|
|
Post by svenake12 on Jan 9, 2015 15:33:24 GMT 1
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jan 9, 2015 17:26:48 GMT 1
Ujj ujj... jag trodde eftersom det stod KAVLINGE att det kunde röra sig om Klangfix. Men ack vad jag bedrog mig. Anders Sjöln kan vara nog så kunnig, men det där med att 70-talet var "gulderan" får han nog ta tillbaks innan jag anförtror mig ärenden till honom. 70-talet var ju den värsta eran.
|
|
peterd
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,058
|
Post by peterd on Jan 10, 2015 2:38:30 GMT 1
Tja, det beror kanske vad man syftar på. Försöljningsmässigt var ju eran guld. Det var ju därför tillverkarna började slarva...
|
|
|
|
Post by Klangfix on Jan 10, 2015 10:30:19 GMT 1
1951 betecknar nog jag som guldåret för Levin, då man peakade på tillverkningsantalet.
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Jan 10, 2015 17:00:49 GMT 1
Ujj ujj... jag trodde eftersom det stod KAVLINGE att det kunde röra sig om Klangfix. Men ack vad jag bedrog mig. Anders Sjöln kan vara nog så kunnig, men det där med att 70-talet var "gulderan" får han nog ta tillbaks innan jag anförtror mig ärenden till honom. 70-talet var ju den värsta eran. Ja, det lät onekligen konstigt. Kanske ett skrivfel från en journalist som skriver om nåt han inte vet nåt om? Det enda som var bra på 70-talet var väl rockmusiken och tyska luftgevär? Allt annat var kass: bilar, gitarrer, elektronik, möbler, hus, osv...? Räknenissarnas gyllene decennium. Inget annat än produktionskostnad hade någon betydelse, och prylarna blev därefter. 70-talet var visserligen min ungdomstid men när jag ser foton och filmer därifrån får jag ingen nostalgikänsla utan bara känsla av motvilja, "vill inte tillbaka" typ. |
|
|
|
Post by rogerh on Jan 10, 2015 17:54:18 GMT 1
70-talet var också den dåliga smakens decennium. Hemska rosetter på gitarrer, dansband, platåskor, orange tapeter, polisonger, jätteglasögon och utsvängda jeans...
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787 
|
Post by magnus on Jan 10, 2015 20:41:19 GMT 1
Levin gjorde bra gitarrer på 70-talet. Försäljningsmässigt tror jag dock att det var sämsta tänkbara period för alla västerländska tillverkare pga det tsunamiliknande inflödet av japantillverkade instrument.
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jan 11, 2015 10:46:21 GMT 1
Jag skulle vilja säga att det som började var en ond cirkel. Både på ackegura-sidan (speciellt) och elgura. Hippie-eran kom i slutet av 60-talet och både Martin, Fender och Gibson kunde inte hålla jämna steg med efterfrågan. De började köra sin "köttkvarn". Martins guror intonerade sällan under hela 60 och 70 talet, sedan upptäckte väl japsarna att "det kan vi göra billigare". Mönsterpatenten gick ut, och de krängde guror också av samma kvalitet som 70-tals gurorna av de mes kändaste märkena i USA, och gjorde sig inte - i heller - någon möda med att rätta till "köttkvarns" metoden.
Liksom, efter Bob Dylan skulle alla börja spela ackegura, och följde principen "no money above the fifth fret" och brydde sig liksom inte om det stämde upp på halsen. Rockgitarristerna likaså. Först efter HALVA 70-talet började Japsarnas konkurrens bli för stor, och USA började med att klippa och trimma överallt i features, för att få ner tillverkningskostnaderna. Stämningar (juridiska) flödade fram och tillbaks mellan Japan och USA, och till sist var det bara stämning över patent som USA kunde vinna på. Martin rättade så småningom till sina jiggar, och fick rätt på intonationen, men då vart det redan för sent.
Jag skulle t o m våga påstå att ifrån mitten av 80-talet började allt rätta till sig igen. Jag föredrar nog hellre en Fender-Gibson-Martin ifrån senare delen av 80-talet och framåt, t o m nu, än något ifrån - hela 70 talet, och definitivt andra halvan av 60-talet.
Alltså, allt detta OVANPÅ den dåliga smakens decennium, 70-talet. Öken-Kitsch and then some!
|
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jan 11, 2015 10:53:39 GMT 1
Levin gjorde bra gitarrer på 70-talet. . Ja, nu är vi där igen. Bara för att en mindre tillverkare, i stora sammanhang (jag vet t ex ingen japansk kopia på Levin ifrån eller under 70-talet) HÖLL sin produktion rätt igenom behöver det inte betyda så att det var gemensamt för gitarrvärlden i stort. Jag tror att Levin ifrån 50-60-70 talet INTE ändrade något i sin produktion alls, utan de hade jämnare kvalitet över dessa aktuella decennium. Ok att de gjorde bra ifrån sig på 70-talet, men varken sämre eller bättre än tidigare decennium. Och senare decennium var de ju tvugna att lägga av och flytta produktionen - såklart - österut. Jag menar, bara för att Levin RÅKADE göra bra guror under 70-talet (Hagström, Bjärton också ...) så är det inte tillräckligt för att bedöma hela eran som "guldera". Jag skulle snarare påstå tvärtom, och han guron i Nashville, som kränger ackeguror till samlare (är det Tom Wheeler eller vad han nu hette? George Gruhn?) har t o m sagt i intervjuver att 70-talet är inte så värst mycke att hängna i julgranen. Det var ju då japsarna som slog ner som en bomb, med åtminstone lika usla, eller bättre instrument, till halva priset. Det var då det så småningom gick upp för kunderna, att kanske japsarna var mer prisvärda ändå. |
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Jan 12, 2015 7:09:54 GMT 1
1951 betecknar nog jag som guldåret för Levin, då man peakade på tillverkningsantalet. 1951 är en lite märklig topp i produktionen, men inräknat Goya-tillverkningen så tillverkade man fler under några toppår på 60-talet. Goya är inte med i nummerserierna från och med året 1960. Ta 1966 som exempel, man byggde fler Goya än Levin det året vilket ger en total på drygt 30000. (En av dessa var Peters LT-18...  ) Jag tror förresten att denne Anders Sjölin en gång hälsade på hemma hos mig i sällskap med Tyko. Och allt var minsann inte skit på 70-talet, det tillverkades rätt OK hifi-elektronik. Jag använder fortfarande den receiver och de högtalare jag köpte 1976. |
|
|
|
Post by Peter on Jan 12, 2015 8:29:26 GMT 1
Och allt var minsann inte skit på 70-talet, det tillverkades rätt OK hifi-elektronik. Jag använder fortfarande den receiver och de högtalare jag köpte 1976. Min Norton Commando 850 från 1975 går fortfarande efter 8800 mil. Dä ni. Inte illa pinkat för att komma från det Britiska ö-riket  |
|
Deleted
Deleted Member
Posts: 0
|
Post by Deleted on Jan 12, 2015 14:55:31 GMT 1
"Vincent 1952 Black Lightning" får det väl ändå vara i alla fall ! :-)
Jag tror nog att man - då och där - inte kunde ha så många invändningar, eftersom man inte visste. Men när årtiondena efteråt fick en att kunna jämföra med t o m 50-60 talet så. Att 70-talet fick ett uppsving i HiFielektronik tros nog beros på transistorns utveckling och allt billigare pris. Men "inbyggd livslängd" hade väl inte nått oss än. Jag vet folk som har kvar sin TUB-TV (alltså gammalt elektronrör) ifrån slutet 70-talet. Idag känner jag knappast någon med en platt-tv som höll mer än 10 år, trots att de köpte den 2004-5 för 30-40 tkr.
När gäller gitarrer tillhör jag INTE dom som tycker att allt (alla gitarrer) var bättre förr.
|
|
)
