|
Post by mikjans on Oct 31, 2014 19:55:47 GMT 1
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on Nov 1, 2014 8:24:11 GMT 1
Modell 345 var väl en mandolin? Levin var visserligen inte alltid jättenoga med kontinuitet med sina modellnummer. Jag ser inte riktigt vad som skiljer den här gitarren från en 335 utöver trapetsen (Epiphone) och den moderna miken. Ingen lilja på huvudet visserligen men Levingitarrer utan det förväntade inlägget i huvudet har jag sett förut. Levinexperterna konsulteras..........
|
|
|
Post by Peter on Nov 1, 2014 10:24:05 GMT 1
Ibland kan det bli lite hur-som-helt med Levin-gitarrerna (och självklart andra fabrikat också).
Själv har jag haft en 320 med 325 hals. Förmodligen en garantireparation och 320-hals fanns inte att tillgå för tillfället så det tog vad som fanns på fabriken (min hypotes).
Likaså har jag haft ett flertal Levin-gitarrer med omaka/annorlunda stall. För att inte tala om två av mina instrument i 300-serien som inte haft nåt serienummer instämplat på skallens kant.
Strax efter WW2 så använde de inte ebenholts i greppbrädan på Solist och Royal (och mandolin mod 325 och 330) för att det var brist på det träslaget.
Att liljan på den här gitarren saknas kan vara en ren tillfällighet och stallet kan mycket väl vara utbytt.
... eller så kan det vara en beställning från en gitarrist som ville ha det så här.
Att den skulle få modellnamn 345 är väl inte omöjligt, men jag har inte hört talas om det. Som jag förstod efter samtalet med Göran Levin för några år sen så hade de svårt att sälja jazz-burkarna från Levin i slutet på 60-talet så varför skulle de äventyra med ytterligare en modell?
Magnus. Minns du nåt om den diskussionen med Göran?
|
|
magnus
Allvetande
Samlar all m?jlig Goya....
Posts: 6,787
|
Post by magnus on Nov 3, 2014 20:57:59 GMT 1
Jag tror mig minnas att man fick svårare och svårare att få igen pengarna för orkestermodellerna, och att de till slut upphörde med serietillverkningen. De tillverkade dock på beställning långt in på 70-talet. Jag har ett reportage i tidningen Musikens Makt, daterat 1976, där man ser en av gubbarna stå och "slipa in bjälkarna" på ett orkesterlock.
På Fuzz för några år sedan fanns en Levin 315 från 1978 ned fyrkantiga block inlays och just ett sådant här strängfäste.
Jag tror helt enkelt att man ej länge hade någon entrepenör kvar som kunde göra strängfästen till rimlig kost, utan köpte katalogvara.
|
|