|
|
Post by Klangfix on Dec 1, 2013 23:14:39 GMT 1
Hej! I några av mina tidigare trådar har jag berört en fiolrenovering som jag just nu tampas med. Jag tänkte att jag skulle plåga er med lite bilder och även fråga om någon vet vem som skulle kunna ha tillverkat denna och ungefär när?      Några sprickor kring ändklossen visades sig vara svårare än jag trodde. Hela klossen hade torkat och blivit alldeles skev. Topp och bottenytorna var långt ifrån parallella, så lock botten och sargarna satt bara delvis ihop med klossen.    Kroppen gick att öppna med lite vatten på en bomullstops och värme från en hårtork. Det gick på mindre än en timme.  Greppbrädan var hemsk! Smuts i tjocka lager och gropar efter för långa naglar. Dessutom var greppbrädan tråkigt nog böjd med en grop på drygt 1mm på mitten.  Stränghållaren, stämplad "GERMANY" var skev och sprucken undertill. Jag limmade ihop sprickan med en bit fanér och slipade senare hela stränghållaren plan på undersidan.  Nu kommer hemligheterna...  Är det ett årtal i övre vänstra hörnet? Man skulle kunna inbilla sig att det står 1763, men det är ju bara dumheter, eftersom fiolen måste vara från omkring år 1900, eller vad tror ni?    Här kortar jag av sargarna 1mm för att avståndet till kanten på locket ska bli lika långt runt periferin. Det visade sig nämligen att bredden på locket hade torkat och krympt så mycket att det inte gick att få ihop sargarna utan att de kom för nära änden på locket. Det var nog tur att ändklossen hade släppt från locket och botten, för locket var fortfarande helt. Det är inte säkert att locket hade varit det, om övrig konstruktion inte givit med sig.  Planslipning av ändklossens ovan och undersidor. Sandpappret är monterat på en 80cm lång aluminiumprofil som pallats upp till rätt höjd i höger ände. Vänster ände vilar på klossen och ser då till att jag inte gör klossen rund eller konvex vid slipningen. Därefter limmade jag på 1mm furufanér för att kompensera höjdförlusten.  Ändklossen var också spräckt i hålet, så till slut blev jag tvungen att limma på en fanérbit även mot den välvda sidan. Slipklossar för gitarrgreppbrädor är mycket användbara.  En liten flisa i locket limmades tillbaka innan klossen kommer på.  Här limmar jag klossen endast på sargarna. Sargarna är först hoptejpade på utsidan för att inte smita iväg. Därefter använder jag en slipkloss med radie för att trycka ihop allt vid limningen.  Här har jag blött upp locket inifrån, eftersom ljudpinnen deformerat locket en aning. Jag pressade ner formförändringen utifrån med en aluminiumstång tryckt mot taket. Ett vadderat mellanlägg skyddar locket och fördelar kraften.  Äntligen är det dags för återlimningen av sargen mod locket. Dessförinnan har jag noggrannt rengjort fogen genom att dra ett 240-korns slip-papper i springan. Med min gamla Clas Ohlsons-bords-bandsåg för 500 spänn på loppis, sågade jag ut ett spånskivehyllplan som mothåll. Liknande har jag tidigare använt mig av till gitarrer och det visade sig praktiskt, för då har man en plan yta att jobba emot.    Ytterligare en limskarv fixas såsom förberedelse på att återmontera botten. Samtidigt har jag fodrat ändknoppens hål med en bit fanér, så den ska passa lite tajtare. Fortsättning följer.... Frågorna kvarstår: Ålder och ursprung? |
|
peterd
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,058
|
Post by peterd on Dec 3, 2013 3:45:22 GMT 1
Synd att det inte finns ett forum för fioler. Hade varit roligt att veta mer om den här. Det borde ju egentligen finnas massor av kunskap runt om i landet, som vi inte får ta del av
Nog är det mycket som för tankarna till en 100-åring, men det hade varit roligt att få ta del av riktig kunskap. Samma sak med mandoliner...
|
|
|
|
Post by Klangfix on Dec 3, 2013 8:57:41 GMT 1
Jag håller med. Jag har också letat efter fiolforum, men det verkar inte finnas något aktivt sådant i Sverige. Kanske är fiolbyggare inte så aktiva på internet. Jag vet t ex en fiolbyggare i Höör-trakten som lever väldigt konsumtions-samhälle-befriat. Vad jag förstår så har han även valt bort elektricitet. Så långt är jag nog inte benägen att gå även om jag gärna skulle vilja slippa mycket av konsumtionskarusellen.
|
|
|
|
Post by Klangfix on Dec 4, 2013 15:45:19 GMT 1
Igår kom botten på igen. Det hela var ganska okomplicerat. Allting passade fint och jag hade bara förberett ytorna genom att tidigare tvätta rent botten och genom försiktig sandpappring av båda limytorna. Limmet var som vanligt Liquid hide glue, som har funkat bra på fogar som inte ska flexa. Luftfuktigheten i verkstan var ca 43% vid limningstillfället. Det är bra att limma vintertid, eftersom krympningen då är som störst. Om man limmar sommartid, finns alltid en risk att någonting spricker då vinterkrympningen sätter in.  Det sitter självhäftande möbeltassar på alla tvingar för att skydda fiolen.  Nu återstår lite lackbättring och polering och även återmontering av sadel, stall, stränghållare, stämskruvar och nya strängar. Stallhöjden ska sänkas en del. Den ska ner till ungefär 3mm på tunnaste sträng och 4.2mm på den tjockaste. Jag har lite olika bud när det gäller stränghöjder. Vissa skriver att det ska vara större höjd för de mittersta strängarna än för bassträngen, men jag kommer att gå på ett successivt ökande avstånd från 3,0mm till 4,2mm (så noga jag nu kan få till det). Greppbrädan har nog fortfarande en liten grop för de mittersta strängarna på kanske 0,2-0,3mm men det är nog OK. Vissa författare skriver att greppbrädan ska ha lite relief, så det är kanske bättre som det är. Den värsta gropen är i alla fall borta. När jag blir stor ska jag lära mig spela fiol. Det blir nog lättare att justera spelbarheten då.  |
|
|
|
Post by Klangfix on Mar 17, 2014 23:52:37 GMT 1
Ja, vad hände sen. Det blev en hel del lackerande med shellack för att försöka bättra på de lackskador som fanns på lock och botten. Jag vet inte hur många lager jag lagt på och polerat ner innan jag blev nöjd. Ja, sen skedde uppsträngning och montering av allt möjligt. Stränghållaren fick nya finstämmare och stallet rätades ut med ånga. Längden på stämskruvarna kapades så alla fick samma längd och snygg form på ändarna. Stallhöjden justerades också så att den bättre matchade den justerade greppbrädan och den något ändrade kroppsformen. Översadeln fick däremot göras om, för den gamla var tokigt skuren. Det var olika avstånd mellan strängarna och dessutom var den i fel höjd efter greppbrädesjusteringarna. En pianotangent fick släppa livet till för att leva vidare som fiolöversadel. Stråken var ett kapitel för sig. Jag fick tvätta rent taglet med rödsprit och hartsa det på nytt. Det var många års tobaksrök i taglet. Dessutom hade bevicklingen i nysilvertråd släppt. Jag fick göra om bevicklingen med 0,3mm silvertråd köpt på Sargenta i Malmö.  Tråden lindades hårt och tätt och löddes sedan i ändarna på insidan (närmast taglet) med mjukt silverlod och lödpenna.  Silvertråden fick först lindas på en tom bandspole som sen monterades på en gammal smalfilmsprojektor som fick bromsas med två gummiband. Nu kunde jag linda utan att tråden trasslade ut sig på golvet. Idealiskt är det då man slipper ha taglet på stråken då man lindar. Det gick ju inte här. Här kommer i alla fall de sista bilderna innan jag levererade den till en god vän som fyllde jämnt. Han verkade väldigt nöjd i alla fall.    Skinnet runt bevicklingen är underbart tunnt mjukt getskinn från en handske som tillhört min svägerska.  |
|
peterd
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,058
|
Post by peterd on Mar 18, 2014 5:40:22 GMT 1
Snyggt!
Det är kul med fioler. Hade varit roligt att kunna spela
|
|
|
|
Post by dropsten on May 23, 2015 19:18:36 GMT 1
Det är ingen fiol från tidigt 1800-tal i alla fall, men säkerligen från 1900-talet någon gång.
Men jag ska inte säga säkert när den är byggd. Det är många instrument som man luras av pga att man satt i etiketter och skrivit i dem.
Det kan ju vara en tysk fiol, eller en svensk byggare, vilket jag kan tänka mig, nåndera. Färgen på fiolen, amber med lite brunt i kanske, är lätt att hantera och blir ganska snygg med rätt hantering. Tyckte mig se att locket(granvirket)såg ganska bra ut.
|
|
sfe
Besserwisser
Det tråkiga med att vara pessimist är att man så ofta har rätt.
Posts: 2,950
|
Post by sfe on May 24, 2015 12:22:14 GMT 1
Jag kan egentligen inget om fioler, eller i alla fall väldigt lite, men jag kommer ihåg från TV (Antikrundan?) att man visade en postorderkatalog från förra sekelskiftet där det fanns flera olika fiolmodeller som såldes under epitetet "Stradivariusmodell" och som då också skall ha varit märkta "Stradivarius". Detta visades med anledning av att det i programmet dök upp just en sån fiol. Kan fiolen i denna tråd vara av samma slag och härstamma från Centraleuropa? Den stora mängden stränginstrument som såldes i Sverige på denna tid säg ha kommit just därifrån, tillverkade i allehanda verkstäder, kanske ibland av fabriksformat, på uppdrag av handelshus och grossister?
En anekdot:
På den tiden polisradion var analog och kunde avlyssnas av vilken bonntjyv som helst så hörde jag en gång en patrull i Göteborg rapportera in att de blivit stoppade på gatan, tror det var nånstans runt Avenyn, av någon som hittat en fiol på gatan och även denna fiol var försedd med en lapp "Stradivarius". Hur det gick kommer jag inte ihåg och jag kanske heller aldrig fick veta fortsättningen. Tycker mig komma ihåg att vare sig upphittaren, Polispatrullen eller ledningscentralen verkade tro att lappen talade sanning.
Själv ägde jag några år en gitarr som var märkt "Lacote". Gitarren var gammal och hade viss kvalité men märkningen var fake så det skrek om det.
|
|
peterd
Jag är en forumsnörd
Posts: 1,058
|
Post by peterd on May 24, 2015 15:58:45 GMT 1
Jag spelar aldrig fiol offentligt, men drar gärna ett par låtar i ensamhet. Många av de här gamla fiolerna är naturligtvis skräp. Men jag har också provat flera sådana här gamlingar som låter fantastiskt. Ändå värderas de inte alls högt av dem som spelar fiol. Man får vara glad om man kan få en tusenlapp för dem.
Fiolvärden är så genomsyrad av hokus pokus så att det slår gitarrvärlden tiofalt. Folk vågar inte bedöma ljudet själva utan går till speciella "kännare" för att få sin fiol bedömd. Dessa är ofta handlare som dömer ut alla de här gamlingarna. Och händelsevis råkar de ha en mycket bättre fiol till salu för bara 20 000....,
|
|
|
|
Post by dropsten on May 28, 2015 14:18:43 GMT 1
Att bedöma ett instrument är personligt och skall utgå från ägaren om vad ett instrument kan vara värt.
Nu finns det fiolmakare som genom försäkringsbolag anses vara trovärdiga, och man skall nog vända sig till dessa i första hand för att få saker och ting klargjorda. Vad som står i dessa instrument kan ha betydelse. Om dom har varit öppnade eller ej betyder en hel del. Men hur skall en novis kunna avgöra en sådan sak, som en lekman som jag exempelvis.
Jag har sett med egna ögon hur man efter ägarbyte, där försäljningen återgick till den som först sålde instrumentet, att en ren urkundsförfalskning hade skett, med namnbyte på både altfiol och cello, till mångas fasa vad som hade skett. Alltså en icke seriös handlare.
Man får passa sig. Har för mig att det stod någonstans att man försökt sälja en falsk stradivarius någonstans, tror det var i England.
Men hur som haver så är det spännande att plocka isär ett instrument. Men man kall få ihop det också!
|
|
|
|
Post by Klangfix on Jun 1, 2015 12:53:33 GMT 1
Att fler Stradivariusfioler skulle dyka upp blir mindre sannolikt för varje år som går. De flesta är också medvetna om att det på 1800- och 1900-talet gick att köpa facsimiltryck av Stradivarius-etiketter. Det finns bokstavligen 1000-tals dokumenterade fioler på nätet med liknande etiketter. Ingen tror nog numera att man har hittat en Stradivarius.
Det finns dock ett musikmuseum i Sverige som har en gitarr, som faktiskt möjligen skulle kunna vara en Stradivarius, men man har inte grävt vidare i det. Jag har inte sett den i verkligheten utan bara på bild. Dock kanske det var så på 1800-talet att det då också var populärt att kopiera så nära originalet som möjligt och då kunde etiketten också följa med i kopieringsivern.
Man kan ju jämföra dagens Gibsonkopior från Kina, där man t o m kopierar serienummer och etiketter.
Värsta kopieringsfallet som jag hört talas om var Apple-butiken i Kina där allting var kopierat. Inte ens personalen visste att man jobbade med kopior. Då är det långt gånget. :-)
|
|
|
|
Post by dropsten on Jun 5, 2015 20:19:59 GMT 1
Inte ens personalen visste att de jobbade med kopior!
Det kan kanske stämma, men man ska inte säga hej förrän man kommit över bäcken.
Har för mig också att de kopierar allt de kommer över.
(Under Maos tid gjorde man metall av allt man kom över, med ett resultat som man idag inte vill tala om. Varenda liten by hade sitt eget smältverk.)
Det är inte så svårt att göra en Gibson, med rätt verktyg och lite händighet. Så varför skulle de inte göra det! En sak är träval.
Men det är en tråkig utveckling, att allt skall kopieras.
|
|
|
|
Post by johanz on Aug 11, 2018 10:35:50 GMT 1
Jag spelar aldrig fiol offentligt, men drar gärna ett par låtar i ensamhet. Många av de här gamla fiolerna är naturligtvis skräp. Men jag har också provat flera sådana här gamlingar som låter fantastiskt. Ändå värderas de inte alls högt av dem som spelar fiol. Man får vara glad om man kan få en tusenlapp för dem. Fiolvärden är så genomsyrad av hokus pokus så att det slår gitarrvärlden tiofalt. Folk vågar inte bedöma ljudet själva utan går till speciella "kännare" för att få sin fiol bedömd. Dessa är ofta handlare som dömer ut alla de här gamlingarna. Och händelsevis råkar de ha en mycket bättre fiol till salu för bara 20 000...., Satte nästan kaffet i halsen. Att det förekommer hokuspokus i fiolvärlden är jag medveten om, men då har de inte läst detta forum...…. Om man ska köpa en OK fiol som nybörjare, vilken prisklass hamnar man i då? |
|
