-gitarrer, att det är förvånansvärt få av mina köpare som faktiskt bryr sig om gitarren har fått en overspray eller rentav är omlackad. Konstigt nog verkar intresset för slitna gitarrer ha stannat i elgitarrernas värld. Det finns trots allt en väldigt stor charm i en riktigt road-worn gura:

kajakutbildning.se/onewebstatic/072d77245f-2016-04-19%2015.16.42.jpg